månadsarkiv: mars 2023

Lewerentz aktuell i Lund och Malmö

Lewerentz-utställningen på Skissernas museum i Lund varar till 10 september. Under senvåren ordnar Skönhetsrådet i samarbete med Skissernas museum en Lewerentz-vandring i Malmö. Foto: Johan Persson.


Så har vi då – äntligen – fått en Lewerentz-utställning som tar fasta på arkitektens skånska mästerverk. Det är Skissernas museum i Lund som fokuserar Sigurd Lewerentzarbeten under mer än 60 år i Skåne. Samtidigt lyfter museet fram en av hans nutida uttolkare och beundrare, arkitekten Petra Gipp. I den nya, platsspecifika skulpturen ”Trappa” bidrar hon med en framåtblickande kommentar. 

Sigurd Lewerentz (källa)

Sigurd Lewerentz (1885-1975) har sedan länge världsrykte, som under de senaste decennierna stadigt har tilltagit. Inte minst ägnas han allt intensivare uppmärksamhetinternationellt och framstår allt tydligare som en viktiginspiratör för dagens arkitekter. 

Hans verksamhet i Skåne inleddes redan under åren kring Baltiska utställningen i Malmö 1914 och varade livet ut. Mot slutet bosatte sig den ursprungligen Norrlandsfödde arkitekten också här. Först i Skanör, sen i Lund, där han verkade in i det sista. Bland hans sista uppförda byggnader är S:t Petri kyrka i Klippan och Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. 

S:t Petri kyrka i Klippan. Foto: Per Kristiansen

– Vad som främst fascinerar mig hos Lewerentz är hans ständiga sökande och experimenterande, säger Petra Gipp. Hur spåren av hantverket och egensinnigheten alltid finns där, inte minst i de sena byggnaderna. 

Petra Gipp. Foto: Johan Person

Hennes gipsskulptur har karaktären av tre vertikala kroppar som griper in i varann, likt ett rationalistiskt pussel. Glipor, passager och snitt öppnar upp mot rummet och världen, hon ser dem som utsnitt i tiden. Men också ytskikten är centrala, varje detalj en berättelse om den fysiska kroppens tillkomst – ett drag hon känner igen hos Lewerentz. 

Stadsteatern från Nordost. Foto C.G Rosenberg

Till arkitektens mest älskade byggnader hör Operan i Malmö, rankad som en av de främsta ikonerna inom 1900-talets skandinaviska modernism. Teaterhuset hade långa födslovåndor, projekteringen pågick i mer än 15 år, till 1944. Två arkitekttävlingar hölls, Lewerentz vann bägge. Men i slutänden blev han ändå tvingad att samarbeta med två övriga pristagare, Erik Lallerstedt och David Helldén. 

Interiör Stadsteatern i Malmö från 1944. Foto: C.G. Rosenberg

Även Östra kyrkogården i Malmö framstår som ett unikt livsverk. Kyrkogården är nästan som en ständigt pågående, ännu levande ”utställning”, vars innehåll spänner över 50 år.

Lewerentz fick uppdraget 1916, bara året efter att han tillsammans med Gunnar Asplund börjat arbetet med Skogskyrkogården i Stockholm. I Malmö handlade det förstom att planera kyrkogårdens landskap, som löper längs en naturlig ås. Under de följande åren tillkom en rad byggnader, tillsammans berättar de både om Lewerentz arkitektur och om samhällets utveckling under 1900-talet. Det klassicistiska Birgittakapellet från 1927, det funktionalistiska krematoriet från 1932, de två skandinaviskt moderna kapellen S:t Knut och S:ta Gertrud från 1943 bidrar alla till berättelsen. Liksom det slutliga utropstecknet, den snarast brutalistiska och i Malmö kultförklarade Blomsterkiosken från 1969.

Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. Foto: Per Kristiansen

En rad aktiviteter planeras under utställningstiden. Bland annat ska framemot sommaren arrangeras en stadsvandring i Östra kyrkogården. Skissernas Museum samarbetar här med Skönhetsrådet i Malmö. Mer info om vandringen kommer. 

Ingrid Sommar

Fakta:

Skissernas Museum: ”Arkitektur Skulptur, Sigurd Lewerentz Petra Gipp”. Länk

16 mars -10 september 2023

Skönhetsrådet besöker Malmös största hus

Klickbart galleri – backa tillbaka när du sett bilden i fullt format

En kort film om Skönhetsrådets besök på Malmös tre nya domstolar – högre upplösning

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson

Nämn en riktig bra stadsdel i Malmö

Åsa Bjerndell, Finn Williams, Fredrik Gertten och Heidi Avellan under onsdagens debatt.

Det var en av frågorna när Sydsvenskans Salonger ordnande debatt tillsammans med samarbetspartnern Konsthallen på just Konsthallen i onsdags.
Debatten hade rubriken Vilket Malmö vill vi ha? och leddes av Sydsvenskan och HD:s politiska chefredaktör Heidi Avellan.
I panelen satt  Åsa Bjerndell, Malmös stadsarkitekt Finn Williams och filmaren och journalisten Fredrik Gertten. 

Åsa Bjerndell: Det är ingen lätt fråga. Men jag säger Sofielund, hela Sofielund med sin mångfald av både bostäder och produktion. Produktionen är helt avgörande för att en stad ska fungera. Vi måste värna de värdena och en förtätning kan hota produktionen för bostäderna vinner över bullret från produktionen. Kulturljudzonen är en reaktion på detta.

Reds anm: Malmö var först i Sverige med att i politisk enighet klubba igenom en kulturljudszon kring Norra Grängesbergsgatan i Sofielund. Här får det låta från till exempel verkstäder och replokaler utan att verksamheterna behöver oroa sig för grannars klagomål.

Fredrik Gertten: Kanske inte så oväntat säger jag Möllan. Där möts Malmö i en öppenhet som är viktig att försvara.

Finn Williams: Jag säger Kirseberg. Kirseberg är till Malmö vad Malmö är till Sverige. Här finns en stark gemenskap även om det finns de som ser ner på en.
Finn Williams menar att det är viktigt att stadsdelarna behåller sina särarter och får utvecklas på sitt sätt.

Berätta gärna varför din favoritstadsdel är speciell på vår Facebooksida.

Konsthallens restaurang var fullsatt när det framtida Malmö debatterades.

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson