Hem > Aktuellt > Fyra visioner om Varvsstaden

Fyra visioner om varvsstaden

Vi vill utnyttja möjligheten att (som den uttrycks i programmet för de parallella uppdragen för Varvsstaden) ta plats i arbetet med Varvsstaden under processens gång.

Våra synpunkter
Vi gratulerar till fyra fina förslag. De är mycket olika och ger underlag för intressanta diskussioner om hur Varvsstaden skulle kunna utformas. Vi har studerat förslagen, diskuterat och kommit fram till att vi anser att ett förslag är det bästa och kan ligga till grund för den fortsatta planeringen. Därför koncentrerar vi oss på det, redovisar varför vi tycker att det är bäst, och nämner bara marginellt de andra förslagen. Vi har också synpunkter på vad man bör tänka på under det fortsatta arbetet.

Vi anser att det bästa förslaget är det som har gjorts av
VANDKUNSTEN

Varför?

Helhetsgreppet
I detta förslag kan man verkligen känna att här har legat en stor och för Malmö väsentlig industri. Kockums varv, och att det hade enormt stora byggnader. Den stora centrala platsen visar var de väldiga hallarna stått, och stålkonstruktionerna som hållit upp väggar och tak finns kvar och visar deras höjd. Det är mycket uttrycksfullt och spännande. Den omgivande bebyggelsen är tät och i ca 5 vån och över den sticker stålkonstruktionerna upp. Detta gör att man också på avstånd anar de gamla hallarnas storlek.

Bebyggelsen är en kvartersstad med markant gräns mot kanal, esplanad och St Varvsgatan. På samma sätt som Kockumsområdet fortfarande uppfattas – en egen stadsdel, som man går in i. Detta anser vi vara positivt. ( det är inte fallet med förslagen från Juul/Frost och Gehl/White). En egen stadsdel, som har möjlighet att skilja sig från Bo01, Dockan och övriga V Hamnen och utvecklas till en kontrast eller komplement till dessa. Som kan få ett innehåll som skiljer sig både beträffande befolkning och det liv som levs där.

Vi uppskattar också kontrasten mellan den slutna kvartersbebyggelsen och den stora centrala platsen. Den överraskande upplevelsen att komma ut på platsen genom en kvartersgata. Den stora gesten. Sambandet mellan den stora platsen och den gamla bebyggelsen i nordost. Den gamla industriepoken som sedan fortsätter över hamnen till universitetsholmen och den nya tiden där man satsar på kunskap.
Kvartersbebyggelse i 4-5 vån utmed kanalen, ev med husbåtar utmed kanalen, är ett säkert grepp – kommer att bli bra (jfr ny bebyggelse på Ön, Limhamn).

Utmed esplanaden finns ett stort mycket väldefinierat parkrum, som begränsas av bebyggelse på båda sidor. Det korsas bara av en gata och har fin förbindelse och siktlinje med kanalkajen. Det lämnar stora möjligheter för frihet i utformningen.

Blir det monotont och tätt?
Vi tror att man med kvartersstrukturen har stora möjligheter att få en omväxlande och intressant stadsbild. Men man måste se upp! Här finns risker! Det vore trist om man runt den stora platsen skulle få en enhetlig fasad. Dela varje kvarter i flera olika projekt. Tag lärdom av Bo01 och Flagghusen, där man lyckats bra. Förslaget ser ut att kunna resultera i en något för tät stadsmiljö. Men detta kan man ju kolla med kända exempel och jämföra. Överskrid inte e=1.5.

Vilka kan tänkas bo här?
Vi tror att man skall tänka sig en annan målgrupp än de som nu bor på Bo01 och Dockan. Kanske mer Möllevångenfolk, Svensson, konstnärer och andra företagare, studenter, blandat unga och gamla (absolut inte 55+ boende). En blandad befolkning, som kan uppskatta den urbana livsstilen, men som kanske inte har så stora ekonomiska möjligheter eller vill satsa så stor andel av sin inkomst på just boendet. Om man skall klara det måste man erbjuda ett boende som har rimliga kostnader. Bygg fler hyresrätter med låga hyror. Kanske kan vissa av de gamla industribyggnaderna i norra delen byggas om till spännande bostäder (t ex loft-living).
Framför allt bygg billigt, vardagligt och anspråkslöst. Bygg för nya former av boende, och flexibelt så att man har möjlighet att få små och stora lägenheter och kombinera med ateljéer och verksamheter och handel – en salig blandning.

Mångfald, funktionblandning
Vi menar, rent allmänt, att kvartersstaden genom årtusenden har visat sig vara tålig och möjlig att bygga om och förändra när behoven ändrats. Den ger möjlighet till både funktionsblandning och mångfald. Vi håller på kvartersstaden. Men man borde undersöka om inte fler av de gamla industribyggnaderna i nordost, öster om rondellen på St Varvsgatan skulle kunna behållas för att få billiga lokaler. (Där finns dessutom en vacker byggnad i fonden av rondellen). Miljön skulle kännas befriande oplanerad som en kontrast till den övriga rätvinkligheten och kanske befrämja kreativitet. Det finns många goda tankar i Sorgenfriprojektet som skulle kunna tillämpas här. (jfr också det nordvästra hörnet i Gehl/Whites förslag)

Den stora mötesplatsen
Malmö har redan många mycket fina och vackra torg. Hur skall man då se på den centrala platsen i detta förslag i denna hierarki av platser? Behövs den och vad kan den tillföra? Är den för stor? Vilka kan tänkas utnyttja den? Blir den bara en tom gest, ett stort öde torg med rostiga stålskelett? Vi tror att man måste anta utmaningen och genomföra den stora platsen. Den kommer att bli unik i världen. Stor och omgiven av femvåningsbebyggelse på tre sidor, öppen mot den fjärde och med de gamla ståtkonstruktionerna kvar. Så många möjligheter att utnyttjas på, som vi inte vet just nu, men som kommer att visa sig i framtiden. Men den fordrar en mycket genomtänkt planering och en idé om det liv som kan tänkas uppstå där – en stor mötesplats – helst för alla. Den måste marknadsföras ,för att skapa förväntningar och förhoppningar och få folk att känna engagemang för något som de kan bli del av.
Platsen blir en länk mellan Västra Hamnen och City. Den öppnar sig mot hamnbassängen, universitetsholmen, citytunneln och mot centrum. Den kan binda samman ”finboende i Västra Hamnen” , traditionellt cityliv. skejtare, turister, studenter, flanörer.. Den blir ingen konkurrent till Stortorget utan kan bli något helt annat kanske mer bohemisk på något sätt.

Blir det något att visa för omvärlden?
Man kan fråga sig om detta blir ett område, som kan visa på framtiden. Vi tror att det kan bli det. Många kommer att intressera sig för hur man kan omvandla ett gammalt centralt industriområde. Kombinationen av det gamla och det nya. De kommer bl a att intressera sig för den stora mötesplatsen med de häftiga stålkonstruktionerna och alla möjligheter att utnyttja platsen. Ett helt nytt grepp som befrämjar deltagande, kreativitet, överraskningar. Om man kan lyckas att bygga tillräckligt billigt och anspråkslöst och få hit den blandade befolkning, som älskar stadsliv, men kanske inte har så god ekonomi, så är detta mycket intressant.
Vi förutsätter att man satsar på ekologiska lösningar av toppklass. Detta kommer i sig att vara intressant och utvärderas. Bo01.s miljösatsningar är av internationellt intresse och här har man möjlighet att utveckla dem och gå flera steg vidare.

Skönhetsrådet i Malmö 090309
Genom

Jan Hemmel
Susanne Lager
Hans Olsson
Gunnar Ottosson