Grattis Limhamn och Malmö

Hela Hyllie Hållbart! Dialog-pm 2009:2 om Kroksbäck – Holma – Hyllie

REMISSVAR FRÅN SKÖNHETSRÅDET I MALMÖ

BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR

Dialog-pm:ets fokus ligger på att inlemma Kroksbäck och Holma i den nya stadsdelen Hyllie, som planeras söder om Annetorpsvägen. Kroksbäck och Holma ligger ensamma, avskilda från varandra och från den övriga staden. De väntar på en för länge sedan planerad utbyggnad söderut som aldrig blev av. Nu har chansen kommit att bryta deras isolering. Svårigheten är bl. a. att man har att göra med mycket storskaliga stadsbyggnadselement, som skall bindas samman, och att de flesta av dessa redan är låsta till läge och utformning. Det är inte lätt att få ihop en trivsam stadsmiljö.

Stora och redan befintliga eller under uppbyggnad varande stadsbyggnadselement är bl. a.:

• Annetorpsvägen, som är nersänkt och har fått en motorvägsliknande utformning
• Hyllie Arena
• Shoppingcentret Emporia
• Citytunneln med spårområde och station samt intilliggande stora parkeringsytor
• Pildammsstråket

Barriärer för Kroksbäck och Holma är Pildammsvägen och Lorensborgsgatan och Kroksbäcksparken som skiljer områdena åt.

HYLLIE – KROKSBÄCK

Att bygga ut Kroksbäck utmed Hyllievångsvägen och in i Kroksbäcksparken är en bra idé och kan få stor betydelse för stadsdelen. Den nya bebyggelsen kan ge en mer allsidig lägenhetsfördelning, få in vissa verksamheter och medvetet gestaltas för att höja områdets status. Man har möjlighet att utforma en omväxlande och mer komplett stadsmiljö, kanske kvartersstad.

Stråket Hyllievångsvägen – Hyllie boulevard

Hyllievångsvägen och Hyllie boulevard blir en ny förbindelse mellan Kroksbäck och Hyllie. Det är viktigt att den utformas så att den blir attraktiv och säker inte bara för bilar utan framför allt för gång- och cykeltrafikanter. Den kan bli till en boulevardliknande stadsgata med bebyggelse och trädrader på båda sidor och med vissa butiker eller verksamheter i bottenvåningarna. För att åstadkomma detta bör Hyllievångsvägen höjas upp till nivå med sin omgivning. Att låta den ligga som nu i ett schakt är en dålig lösning (gör t.ex. tankeexperimentet att Regementsgatan låg 4 meter lägre än sin omgivning, den skulle då vara som en kanal och förstöra sammanhangen i stadsmiljön). Vare sig en upphöjning blir möjlig att genomföra eller ej, bör Hyllievångsvägen ges en tydlig karaktär av stadsgata med tät bebyggelse längs båda sidorna.De föreslagna parköppningarna in mot Kroksbäcksparken föreslås krympas i bredd. I de fall Hyllievångsvägen inte kan höjas till omgivande marknivå, kan parköppningarna med fördel formges som trappgator av stadskaraktär (i likhet med t.ex. de breda trappgator som förekommer flitigt på Malmarna i Stockholm).

Koppling över Annetorpsvägen

Det viktigaste stadsmässiga sambandet i planen är kopplingen mellan Hyllie centrum (och citytunnelstation) och den nya bebyggelsen norr om Annetorpsvägen. Och här hänger det på Hyllie Boulevard, som går från citytunnelstationen och fortsätter i Hyllievångsvägen och vinklar av mot Snödroppsgatan. På vägen skall den passera över en ”motorväg”. Ett utgångsläge som liknar Amiralsgatans passage under Rosengårds centrum, vilket förskräcker.
I detta fall bör ansträngningarna koncentreras på att Hyllie boulevard blir en boulevard från citytunnelstationen över Annetorpsvägen och vidare in i den nya bebyggelsen i norr. D.v.s. med träd och fina trottoarer utmed hela sträckan – också över Annetorpsvägen. Om Annetorpsvägen skall överdäckas måste man undvika en avskräckande baksida mot boulevarden, som den som visas i skissen. Här är kvarteret mot öster för stort – borde delas i tre kvarter för att bryta storskaligheten och skapa kontakter mot öster. Detta är en tekniskt och gestaltningsmässigt spännande och utmanande del. Kanske något för en skicklig och framträdande arkitekt att arbeta vidare med.

Förtätning i Kroksbäck

Kroksbäck får enligt skissen mycket bättre kontakt med Kroksbäcksparken. Man bryter lite av isoleringen och då är det som sagt viktigt att man höjer Hyllievångsvägen. Läge och storlek av de sammanbindande grönytorna är visade schematiskt, och hushöjder i den nya bebyggelsen berörs inte. Skall det kanske ligga höga hus ut mot parken? Kanske kan bebyggelsen utmed Hyllievångsvägen vara mera stadsmässig och med en rimlig skala. Man bör eftersträva både fler små och fler stora lägenheter för att utjämna den dominans av medelstora lägenheter som idag präglar Kroksbäck. Kanske kan man bygga smålägenheter i husen utmed den stadsmässiga Hyllievångsvägen medan husen in mot Kroksbäcksparken i högre utsträckning avsätts för större lägenheter. Hela utformningen av bebyggelsen utmed såväl Hyllievångsvägen samt in i Kroksbäcksparken kan med fördel utvärderas i en arkitekttävling.

PILDAMMSSTRÅKETS FÖRLÄNGNING

Bredden på Pildammsstråkets förlängning mellan den nya bebyggelsen norr om Annetorpsvägen och den nya bebyggelsen i Kroksbäck är alltför stor. Det är viktigt att Kroksbäck får en mycket mer direkt koppling till den nya bebyggelsen för att inte bli alltför avstängt och avskärmat från hela sin omgivning. Citytunnelstationen kommer att vara mycket viktig för Kroksbäck. Många kommer att gå och cykla till stationen och följa Hyllie boulevard. Då är det inte trevligt att passera genom ett grönområde, speciellt inte vid mörker. Vi förstår att Pildammsstråkpassagen är en känslig punkt i det sammanbindande grönstråket och en viktig detalj i Hylliestrukturen. Vi föreslår att passagen blir föremål för fördjupade studier. Kanske kan den krympas i bredd till ca 20 m och ges karaktär av en innerstadspark.

HYLLIE – HOLMA

Hantverkarstråket

Precis som stråket Hyllie boulevard-Hyllievångsvägen kommer att kunna bli ett attraktivt och säkert förbindelsestråk mellan Kroksbäck och Hyllie centrum (Citytunnelstationen), inte minst för gång- och cykeltrafikanter, vore det högst önskvärt att även ett likartat stråk skapas mellan Holma och Hyllie centrum. Det allra enklaste vore om det planerade Hantverkarstråket genom Holma förlängs hela vägen till Hyllie centrum. Som planen ser ut nu slutar det i Snödroppsgatans vinklade förlängning intill Annetorpsvägen. Det har ingen direkt och naturlig förbindelse med Hyllie centrum. Lämpligen kan Hantverkarstråket vinklas åt sydväst söder om Holma och sedan fortsätta över överdäckningen av Annetorpsvägen hela vägen till det nordöstra hörnet av Malmö Arena. Även denna sista del av Hantverkarstråket bör få gårdsgatukaraktär och omges av bebyggelse med såväl bostäder som olika verksamheter.

Utbyggnad i Holma

Det känns naturligt att låta Snödroppsgatan övergå från att vara en bussgata till att bli en stadsgata i ett utbyggt Hyllie. På samma sätt som i Kroksbäck borde gatan här gestaltas för långsam biltrafik med träd och vackra trottoarer, eventuellt med begränsad parkering längs gatans sidor.

När det gäller den nya bebyggelsen mellan Snödroppsgatan och Pildammsvägen kan den, som i Kroksbäcksfallet, tillsammans med Snödroppsgatans förlängning mot Hyllie centrum bidra till att isoleringen och ensidigheten i Holma bryts. Den nya bebyggelsen bör också här få lägenheter som kompletterar den nuvarande ensidiga fördelningen och tillåta butiker och lämpliga lokaler utmed Snödroppsgatan. Frågan är hur man skall kunna få bebyggelsen mellan Snödroppsgatan och Pildammsvägen att bli attraktiv. Den nya bebyggelsen bör planeras förutsättningslöst vad gäller t.ex. hushöjder och byggnadstyper. Kanske kan man genomföra en marknadsundersökning för att ta reda på vem som kan tänkas vilja bo här. Hela områdets planering passar därefter utmärkt för en arkitekttävling, eventuellt en Europan-tävling.

SAMMANFATTNING AV DE VIKTIGASTE SYNPUNKTERNA

• Hyllievångsvägen föreslås höjas till i nivå med omgivningen och utformas tillsammans med Hyllie boulevard till en stadsmässig gata i boulevardstil.

• Hyllie boulevards passage över Annetorpsvägen bör studeras särskilt och tonvikt läggas vid att även här behålla en stadsmässig karaktär och känsla av boulevard. Detta kräver speciellt engagemang och en kreativ insats utöver det vanliga.

• Utmed Hyllievångsvägen och Hyllie boulevard bör bebyggelsen vara tät och av stadsmässig karaktär medan husen i Kroksbäcksparken kan göras mera gles och hög.

• Det bör eftersträvas ett större utbud av såväl smålägenheter som större bostäder.

• Vi föreslår Pildammsstråkets passage över Hyllie boulevard blir föremål för fördjupade studier. Passagen bör krympas i bredd och kanske kan ges karaktären av en innerstadspark för att ej ödelägga det säkra och stadsmässiga förbindelsestråket mellan Kroksbäck och Hyllie centrum.

• Hantverkarstråket genom Holma bör förlängas hela vägen till Hylle centrum.

• Utbyggnaden av Kroksbäck mellan Snödroppsvägen och Pildammsvägen bör utredas förutsättningslöst och kan lämpligen bli föremål för en arkitekttävling.

Malmö 11 april 2010, Hans Olsson och Adam Katzeff

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *