Kategoriarkiv: Böcker

PÅ MALMÖS FASADER – DET GROTESKA OCH DET SKÖNA

 

Att promenera i städer kan vara en spännande tidsresa, om modernismen inte har gått alltför hårt fram. Malmö har, som de flesta svenska städer, drabbats av oförsvarliga rivningar – hela kvarter har förintats – men det finns förvånansvärt mycket kvar att upptäcka och glädjas åt. Medeltida miljöer samsas med klassicism och funkis och med de palatsliknande husen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. La Belle Époque! Den tekniska revolutionens tid. Uppfinningarnas, industrialisternas och den sociala kampens tid.

Den tiden går att avläsa på husfasaderna i Malmö där nyrika entreprenörer tävlade om att bygga ståtliga hus med torn och tinnar och med ett överdåd av figurer och ornament som inramade fönster och dörrar och lyfte balkongerna mot himlen. Vapensköldar och klassiska sentenser på husen markerade att borgerskapet betraktade sig som den nya tidens adel.

Det är stor tur för oss att hävdelsen och praktlystnaden till en tid sammanföll med jugendepoken,i en tid som älskade fantasi och överdåd och glatt lånade ur alla tiders mönster och rekvisita. Stuckatörer importerades från Italien, bildhuggare arbetade på högvarv. På många fasader finns porträtt i sten och stuckatur av bankmän och politiker och byggherrar. Där finns fakta att hämta och anekdoter att berätta, liksom om de färgstarka arkitekterna.

Men de flesta av de hundratals figurerna som stirrar sorgset mot oss från fasaderna, eller kråmar sig eller ger oss hotfulla blickar eller försöker väcka våra minnen av antikens skulpturer, de är anonyma. Inte historielösa, för vi vet när de gjordes, husen har sin historia. Men konstnärerna, skulptörerna, hantverkarna är för det mesta namnlösa, och man promenerar gatan fram och tittar på intressanta personliga uttryck, elegant ornamentik eller klumpig schablonmässighet. Med huvudet bakåtlutat och blicken strax ovanför ögonhöjd. Det är en konstvärld som man i allmänhet är ganska omedveten om – det är viktigare att kolla de ansikten man har omkring sig,
i sin egen ögonhöjd.

Det är detta den här boken ska försöka ändra. Det är en bilderbok som läsaren kan komplettera med egna stadspromenader, men man kan också välja att låta bokens bilder och berättelser vittna om en stor anonym skara av konstnärer och hantverkare som har stått till byggherrarnas och allmänhetens tjänst med sin uttrycksvilja och sin dekorativa förmåga, sin lust att smycka. Den berättelsen är giltig inte bara i Malmö utan också i Sverige och Europa under denna fantasifulla och fantastiska tid!

Bokens fotograf är Martine Castoriano och författare är Jan Hemmel

FUNKIS I MALMÖ Arkitektur från 1930-talet i ord och bild

Funkis i Malmö

Funkis är, enligt Svensk uppslagsbok, en i samband med Stockholmsutställningen 1930 uppkommen kortform för funktionalism och funktionalistisk.

I ”Funkis i Malmö” ger fotografen Merja Díaz och författaren Tyke Tykesson oss en översikt över funktionalismens utveckling i Malmö. Det är en skildring av hur en stil växer fram – ibland som ett försiktigt kliv ur klassicism och art deco, ibland som ett renlärigt socialt program – och hur stilen sedan glider över i och blandas med andra stilar. Bildmaterialet, de historiska översikterna och detaljanalyserna – boken är på 120 sidor – ger läsaren rika möjlighet att uppleva vad som är levande och spänstig funkis i Malmö.

Boken är utgiven 2005 i ett samarbete mellan Skönhetsrådet i Malmö och förlaget Historiska Media, och producerad med bidrag från Malmö Förskönings-och Planteringsförening och Malmö Kulturhistoriska Förening

Boken finns till försäljning i bokhandeln och på Form Design Center i Malmö och på Malmö Konsthall

JUGENDEPOKEN I MALMÖ ARKITEKTER OCH BYGGNADER 1896 – 1914

Jugendepoken i Malmö
”Mer än någon annan period i arkitekturhistorien återspeglar jugendepoken en vilja till frigörelse och kraft. Jugendepoken tar språnget in i det moderna samhället. Bakom
de böljande fasaderna döljer sig nya byggnadsmaterial som järn och betong. I Malmö sammanföll jugend med en intensiv stadsbyggnadsperiod.Staden blomstrade och satsade på en stor industri- och slöjdutställning. Året var 1896 och jugendarkitekturen, som kom att prägla stora delar av Malmö, hade redan börjat sätta sköna spår.”

Ur boken: Jugenepoken i Malmö

Så inleds Skönhetsrådets jugendbok som gavs ut 1996 och omfattar 130 sidor med kartor, fotografier av Merja Vásques Díaz, text av kommunantikvarie Henrik Ranby
och research och inventering av arkitekt Petra Norling Kofoed. 120 jugendbyggnader har inenterats och 24 av dem presenteras utförligt i boken. De övriga finns med i
bokens översikt.

Ett litet antal böcker finns fortfarande i lager.

SKYDDA DAVIDSHALLSTORG!

Skydda Davidhallstorg

Skriften (60 sidor) gavs ut 1993 av Skönhetsrådet i Malmö. Den skrevs av journalisten Ulla Hårde i samarbete med arkitekterna Lars Brattberg, Elisabeth Norrby, Thor Heijkensköld och Anna Dehlin-Englund.

Flera av dem som bor och bott vid torget berättar om upplevelser och stämningar. Bland andra berättar formgivaren Signe Persson-Melin om sin barndom i huset som fadern byggde – hon är dotter till den legendariske byggmästaren Erik Sigfrid Persson. Torgets arkitekter presenteras, viktiga namn i Malmö stads historia som August Lindvall, Axel Stenberg, Yngve Herrström och August Ewe.

I förordet skriver Ulla Hårde: ”Davidhallstorg hör inte till stadens pampiga paradplatser. Här ståtar varken rådhus, kyrka eller staty av någon betydelsefull person. Vardagsnära och med en lätt doft från kontinenten bjuder Davidshallstorg på andra upplevelser … Davidshallstorg kunde ha legat i Köpenhamn eller Paris. Torget är en levande stilhistorisk rest från sent 1920-tal, som i dag betcknas som en glansperiod i svensk arkitekturhistoria… Men hoten mot torget är många …”