Hem
> Böcker>
På Malmös fasader - det groteska och det
sköna
PÅ MALMÖS FASADER –
DET GROTESKA OCH DET SKÖNA
Att promenera i städer kan
vara en spännande tidsresa, om modernismen inte
har gått alltför hårt fram. Malmö
har, som de flesta svenska städer, drabbats av
oförsvarliga rivningar – hela kvarter har
förintats – men det finns förvånansvärt
mycket kvar att upptäcka och glädjas åt.
Medeltida miljöer samsas med klassicism och funkis
och med de palatsliknande husen från slutet av
1800-talet och början av 1900-talet. La Belle Époque!
Den tekniska revolutionens tid. Uppfinningarnas, industrialisternas
och den sociala kampens tid.
Den tiden går att avläsa
på husfasaderna i Malmö där nyrika entreprenörer
tävlade om att bygga ståtliga hus med torn
och tinnar och med ett överdåd av figurer
och ornament som inramade fönster och dörrar
och lyfte balkongerna mot himlen. Vapensköldar
och klassiska sentenser på husen markerade att
borgerskapet betraktade sig som den nya tidens adel.
Det är stor tur för oss
att hävdelsen och praktlystnaden till en tid sammanföll
med jugendepoken,i en tid som älskade fantasi och
överdåd och glatt lånade ur alla tiders
mönster och rekvisita. Stuckatörer importerades
från Italien, bildhuggare arbetade på högvarv.
På många fasader finns porträtt i sten
och stuckatur av bankmän och politiker och byggherrar.
Där finns fakta att hämta och anekdoter att
berätta, liksom om de färgstarka arkitekterna.
Men de flesta av de hundratals figurerna
som stirrar sorgset mot oss från fasaderna, eller
kråmar sig eller ger oss hotfulla blickar eller
försöker väcka våra minnen av antikens
skulpturer, de är anonyma. Inte historielösa,
för vi vet när de gjordes, husen har sin historia.
Men konstnärerna, skulptörerna, hantverkarna
är för det mesta namnlösa, och man promenerar
gatan fram och tittar på intressanta personliga
uttryck, elegant ornamentik eller klumpig schablonmässighet.
Med huvudet bakåtlutat och blicken strax ovanför
ögonhöjd. Det är en konstvärld som
man i allmänhet är ganska omedveten om –
det är viktigare att kolla de ansikten man har
omkring sig,
i sin egen ögonhöjd.
Det är detta den här boken
ska försöka ändra. Det är en bilderbok
som läsaren kan komplettera med egna stadspromenader,
men man kan också välja att låta bokens
bilder och berättelser vittna om en stor anonym
skara av konstnärer och hantverkare som har stått
till byggherrarnas och allmänhetens tjänst
med sin uttrycksvilja och sin dekorativa förmåga,
sin lust att smycka. Den berättelsen är giltig
inte bara i Malmö utan också i Sverige och
Europa under denna fantasifulla och fantastiska tid!
Bokens fotograf är Martine
Castoriano och författare är Jan Hemmel.
|