Hem > Aktuellt > Grattis Limhamn och Malmö

Grattis Limhamn och Malmö

Apropå artikel i Sydsvenskan 070926.

Heidelberg Cement lämnar över kalkbrottet till Malmö kommun, flyttar från cementfabriksområdet vid Övägen och tar bort de gamla järnvägsspåren genom centrala Limhamn mm.

Detta är en oerhört glädjande information som öppnar för många intressanta möjligheter att utnyttja dessa områden. Ett stycke limhamnshistoria går visserligen i graven. Men verksamheterna hade i praktiken upphört för länge sedan. Kalkbrottet och järnvägsspåren hade inte brukats på flera år och av cementfabriken, som varit nerlagd i över 20 år, användes bara några silos för cementlagring. Marken har legat som ett hinder för stadutvecklingen.

Vad kan man nu göra?
Limhamn har sin egen unika karaktär, som till stor del hänger ihop med dess historia. Det verkar därför naturligt att bygga vidare på och utveckla karaktären och samtidigt behålla det historiska sammanhanget. Här kommer några korta kommentarer:

Att kalkbrottet kan bli ett naturreservat är ju helt makalöst. Denna enorma grop är ett magnifikt industriminne där man dessutom kan studera geologi och sällsynta växt- och djurarter. Och att mitt i en storstad kunna gå ner i en helt annan, tyst och stilla värld med sitt eget ekosystem. Det är en helt unik upplevelse. Kanske världsunik.

Den gamla cementfabriken är också ett industriminne att vårda och utveckla till något positivt. Jag tänker speciellt på silosen. De är med sin höjd och karakteristiska silhuett Limhamns varumärke. De är en orienteringspunkt som ses från hela Limhamn och det första man ser från bron. Man har nu möjlighet att bevara detta landmärke. Denna mäktiga skulpturgrupp som man inte kan återskapa genom att riva och ersätta med
t ex moderna rationella bostadshus.



Alltså bevara lämpliga silos och bygg om dem till bostadshus, kontor, butiker, utställningslokaler mm. Här kunde man anordna en arkitekttävling.

När järnvägsspåren tas bort har man en möjlighet, som man inte får missa, att läka ihop Limhamns östra och västra delar.
Järnvägsspåret och genomfartsleden för bilar (”Genombrottet”) löper tillsammans och bildar ett brett trafik- och impedimentområde, som är något av det fulaste vi har i Malmö. Ingen miljö att vara stolt över. Det delar samhället i två delar och är förödande för miljön och de stadmässiga sammanhangen. Mest förödande är det genom Gamla Limhamn där ”Genombrottet” går i ett lågt tråg vid sidan av järnvägsspåret. Området är avskilt med höga plank på båda sidor. Man kan skymta taken på de låga husen över planken. De flesta tvärgående smågatorna är avstängda med plank.



Tag nu chansen att göra något positivt för samhället av denna skräpmiljö. Låt Limhamns centrala delar få en stadsmässig kontinuitet bl a genom att låta gatorna vara genomgående från öster till väster och ta bort genomfartstrafiken.
Här kunde stadens stadmiljöavdelning anordna en tävling och utreda olika alternativa förslag. (ett förslag beskrivs under ”Vad kan man göra åt Genombrottet i Limhamn?”)

070927 Hans Olsson