Hem > Aktuellt

Hela Hyllie Hållbart! Dialog-pm 2009:2 om Kroksbäck - Holma - Hyllie. REMISSVAR FRÅN SKÖNHETSRÅDET I MALMÖ

Dialog-pm:ets fokus ligger på att inlemma Kroksbäck och Holma i den nya stadsdelen Hyllie, som planeras söder om Annetorpsvägen. Kroksbäck och Holma ligger ensamma, avskilda från varandra och från den övriga staden. De väntar på en för länge sedan planerad utbyggnad söderut som aldrig blev av. Nu har chansen kommit att bryta deras isolering. Svårigheten är bl. a. att man har att göra med mycket storskaliga stadsbyggnadselement, som skall bindas samman, och att de flesta av dessa redan är låsta till läge och utformning. Det är inte lätt att få ihop en trivsam stadsmiljö.

Läs mer om Hela Hyllie Hållbart!

MINNESORD Annika Heijkenskjöld

Annika Heijkenskjöld, Malmö – före detta ordförande och engagerad hedersmedlem i Skönhetsrådet i Malmö, Form Design Centers grundare mångårig chef, avled den 24 juni 2009. Hon blev 87 år. Hennes närmaste är sönerna Thor, Rolf, Oscar, Dick och Jerker med familjer.

Minnesord Annika Heijkenskjöld

FARTENS TJUSNING

Det är en skejtare på bilden. Han susade alldeles nyss fram över konstnären David Shrigleys eleganta mönster av spretiga och borstiga blomster. Vilken god idé att be David Shrigley – fyrtioett år, engelsman, bosatt i Glasgow – att dekorera en skatepool i Stapelbäddsparken i Västra hamnen!

Läs mer om Stapelbäddsparken och David Shrigley

Musikkullen

Det finns en perfekt picknick-plats i Malmö, med utsikt över solnedgången, Öresundsbrons eleganta båge över havet och med luften fylld av musik.
Jag menar förstås Musikkullen i Scaniaparken. Den har en amfiteaters form, vilket är utmärkt för akustiken, och i sluttningarna ligger fyra högtalare försänkta som Gatukontoret förser med timme efter timme av musik. Det är troligen en unik kommunal tjänst.

Läs mer om Musikkullen av Bo Andersson och Gunnar Ericsson

Fyra visioner om varvsstaden

Vi gratulerar till fyra fina förslag. De är mycket olika och ger underlag för intressanta diskussioner om hur Varvsstaden skulle kunna utformas. Vi har studerat förslagen, diskuterat och kommit fram till att vi anser att ett förslag är det bästa och kan ligga till grund för den fortsatta planeringen. Därför koncentrerar vi oss på det, redovisar varför vi tycker att det är bäst, och nämner bara marginellt de andra förslagen. Vi har också synpunkter på vad man bör tänka på under det fortsatta arbetet.

Läs Skönhetsrådets synpunkter om visionerna om Varvsstaden

Remissvar angående "Framtidens kollektivtrafik i Malmö"

Skönhetsrådet i Malmö tror att spårburen kollektivtrafik kan bli ett positivt och identitetsskapande inslag in Malmös stadsbild. Många undersökningar har visat att spårvagn är det kollektiva transportmedel som stadens människor uppskattar mest.

Läs hela Skönhetsrådets remissvar

Ruda



Förra året skrev vi så här: "OM de ansvariga för Rooseums framtid hade varit litet raska och beslutsamma hade vi snart fått se Olle Baertlings praktfulla målning "Ruda" från 1955 på en vägg i Malmö. Stor Baertlings-vernissage på Moderna museet i Stockholm den 4 oktober. Samarbete mellan Rooseum och Moderna museet är en strålande idé som fastnade i lokalt och provinsiellt mummel. Åtgärda!"

Nu är saken åtgärdad! Den 22 september 2008 undertecknades överenskommelsen mellan Moderna museet, Region Skåne och Malmö stad att bilda Moderna museet Malmö. Vi gratulerar till en spännande framtid. På gallerinatten 26 september kunde vi glädja oss åt en spännande bubbla att gå in i. I december är ombyggnaden färdig.

Sillabanan



Sillabanans station väntar oroligt på Limhamns förnyelse.

HIPP APA

Slussplan

Silos i Limhamn – ett idéprojekt




När Heidelberg Cement lämnar den gamla cementfabriken vid Övägen i Limhamn har man ett enastående tillfälle att bevara och utveckla vissa delar av detta industriminne, Det gäller speciellt silosen, Limhamns karakteristiska silhuett, som man kan se från hela Limhamn och som är det första man ser från bron. En mäktig skulptur, som inte kan återskapas och ersättas med moderna byggnader.

I vårt projekt har vi gått igenom nästan alla silos och anser att åtta kan bevaras. Sju är lämpliga för bostäder. Höjderna bevaras, fönsteröppningar skärs ut, glasrum hängs utanpå. Dessa blir ”hängande trädgårdar” och används som vardagsrum/uterum som blir en öppen, utåtriktad del i kontrast till de mer ombonade utrymmen i silons inre, som rymmer traditionella bostadsrum. (170-180 lgh).
En lägre och bredare silo föreslås få utställningshall nederst i tre våningars höjd, däröver kontor i fyra våningar och högst upp en glaskupol i två våningar för restaurang/mötesplats. En av fabriksbyggnaderna föreslås bevarad och kompletteras med en lägre tillbyggnad i glas. Detta komplex kan innehålla kontor och lokaler för stadsdelsförvaltning, bibliotek, undervisning, sport, butiker mm.

Silosar och den gamla industribyggnaden med sin tillbyggnad bildar ett torg mot sydväst. En igenfylld hamnficka norr därom grävs ut igen och blir en del av Limhamns norra hamnbassäng.


Läs hela idéprojektbeskrivningen





Grattis Limhamn och Malmö

Apropå artikel i Sydsvenskan 070926.

Heidelberg Cement lämnar över kalkbrottet till Malmö kommun, flyttar från cementfabriksområdet vid Övägen och tar bort de gamla järnvägsspåren genom centrala Limhamn mm.

Detta är en oerhört glädjande information som öppnar för många intressanta möjligheter att utnyttja dessa områden. Ett stycke limhamnshistoria går visserligen i graven. Men verksamheterna hade i praktiken upphört för länge sedan. Kalkbrottet och järnvägsspåren hade inte brukats på flera år och av cementfabriken, som varit nerlagd i över 20 år, användes bara några silos för cementlagring. Marken har legat som ett hinder för stadutvecklingen.

Vad kan man nu göra?
Limhamn har sin egen unika karaktär, som till stor del hänger ihop med dess historia. Det verkar därför naturligt att bygga vidare på och utveckla karaktären och samtidigt behålla det historiska sammanhanget. Här kommer några korta kommentarer:

Att kalkbrottet kan bli ett naturreservat är ju helt makalöst. Denna enorma grop är ett magnifikt industriminne där man dessutom kan studera geologi och sällsynta växt- och djurarter. Och att mitt i en storstad kunna gå ner i en helt annan, tyst och stilla värld med sitt eget ekosystem. Det är en helt unik upplevelse. Kanske världsunik.

Den gamla cementfabriken är också ett industriminne att vårda och utveckla till något positivt. Jag tänker speciellt på silosen. De är med sin höjd och karakteristiska silhuett Limhamns varumärke. De är en orienteringspunkt som ses från hela Limhamn och det första man ser från bron. Man har nu möjlighet att bevara detta landmärke. Denna mäktiga skulpturgrupp som man inte kan återskapa genom att riva och ersätta med
t ex moderna rationella bostadshus.



Alltså bevara lämpliga silos och bygg om dem till bostadshus, kontor, butiker, utställningslokaler mm. Här kunde man anordna en arkitekttävling.

När järnvägsspåren tas bort har man en möjlighet, som man inte får missa, att läka ihop Limhamns östra och västra delar.
Järnvägsspåret och genomfartsleden för bilar (”Genombrottet”) löper tillsammans och bildar ett brett trafik- och impedimentområde, som är något av det fulaste vi har i Malmö. Ingen miljö att vara stolt över. Det delar samhället i två delar och är förödande för miljön och de stadmässiga sammanhangen. Mest förödande är det genom Gamla Limhamn där ”Genombrottet” går i ett lågt tråg vid sidan av järnvägsspåret. Området är avskilt med höga plank på båda sidor. Man kan skymta taken på de låga husen över planken. De flesta tvärgående smågatorna är avstängda med plank.

Tag nu chansen att göra något positivt för samhället av denna skräpmiljö. Låt Limhamns centrala delar få en stadsmässig kontinuitet bl a genom att låta gatorna vara genomgående från öster till väster och ta bort genomfartstrafiken.
Här kunde stadens stadmiljöavdelning anordna en tävling och utreda olika alternativa förslag. (ett förslag beskrivs under ”Vad kan man göra åt Genombrottet i Limhamn?”)

070927 Hans Olsson

Äldre notiser

Hem > Aktuellt

Ruda

Nu är saken åtgärdad! Den 22 september 2008 undertecknades överenskommelsen mellan Moderna museet, Region Skåne och Malmö stad att bilda Moderna museet Malmö. Vi gratulerar till en spännande framtid.

HIPP APA



Sillabanans station väntar oroligt på Limhamns förnyelse.

HIPP APA



Sillabanans station väntar oroligt på Limhamns förnyelse.

HIPP APA

entré

Slussplan

Silos i Limhamn – ett idéprojekt




När Heidelberg Cement lämnar den gamla cementfabriken vid Övägen i Limhamn har man ett enastående tillfälle att bevara och utveckla vissa delar av detta industriminne, Det gäller speciellt silosen, Limhamns karakteristiska silhuett, som man kan se från hela Limhamn och som är det första man ser från bron. En mäktig skulptur, som inte kan återskapas och ersättas med moderna byggnader.

I vårt projekt har vi gått igenom nästan alla silos och anser att åtta kan bevaras. Sju är lämpliga för bostäder. Höjderna bevaras, fönsteröppningar skärs ut, glasrum hängs utanpå. Dessa blir ”hängande trädgårdar” och används som vardagsrum/uterum som blir en öppen, utåtriktad del i kontrast till de mer ombonade utrymmen i silons inre, som rymmer traditionella bostadsrum. (170-180 lgh).
En lägre och bredare silo föreslås få utställningshall nederst i tre våningars höjd, däröver kontor i fyra våningar och högst upp en glaskupol i två våningar för restaurang/mötesplats. En av fabriksbyggnaderna föreslås bevarad och kompletteras med en lägre tillbyggnad i glas. Detta komplex kan innehålla kontor och lokaler för stadsdelsförvaltning, bibliotek, undervisning, sport, butiker mm.

Silosar och den gamla industribyggnaden med sin tillbyggnad bildar ett torg mot sydväst. En igenfylld hamnficka norr därom grävs ut igen och blir en del av Limhamns norra hamnbassäng.


Läs hela idéprojektbeskrivningen





Grattis Limhamn och Malmö

Apropå artikel i Sydsvenskan 070926.

Heidelberg Cement lämnar över kalkbrottet till Malmö kommun, flyttar från cementfabriksområdet vid Övägen och tar bort de gamla järnvägsspåren genom centrala Limhamn mm.

Detta är en oerhört glädjande information som öppnar för många intressanta möjligheter att utnyttja dessa områden. Ett stycke limhamnshistoria går visserligen i graven. Men verksamheterna hade i praktiken upphört för länge sedan. Kalkbrottet och järnvägsspåren hade inte brukats på flera år och av cementfabriken, som varit nerlagd i över 20 år, användes bara några silos för cementlagring. Marken har legat som ett hinder för stadutvecklingen.

Vad kan man nu göra?
Limhamn har sin egen unika karaktär, som till stor del hänger ihop med dess historia. Det verkar därför naturligt att bygga vidare på och utveckla karaktären och samtidigt behålla det historiska sammanhanget. Här kommer några korta kommentarer:

Att kalkbrottet kan bli ett naturreservat är ju helt makalöst. Denna enorma grop är ett magnifikt industriminne där man dessutom kan studera geologi och sällsynta växt- och djurarter. Och att mitt i en storstad kunna gå ner i en helt annan, tyst och stilla värld med sitt eget ekosystem. Det är en helt unik upplevelse. Kanske världsunik.

Den gamla cementfabriken är också ett industriminne att vårda och utveckla till något positivt. Jag tänker speciellt på silosen. De är med sin höjd och karakteristiska silhuett Limhamns varumärke. De är en orienteringspunkt som ses från hela Limhamn och det första man ser från bron. Man har nu möjlighet att bevara detta landmärke. Denna mäktiga skulpturgrupp som man inte kan återskapa genom att riva och ersätta med
t ex moderna rationella bostadshus.



Alltså bevara lämpliga silos och bygg om dem till bostadshus, kontor, butiker, utställningslokaler mm. Här kunde man anordna en arkitekttävling.

När järnvägsspåren tas bort har man en möjlighet, som man inte får missa, att läka ihop Limhamns östra och västra delar.
Järnvägsspåret och genomfartsleden för bilar (”Genombrottet”) löper tillsammans och bildar ett brett trafik- och impedimentområde, som är något av det fulaste vi har i Malmö. Ingen miljö att vara stolt över. Det delar samhället i två delar och är förödande för miljön och de stadmässiga sammanhangen. Mest förödande är det genom Gamla Limhamn där ”Genombrottet” går i ett lågt tråg vid sidan av järnvägsspåret. Området är avskilt med höga plank på båda sidor. Man kan skymta taken på de låga husen över planken. De flesta tvärgående smågatorna är avstängda med plank.

Tag nu chansen att göra något positivt för samhället av denna skräpmiljö. Låt Limhamns centrala delar få en stadsmässig kontinuitet bl a genom att låta gatorna vara genomgående från öster till väster och ta bort genomfartstrafiken.
Här kunde stadens stadmiljöavdelning anordna en tävling och utreda olika alternativa förslag. (ett förslag beskrivs under ”Vad kan man göra åt Genombrottet i Limhamn?”)

070927 Hans Olsson

Två bilder tagna i Malmö en kulen novemberkväll 2007. Bilderna föreställer butiksvåningarna i två grannhus på Davidshallsgatan intill Triangeln, det högra det s.k. Idoffhuset. Fram tills för ett tag sedan var båda butiksvåningarna lika tillslutna med lagerlokaler och ingen skyltning mot Davidshallsgatan. Den vänstra byggnadens butiksvåning, som inrymmer en större modebutik byggdes dock om och de tidigare lagerlokalerna omdisponerades till butikslokaler. Därmed kunde de ditintills förtäckta skyltfönsterna mot Davidshallsgatan öppnas upp och skänka gatan lite ljus och trivsel kvällstid.




I grannhuset möts man fortfarande av förtäckta skyltfönster. Innanför gömmer sig lagerlokalerna till en kläd- respektive skoaffär. Även om de självklart behöver lagerlokaler frågar man sig varför de åtminstone inte kan göra upplysta skyltfönster mot Davidshallsgatan. Det hade skänkt gatan ytterligare ljus och trivsel.

Adam Katzeff 071112

Redan i början av 1800-talet fanns en liten samling hus intill landsvägen mellan Malmö och Västra Skrävlinge by. Husen kallades Spånehusen, troligen p.g.a. att taken var täckta med spån. Snart är det kanske bara den forna landsvägens namn, Spånehusvägen, som minner om dessa hus. Idag återstår bara ett av Spånehusen, beläget i hörnet av Spånehusvägen och Båstadsgatan. Det uppfördes 1879 av åkerbrukaren Mårten Pehrsson och rymde från början fyra mindre arbetarbostäder.



På sistone har huset stått tomt och man börjar fråga sig vad som kommer hända med det. Trots en del gjorda förändringar återstår mycket av husets ursprung; de tidstypiskt sexdelade fönsterna och de två entrédörrarna mot gatan som minner om att huset från början var bostad åt flera familjer. Skall huset gå samma öde till mötes som de allra flesta landsvägshus runt om i Malmö, d.v.s. rivas och ersättas av ett stort modernt hus, eller kan det räddas till eftervärlden?



För några år sedan var ett av Malmös få andra bevarade landsvägshus lika förfallet, men det renoverades på ett föredömligt vis och är idag prydnad vid Lundavägen. Kan man hoppas att någon tar sig an och renoverar det sista Spånehuset på ett lika föredömligt vis?



Adam Katzeff 071024




Tidernas stad

I utställningen i Teknikens och Sjöfartens hus berättas delar av Malmös historia de senaste 150 åren: ”Malmö var länge en av Sveriges största industristäder. Många malmöbor har nostalgiska minnen från den tid då Malmös fabriker gjorde de största båtarna och de bästa strumporna. Men staden är mycket mer än fabriker och arbete. Folk har badat vid Ribban och druckit öl på Möllan, man har slagits för sina rättigheter och kommit överens om sina skyldigheter. Människors handlingskraft, livsöden och skilda förutsättningar har skapat det Malmö vi har idag. ”

Tidernas stad

Malmöguider på mp3
Tidernas stad erbjuder mp3-guidningar med olika teman som gör stadens historia levande. Ett antal mp3-spelare laddade med spåren finns också för utlåning på Teknikens och Sjöfartens hus, Malmö Museer, samt på Malmö Stadsbibliotek.
Exempel på guidade turer för dig med intresse för arkitektur i Malmö:

mp3 guide: Malmös arkitektur med Ringlinjen
Har du sett Funkishuset vid Värnhem, Kolgapalatset i hamnen och Kollektivhuset i Ribersborg? Sätt dig på buss nr 3 och ta en tur runt i Malmös arkitektur med Tyke Tykesson.

mp3 guide: Industrier i gamla Malmö
Följ med i fotspåren av Malmös tidiga industrialisering. Hör Thomas Persson berätta om hamnen, Kockums, Yllefabriken och andra företag som alla hjälpt till att sätta Malmö på kartan.

Tidernas stads guidade turer - nerladdning & kartor

Äldre notiser