Kategoriarkiv: Stadsvandringar

Skönhetsrådet önskar Gott Nytt År med vår nya Malmökarta

Illustration: Jeanette Wester

Nu kan du hitta våra stadsvandringar, julkorten från 2022 och 2023 års adventskalender på vår interaktiva karta.
Om du klickar på den lilla symbolen i övre vänstra hörnet ser du en lista på stadsvandringar(svart), julkort(blå) och adventskalender(gul). Följ länkarna och läs mer om just den platsen.

Nyhamnen knyter Malmö närmare vattnet

Allmänna badplatser, en gång- och cykelbro över bangården, 9 000 bostäder och 21 000 nya och gamla arbetsplatser.
Det är bara några av planerna för Malmös nya centrala stadsdel – Nyhamnen. Men så ska området också utvecklas fram till 2050.

Karta: Malmö,stad

1903 skapades Nyhamnsbassängen när Hullkajen och Nyhamnspiren byggdes ut. Sedan dess har Malmös kustlinje flyttat längre och längre ut med Frihamnen och Industrihamnen. Utfyllnader och förlängda pirer skapade mer mark åt stan. Nu när hamnens storhetstid är över ska Malmö få en helt ny stadsdel på det gamla hamn- och industriområdet.

I ett höstsnålt Malmöväder ordnade Skönhetsrådet en vandring, som en programpunkt i Malmö in the making.
Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för utvecklingen av Nyhamnen och Olof Martinsson, stadsantikvarie ledde vandringen genom det gamla med siktet inställt på det som ska bli. Ett 50-tal intresserade följde med.

Åsa-Maria Bengtsson är ordförande i Ateljéföreningen Addo. Hon jobbade 20 år i gamla Addohuset på Sorgenfri före flytten till Borrgatan.
Elisabeth Moritz är en av konstnärerna i Addo.

Först stoppet var hos Ateljéföreningen Addo som består av 52 konstnärer som delar på 48 ateljéer i det röda tvåvåningshuset i hörnet Borrgatan/Lodgatan.
Konstnärerna flyttade från det gamla Addohuset på Industrigatan för ett par år sedan, och tog namnet med sig, när området började gentrifieras. Oroliga för att de skulle kastas ut ur sina arbetsplatser började de söka efter nya lokaler
Elisabeth Moritz är en av konstnärerna som visar upp sin ateljé. Hon säger att visst finns det en oro att Nyhamnen ska genomgå samma förvandlingen som i många andra städer, men just nu upplever föreningen ett starkt stöd från Malmö kommun som bidragit till att Addo har ett 20-årigt hyreskontrakt. Men hyrorna är höga och när en konstnär flyttar ut är det svårt att hitta någon ny som har råd.
– När man bygger om en stad och inte tar hänsyn till de kluster som finns runt till exempel konstnärer då bryter man processer och samarbeten försvinner, säger Elisabeth Moritz.

Olof Martinsson, stadsantikvarie, och Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för Nyhamnen ledde Skönhetsrådets rundvandring.
Det gamla magasinet, M1, från början av 1900-talet var en gång ett viktig lager för import och export. Nu håller fastighetsbolaget Lifra på att renovera den 15 000 kvadratmeter stora fastigheten för publik verksamhet.

Nästa stopp blev utanför M1, den stora magasinsbyggnaden från början av 1900-talet och som ligger mellan Frihamnskajen och Grimsbygatan. Det 15 000 kvadratmeter stora magasinet fungerade som ett mellanlager för importerade varor och varor som skulle lämna Malmö för export. Men det har stått tomt länge och bland annat fasaderna är i stort behov av renovering.
Fastighetsbolaget Lifra har köpt fastigheten som har ett högt kulturhistoriskt värde för att renovera den för publika verksamheter.
– Tyvärr har man hittat något i väggarna så renoveringen tar längre tid att planerat, säger Kristoffer Nilsson.

Rampen till den gamla Eurowayfärjan ska förvandlas till en amfiteater, arbetet beräknas börja under hösten.
Kristoffer Nilsson och Ola Martinsson berättar att rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway snart ska bli en amfiteater. Så mycket som möjligt ska tas tillvara av det som redan finns i Nyhamnen.

Utvecklingen av Nyhamnen som en ny stadsdel beräknas pågå till 2050.
I höst beräknas dock förvandlingen av och runt rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway ha påbörjats.
Rampen i sig ska bli en amfiteater och runt den ska en allmän plats, en park, skapas.
– Det blir en test, vilka växter fungerar så här nära vattnet till exempel. Vi ska gestalta genom att förvalta det som finns, säger Kristoffer Nilsson.
Från rampen kan man se utöver det stora utfyllnadsområdet där det en gång stod bilar i långa rader i väntan på att skeppas vidare ut i Europa. I början av augusti lockade musikfesten Big Slap 50 000 besökare till området som gapar tomt nu.
– Vi vill se många initiativ, Små Slap, när området har aktiverats, säger Kristoffer Nilsson.
Han understryker att Nyhamnen ska utvecklas tillsammans med Malmöborna och de verksamheter som redan finns.
– Vi ska jobba med tydlig kommunikation och med samarbete.
Olof Martinsson får frågan vilken som är hans favoritplats i Nyhamnen.
– Jag har nog inte riktigt hittat den än, men jag tycker om denna del, bara några hundra meter från Malmö C, där man tydligt se hur hamnarna vuxit fram.

Kungastenen står som ett minne av Nyahamsbassängens invigning 1903.
En gång fanns det tre allmänna badplatser i Nyhamnen. Inom tio år ska det finnas nya, spår Kristoffer Nilsson.


Längst ut på den än så länge inhägnade Nyhamnspiren står kungastenen från invigningen av Nyhamnen 1903 och med en i dag nästan oläslig signatur på ena sidan.
En gång i tiden fanns det tre allmänna badinrättningar i Nyhamnen och inom en tioårsperiod räknar Kristoffer Nilsson med att det åter ska finnas nya badplatser långs bassängkanterna.
Först ska dock Smörkajen, som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen, Skeppsbron, Stockholmskajen, området kring den tidigare färjerampen och Bylgiahuset, bli nästa stora steg till en ny stadsdel i centrala Malmö. Här planeras för cirka 500 bostäder och verksamheter, en ny park, tillgängliga kajer, stråk och mötesplatser.
Detaljplanen väntas bli antagen i år så att arbetet kan komma igång under nästa år.

Nyhamnens andra bostadshus är på väg. När hela området är färdigbyggt beräknas det finnas 9000 bostäder.

Men det är längs Carlsgatan, öster om Malmö Centralstation, som arbetet med den nya stadsdelen kommit längst. Det började med kontorshusen Glasvasen och Foajén samt bostadshuset Malmö Living,
Det fortsatte med Nordens största domstolsbyggnad, läs mer här, Eons huvudkontor för Norden och snart kommer det andra bostadshuset stå klart.
Eons modern kontor ligger granne med kryddfabriken i rött tegel och med båthallar som ska bevars. Gammalt möter nytt, lågt möter högt.

Eons nordiska huvudkontor är det senaste tillskottet vid Carlsgatan.
– Kryddhuswt ska tas tillvara och därborta planeras En gång- och cykelbro mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.


Carlsgatan och Hans Michelsensgatan är två viktiga in- och utfarter till Malmö. För även om planerna får Nyhamnen innehåller färre bilar och många gång- och cykelstråk kommer de båda gatorna attt byggas om för flera olika trafikslag. Hans Michelsensgatan ska till exempel utvidgas och få en ny sträckning, däremot blir Jörgen Kocksgatan en grön huvudgata genom området. På smågatorna i området kommer cyklister och fotgängare att prioriteras.

Det är många hänsyn och utmaningar när ett havsnära område ska byggas om, havsnivåhöjningar till exempel. Men också att skapa en grön och hållbar miljö för framtiden i ett område som nästan kan beskrivas som en stenöken i dag.
En annan är att knyta området till dagens centrala delar av staden.
– Just nu har vi skarpa diskussioner med Trafikverket om en cykel- och gångbro över bangården mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.
Dessutom planeras även en gång- och cykelbro över Malmö inre hamn, som kopplar samman Smörkajen och Nyhamnen med Universitetsholmen och Varvsstaden.

Text: Lotta Satz
Foto: Lotta Satz och Jeanette Gostomski





Vad är det som växer fram i Nyhamnen? Följ med på vandring i Malmös nya kvarter

Vad är det för stadsmiljöer som växer fram i Nyhamnen, i kvarteren bakom Centralstationen?
Skönhetsrådet i Malmö bjuder in till en stadsvandring i denna stadsdel, som även tar sikte på konstnärernas arbetsvillkor i staden. Den startar tisdagen den 19 september klockan 17 från Borrgatan 4, nära stadsbuss 3.

Illustration : Jeanette Gostomski

Under 2023 utforskar Malmö in the making vad stadens rum, arkitektur och kultur betyder för Malmöborna och hur stadens utveckling kan formas gemensamt. Malmö in the making är ett samarbete mellan Malmö stad och Köpenhamn som under året innehar titeln ”Word Capitolium of Architecture”.
Skönhetsrådet i Malmös vandring i Nyhamnen är en av många programpunkter i Malmö stads satsning på debatter, samtalsserier och evenemang. Hela det publika septemberprogrammet släpps den 15 augusti. Du kan läsa mer här. Länk.

Skönhetsrådet i Malmös evenemang är en vandring i och diskussion om en framtida central stadsdel i Malmö – Nyhamnen.
Hur planeras den för att bidra till ett socialt och kulturellt stadsliv grundat på klimat- och miljömässiga förutsättningar och utmaningar? Hur tas områdets särskilda kvaliteter tillvara med dess vattennära och centrala läge, dess historia och befintliga bebyggelse?
Hur ser planeringsprocessen ut, hur involveras dagens och framtida näringsidkare och andra nyttjare?
Redan idag finns flera ateljékollektiv och studios för konstnärer i stadsdelen. Hur tas konstnärernas arbetsvillkor till vara i Malmö?

Stadsvandringen leds av Jeanett Gostomski och Ingrid Sommar från Skönhetsrådet tillsammans med tillsammans med Kristoffer Nilsson, strateg i Malmö stad som arbetar med utvecklingen av Nyhamnen, Olof Martinsson, stadsantikvarie i Malmö och Åsa Maria Bengtsson, konstnär och ordförande i Ateljéföreningen Addo, som håller till på Borrgatan i Nyhamnen.

Samling vid Ateljéhuset Addo, tisdagen den 19 september klockan 17, Borrgatan 4.
Stadsbuss 3 stannar nära. Räkna med två timmar för vandringen som är gratis, ingen föranmälan krävs.

Sigurd Lewerentz ägnade 50 år åt Östra kyrkogården

Skönhetsrådets Göran Rosberg och Henrik Johannesson guidade genom Östra kyrkogårdens tidsepoker.


Det började 1917 med en arkitekttävling som Sigurd Lewerentz vann med sitt förslag ”Ås”. Han ansvarade för utformningen av Östra kyrkogården ända fram till 1969. I fjor var det 100 år sedan de första delarna togs i bruk.

Skönhetsrådets Henrik Johannesson och Göran Rosberg guidade ett fyrtiotal personer runt kyrkogården den första söndagen i juni. Vandringen gick genom områdets olika tidsepoker – från nyklassicism till  nybrutalism.

I början av 1900-talet hade Malmö stads befolkning fördubblats på 20 år och begravningsplatserna räckte inte till. Malmö beslöt att utlysa en arkitekttävling och 27 olika förslag lämnades in.

Valet föll på Lewerentz ”Ås” som kombinerade en park och en begravningsplats längs Hohögsåsen som delar av den striktare delen av kyrkogården från den livligare.

Minneslunden, som en gång var Östra kyrkogårdens ceremoniplats invigdes 1925.

Söndagsturen genom Östra kyrkogården startade vid minneslunden som ligger inbäddad av höga häckar. Guiderna berättade att Lewerentz var noga med att skärma av kyrkogården från den omgivande bebyggelsen. Han ville varken se fabriker eller andra byggnader intill, lugnet fick inte störas. 

Trädraden som står längs Sallerupsvägen ser på håll ut som starten på en skog, men bara några meter bortom den löper trafiken tät.

Stigar ledar in till minneslunden från fyra väderstreck.

Den runda minneslunden med ingångar från fyra väderstreck. Vid varje ingång kan man sätta blommor för att hedra sina döda. Det skålformade mittpartiet brukar vara fyllt med vatten och ge plats för fler blommor, men Fred Åbergs skulptur ”Kretsloppet” restaureras och därför saknas det vatten.

– Här deltog 5 000 personer, med biskopen i Lund i spetsen, när den dåvarande ceremoniplatsen invigdes 1925. Då fanns det inga kapell, berättade Göran Rosberg.

Hohögsåsen är en naturlig ås som Lewerentz utgick ifrån..

Från minneslunden kan man promenera  på Hohögsåsen och blicka ut över de två arkitektoniskt olika delarna av kyrkogården.

Norr om åsen ligger den livligare delen, med friare växtlighet, mjuka linjer och gräsmattor som på bilderna ovan,

Söder om åsen, se bilderna nedan, hittar man det strikta, rutmönstrade med formklippta träd och häckar. Här ligger till exempel lindallén som planterades redan 1923 och som i dag bildar ett grönt rum. De 96 lindarna, 48 på vardera sidan gången har ympats samman så att  96 rötter och trädstammar bildar två trädkronor.

Inbäddat i åsen ligger S:ta Birgittas kapell från 1927, den första byggnaden på området, med sin nästan bunkerliknande baksida. Framsidan är dock nyklassicistisk med sina pelare och har en halvmåneformad öppen mötesplats som ramas in av en skuggande trädrad (se bilderna nedan).


– Han följer med sin tid, men är ändå fullständigt egen. Vem hade byggt in ett hus i en ås tidigare, sa Henrik Johannesson. 
S:ta Birgittas kapell  är konfessionslös till skillnad mot de tre andra kapellen, S:t Knut, S:ta Gertrud och Hoppets kapell. 
– Här begravs många som inte vill ha protestantiska symboler, berättade Göran Rosberg.

S:ta Gertrud och S:t Knut är de största byggnaderna på kyrkogården och stod klara 1943.
– Här har Lewerentz inspirerats av japansk arkitektur, sa Henrik Johannesson om taken med sitt nakna träverk som liksom svävar ut från kapellet och bildar en öppen plats mellan pelarna.
Intill S:t Knuts kapell ligger Lewerentz och hans familj begravd i en helt anonym berså. Ingen gravsten eller skylt visar var Östra kyrkogårdens skapare, som dog den 29 december 1975, begravdes.
– Han var en tillbakadragen person som inte sökte sig till offentligheten. Han trivdes bäst när han fick jobba vid sitt skrivbord med en cigarr och ett glas whisky, berättade Henrik Johannesson.

De två guiderna beskriver en person som inte alltid var lätt att samarbeta med och som tog längre tid än vad beställaren räknat med.
– Det var nog därför staden bestämde att tvåan och trean också fick uppdraget rita Malmö stadsteater, trots att det var Lewerentz som vann arkitekttävlingen, sa Henrik Johannesson. Lewerentz var främst byggare och ingenjör – sin arkitektoniska utbildning fick han på Konstakademin.

Vandringen avslutades vid den världsberömda blomsterkiosken som blev Lewerentz sista verk. Han var över 80 år när han ritade kiosken vid  Scheelegatan, den byggdes 1969 och får arkitekturintresserade att vallfärda till Malmö för att se den lilla byggnaden i nybrutalistisk stil.

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson

Sigurd Lewerentz.

Fakta

Sigurd Lewerentz  1865-1975

Förutom Östra kyrkogården var han också inblandad i tillkomsten av Malmö stadsteater, numera Malmö opera. Han ritade alltifrån möbler och tapeter till fabriker och religiösa byggnader som S:t Petri i Klippan. Men mest känd är han nog för sin del i Skogskyrkogården i Stockholm som har utnämnts världsarv.

En stadsvandring i Rörsjöstaden med Henrik Johannesson

Fram till början av 1800-talet var Malmö (dvs gamla staden innanför kanalen) en ”befäst stad”, omgiven av murar, vallar och och sumpmarkerna Östra och Västra Rörsjön. Kung Gustav IV Adolf bestämde, med all rätt och i tidens anda, att befästningarna var omoderna och därför skulle rivas så att staden kunde växa söderut. Samtidigt grävdes kanalen utmed Drottninggatan för att dränera sumpmarken och området förbereddes för exploatering. Men tiderna var osäkra efter Napoleonkrigen och Malmös tillväxt vände rejält nedåt efter en bankkrasch 1817. Den förberedda marken låg öde i väntan på bättre tider.
Först omkring 1870 kom de första stadsplaneförslagen, starkt påverkade av Napoleon III och Baron Haussmans hårdhänta men framgångsrika omvandling av Paris. Esplanader och boulevarder blev högsta mode i stadsplanering.
Rörsjömarken utgjordes av så kallade ”donationsjordar”. Sådana fick egentligen endast nyttjas för offentliga byggnader för det allmännas bästa, inte för bostadsbebyggelse. Tolkningen av detta gjordes generöst: bostadskvarteren hamnade på södra sidan mot Föreningsgatan medan skola, brandstation, länsstyrelse, idrottsplats, kyrka, tingsrätt, Industriverken, Dahlgrenska stiftelsen och Rörsjöparken placerades mot norr längs med Drottninggatan.

Det vi idag kallar Rörsjöstaden är området mellan Amiralsgatan i väst och Värnhemstorget i öster, Drottninggatan i norr och Föreningsgatan i söder. Boulevarden från väst till öst är en kilometer lång och avbryts på mitten av Paulikyrkan medan avståndet mellan kanalen och Föreningsgatan är cirka 350 meter.
De första färdiga byggnaderna var Latinskolan i kv Eva1879 (Axel Kumlien) och St Pauli kyrka 1882 (Emil Langlet). På foton från den tiden ser man att gatunätet lagts ut ända fram till Värnhemstorget och att alléernas späda lindar har rotat sig. Mellan gatorna ligger kvarteren ännu som öde avgrusade planer.
Trettio år senare är alla bostadskvarteren fram till kyrkan undan för undan bebyggda och även en del av de ”allmänna” kvarteren mot Drottninggatan. Några Exempel: Brandstationen i kv Eva 1893 (Alfred Arwidius), Tekniska Skolan i kv Hilma 1894 (John Smedberg) , Oxie och Skytts härads tingshus i kv Ruth 1902 (Theodor Wåhlin). Kvarteren Karin och Nora utgör ännu Rörsjöns idrottsplats, viktig inte minst för alla skolor i närheten. Bostadskvarteren Judith, Lea, Maria och Olga exploateras hårt av enskilda byggherrar med hjälp av mer eller mindre namnkunniga arkitekter, t ex Alfred Arwidius, Harald Boklund och Oscar Hägg. Hägg var populär hos byggherrarna, säkert på grund av sin eleganta jugendarkitektur som han lärt sig i Berlin men nog också för att han att var bra på att pressa in så mycket uthyrningsbar yta som möjligt i varje uppdrag.

Text: Henrik Johanesson
Bild: Mats Olsson

En vandring  i Sigurd Lewerentz fotspår

Östra kyrkogården i Malmö. Foto: Gunnar Ericson

Söndagen 4 juni klockan 14.00 till cirka 15.30. Samling vid entrén mot Sallerupsvägen 151 (nära busshållplats nr 6)

Det är Skönhetsrådets Göran Rosberg och Henrik Johannesson som guidar dig. Medtag gärna kaffe och tilltugg. Vi har för avsikt att göra en kortare paus under vandringen.

Länk till Facebook Evenemang.

Sigurd Lewerentz var Idéskapare till Östra kyrkogården och en av Sveriges internationellt sett mest framgångsrika arkitekter. Kyrkogården firade 100 år för några år sedan och är fortfarande av stort intresse för alla med intresse för landskapsplanering och arkitektur.
Lewerentz startade 1914 med att vinna tävlingen om Östra kyrkogården med bidraget Ås och avslutade sitt arbete 1969 i en ålder av 80 år med Blomsterkiosken. Lewerentz var också en av de tre arkitekter som ritade Stadsteatern i Malmö, numera Malmö opera.

Sigurd Lewerentz.

Läs mer om utställningen på Skissernas museum i Lund

I Sverige i övrigt är hans mest betydelsefulla arbete tillkomsten av Skogskyrkogården i Stockholm samt S:t Peterskyrkan i Klippan. Lewerentz ligger begravd på Östra kyrkogården.

Skönhetsrådet lyfter fram: Rörsjöstaden, så skapades en unik stadsdel i Malmö

Google maps 29/9 2022

Välkommen på stadsvandring med Skönhetsrådets Henrik Johannesson, arkitekt och bosatt i Rörsjöstaden. Den 9 oktober träffas vi på Latinskolans gård, mot Amiralsgatan, klockan 14.00.

Under cirka en och en halv timma berättar Henrik Johannesson om hur Rörsjöstaden kom till, om hur en väl utformad stadsplan skapat ett helhetstänk mellan Amiralsgatan och Värnhemstorget. Lär känna områdets arkitektur, både äldre och nyare, dess arkitekter och parklandskapet som gett Rörsjöstaden dess speciella prägel.

Vandringen är gratis och öppen för alla

Stadsvandring genom Varvsstaden

I härligt sommarväder genomförde Skönhetsrådet en stadsvandring lördagen den 5 juni. Efter ett inledningsanförande av vandringens ciceron Göran Rosberg utanför Malmö C gick vi mot nordväst, genom Varvsstaden upp till Stapelbäddsparken. Vi, 20 personer, besåg och begrundade byggnader, parker, stråk mm.

Vi planerar nästa stadsvandring, även den öppen för alla intresserade, till i början av september.

Göran Rosberg inleder vid Malmö C

 

 

 

I Varvsstaden