Friluftsstaden är ett av de mest kända och eftertraktade bostadsområdet i Malmö. Radhusområdet fick också stor uppmärksamhet både nationellt och internationellt när det stod färdigt.
Vad är det då som gör området så speciellt? Jag hade förmånen att växa upp i Friluftsstaden och som barn var det fantastiska förutsättningar för lek i de många spännande olika gröna rummen där de stängselfria gränserna präglade området

”Friluftsstaden har byggts för att vara modern i generationer.”

Eric Sigfrid Persson

Stängsel och gränser var nämligen det värsta byggmästaren Eric Sigfrid Persson visste. I stället skulle skillnaderna mellan det privata och det halvprivata suddas ut och övergå i varandra. 

Tillsammans utformade Bülow Hübe och Persson den unika stadsplanen för Friluftsstaden. I radhuslängorna har vartannat hus entré med sin lilla solgård från den ena sidan och vartannat från den andra, detta uppnås genom att radhusen förskjutits inbördes.

Grönytorna skulle vara plats för rekreation under mer avslappnande former. William Nersin utformade området med omsorg och stor artrikedom. Erik Bülow Hübe som fastställde stadsplanen propagerade också för att parken skulle kunna användas på många olika sätt, lek och idrott, vila, teater, dans och solbad.

Från början fanns stor tveksamhet från Malmö stad, som ägde marken, angående bland annat de spatiösa grönområdena. Planen delades i två. Södra Frilutsstaden blev en bostadsrättsförening. Den norra delen hyresrätter. Detta för att kunna jämföra de olika boendeformerna. Numera är hela området bostadsrätter.

Malmö stad krävde också att många små lägenheter skulle byggas så att arbetare skulle ha råd att bo där. Dessutom flyttade både stadsplanechefen Gunnar Lindman och arkitekten som ritade husen, Svenivar Ekstrand, in i området.

Flera vaktmästare höll allt i prefekt ordning – även oss barn. Fast vi drogs också till det icke planerade, till exempel varuintaget vid Malmborgs, det var lite förbjudet och spännande. Umgänget skedde även under mark – radhuslängorna var förbundna med en källargång som gjorde det möjligt att umgås även vid förkylningar och i hemlighet.

De drygt 200 lägenheterna varierade i storlek från 77-120 kvm. Lägenheterna fick också finesser som till exempel sopnedkast direkt från köksbänken.

Byggmästare och byggherren Eric Sigfrid Persson, hade en stor lidelse för sina bostadsområden och för alla de olika människor som skulle bo där. Han har betytt oerhört mycket för Malmö med sina egensinniga och nytänkande idéer. Han representerade det nya och socialt medvetna byggandet som växte fram under 1930-talet och fullbordades under 1940-talet. Mycket av inspirationen till Friluftsstaden kom från hans resa i USA där han kom i kontakt med grannskapsrörelsen i Chicago.

I Sverige omvandlades idéerna framförallt till att skapa lagom stora bostadsenheter med service och samlingslokaler så kallade grannskapsenheter som började växa fram på 1940-talet delvis som en reaktion mot funktionalismen. I Friluftsstaden byggdes en gemensam byggnad ett så kallat Community center efter amerikansk förebild. Användningen har skiftat under åren från butiker, hantverkare, tvättinrättning samlingslokaler och värmeanläggning till frikyrka med mera. På senare år har byggnaden haft flera olika användningar.

1944, mitt under brinnande krig lyckades Eric Sigfrid Persson tillsammans med Svenska Slöjdföreningen arrangera en internordisk bostadsutställning i Friluftsstaden. Från Finland deltog Aino Aalto för Arteks räkning. 15 möblerade lägenheter visades på utställningen och köerna var långa för att få se dem. I samband med utställningen beslöt Svenska slöjdföreningen att bilda en lokalförening i Malmö – idag Form Design/Center.

Friluftsstaden var ett givet stopp när delegationer av både inhemska och utländska besökare kom till Malmö. Friluftsstaden som patent blev också verklighet, vilket upprörde delar av den svenska arkitektkåren –många ansåg att det inte var rätt att lägga beslag på idéerna, de var allas egendom.

Text och foto: Cecilia Hansson

Fakta:
Byggår: 1942-48
Stadsplan: Erik Bülow Hübe tillsammans med Eric Sigfrid Persson
Byggnader: Eric Sigrid Persson med Svenivar Ekstrand 
Landskap: William Nersin
Byggherre: Eric Sigfrid Persson