Kronprinsessan Margaretas blomstergata som anlades till den Baltiska utställningen i Malmö 1914 signalerade ny tid och framtidstro. Abrupt blev dess drastiska och pessimistiska slut då första världskriget bröt ut. Men minnet av utställningen är grundmurat – liksom vården av dess få återstående minnesmärken. Kronprinsessan Margaretas Blomstergata i Pildammsparken är det kanske mest publika av dem alla!

Blomstergatan kom till genom ett samarbete mellan utställningens arkitekt Ferdinand Boberg, en av tidens verkligt stora, och Kronprinsessan Margareta som förde in nya idéer i svensk trädgårdskonst.
Det blev, och är, en Blomstergata med blommor i formstarka mönster och omgärdad av skyddade murar. Murarna var från början ett fuskbygge (lättbetong och målade tegelstenar) och raserades helt efter utställningen. 2004, 90 år senare byggdes murarna upp igen i handfast tegel och vår tid fick åter uppleva hur den mytomspunna Blomstergatan såg ut när det begav sig. Landets mest kända blomsterplantering återfick sitt praktfulla rum och sina vackra portaler till glädje för Malmöbor, besökare och de brudpar som gärna fotograferas här.
Gunnar Ericson

Fakta
Återuppförandet av murarna finansierades av Malmö Förskönings- och planteringsförening. Ansvariga för arbetet var landskapsarkitekten Caroline Larsson och förre stadsantikvarien Anders Reisnert. Blomsterplanteringen har olika flor vår, sommar och höst och en ny gestaltning varje år.