Ett gammalt rart hus har blivit parkeringsplats. Okänd konstnär har trätt in i tomheten.

Vad är ögats glädje värd?
Och förväntningarnas vällust –
för alla dem som vandrar genom parken och ser
den vackra och smidiga bågen avteckna sig mot himlen?

Så många har den i minnet!

Ännu en omistlig silhuett på väg bort!

Nödvändigt????

Jan Hemmel

Varje gång jag ser NordMills, den stora kvarnen i Västra hamnen, granne med högskolan och Malmö Live, grips jag av ”cylindrism”, ett begrepp som Léger skapade. Det är praktfullt med de jättelika silotuberna, vackert och kontinentalt färgsatta av Perry Martin på 1980-talet.

Men det är inte bara cylindrarna som inger vällust.Kvarnen började byggas 1881, och det märkliga är att sammanfogningen av de olika huskropparna från olika tider ger ett så självklart harmoniskt intryck.
Behagliga kontorshus från början av 1900-talet hukar tryggt under silotornen, magasinen från mitten av 1900-talet reser sig med rektangulär kraft mot himlen. I en sned sol med drivande moln får tornets eternitbeklädnad en mjuk sammetsaktig karaktär.

Cézanne hävdade att naturens former kunde reduceras till tre grundformer: konen, klotet och cylindern. Låt oss – åtminstone när vi tittat på NordMills – lägga till kvadraten och rektangeln. Nog är spelet mellan fönsteröppningarnas täta kvadrater, magasinets branta rektangel och cylindrarnas välvning en vacker kubistisk bild!

Jag hade hoppats att de tappra lantmännen i byggnaden skulle försvara den, men nu ryktas det att de tänker sälja och att staden tänker riva en av våra vackraste byggnader!

Fabriker och kyrkor överges, antikvarier jämrar sig och kulturpolitiker räknar dystert pengar.Men det finns en självklar gräns där Skönheten inte får överges. NordMills måste bevaras!
Jan Hemmel

Rubricerat ärende berör Geijerskolan i Limhamn. Skolan byggdes 1951 och ritades av arkitekterna Ludvig Nilsson och Clas Almqvist. Ludvig Nilsson var flitigt anlitad som arkitekt och står bakom inte mindre än sju Malmöskolor, däribland Stenkulaskolan, Kirsebergsskolan och Kronborgsskolan.

Limhamn inkorporerades i Malmö 1915, men det dröjde ända till efter andra världskriget innan de båda orterna bebyggelsemässigt växte samman.
Geijerskolan tillkom under en viktig utbyggnadsfas i Limhamns historia.
Efter 1945 växte barnkullarna och ett stort antal skolor uppfördes i Malmö, däribland Geijerskolan.

Skolan är välbevarad och visar en typisk 1950-tals arkitektur. Under 1940-50-talen ändrades skolornas utformning från höga, kasernliknande byggnader till låga och fritt placerade byggnadskroppar på en större yta. Vid samma tid genomgick skolväsendet en reformering när den nioåriga enhetsskolan infördes i stället för det gamla systemet med folkskola och realskola. Den nerbrutna skalan på skolbebyggelsen var ett uttryck för den nya synen på utbildning och elever, som var mer demokratiskt och jämlikt präglad. Under denna tid blev det vanligt att experimentera med både planformen och arkitekturen. Geijerskolan är byggd med variation i höjd byggnaderna emellan. Detta tema syns även på de andra skolor Ludvig Nilsson ritat i Malmö, vilka dock samtliga är mer storskaliga. På Geijerskolan ligger klassrumslängorna förskjutna i förhållande till varandra så att ett zick-zackmönster bildas, ett exempel på tidens formexperiment och försök till en mänskligare skala. den högre huvudbyggnaden och gymnastikhuset ramar, tillsammans med de lägre klassrumslängorna, tydligt in skolgården, en volymbearbetning som följer ett tidstypiskt mönster. De högre byggnadernas gula tegel är ytterligare inslag från 1950-talets arkitektur, likaså det mångkantiga fönstret i trapphuset.

Malmö Museer avstyrker rivning av Geijerskolan på grund av dess kulturhistoriska värde, såväl arkitektoniskt som lokalhistoriskt.Vi har inget att erinra mot rivning av den moderna L-formade byggnaden i norr.
Maria Johansson
Byggnadsantikvarie
Malmö Museer