Kategoriarkiv: Arkitektur

Från Roos till Persson – en vandring genom framtidstro

Ett femtontal personer trotsade vädret och följde med på Skönhetsrådets cykelvandring i Slottsstaden. Ett område vars arkitektur andas framtidstro.

Skönhetsrådets Henrik Johannesson visar hur arkitekten Thorsten Roos använde sig av ett så kallat luftperspektiv för att få Kronprinsen att se högre ut än det är. Det betyder att fasaden skiftar från mörkare blått till ljusare högst upp.
Bitar av Kronprinsens mosaikfasad från 1964 föll ner och det var nödvändigt att renovera den. Fojab kom på en metod att ersätta de nära två miljoner mosaikbitarna utan att ursprungsidén gick förlorad. 2022 fick Fojab pris för årets som delas ut av Mur- och Putsföretagen. Länk

Vi började precis utanför gränsen – vid Kronprinsen vars höghus stod klart 1964. Då var det Sveriges högsta bostadshus, i dimman kunde man se Turning torso som toppar listan idag.
I samband med ombyggnaden förvandlades restaurang Översten till lägenheterna två våningar och i och med det försvann den publika delen med Malmös bästa utsikt.
– Byggmästaren Hugo Åbergs ambition med Kronprinsen var att bygga en stad i staden. Här skulle finnas allt man behövde, berättar Skönhetsrådets Göran Rosberg som tillsammans med Henrik Johannesson var dagens ciceroner.

På västra sidan av Mariedalsvägen börjar Slottsstaden. Längs Regementsgatan möts man av både nationalromantiska influenser och swedish grace från 20-30-talen
Lillprinsen kallas huset som är ett exempel på funkis.

Regementsgatan med sina träd och karaktär av stad i staden bjuder på många olika butiker, kaféer och restauranger.
– På den soliga sidan, den norra, är trottoarerna bredare än på den skuggiga södra sidan, berättar Henrik Johannesson. Men nu får de maka på síg eftersom man bygger en cykelbana även på den sida, Något som många är kritiska till.

Stockholmsutställningen 1930 fick stor betydelse för den svenska arkitekturen. Längs Regementsgatans soliga sida ligger u-formade byggnader som tagit fasta på ljus och luft som var utställningens ledord.
Henrik Johannesson pratar om att det i många av Regementsgatans hus finns en första våning med plats för olika verksamheter som ger ett extra liv till kvarteren.

På Fridhemstorget reser sig S:t Andreas kyrkan, ritad av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg. De vann en tävling 1957 som även gällde Fridhemsskolan som ligger bakom kyrkan som stod klar 1959.
– Den är inspirerad av de italienska kampanilerna med sitt klocktorn, säger Göran Rosberg. Det fanns ett tanke på ett samutnyttjande av lokaler mellan skolan och kyrkan. Som om skolan var ett kloster till kyrkan.
Han berättar också att skolan och kyrkan då kostade sex miljoner kronor att bygga,

På Fridhemstorget hittar vi en annan av arkitekten Thorstens Roos verk i Malmö. Denna gång i samarbete med Bror Thornberg.
https://planteringsforeningen.se/projekt/passionsblomma/
Passionsblomma heter Malmöskulptörens Thure Thörns fontän på Frridhemstorget. Han finns representerad på flera håll i Malmös offentliga konst – bland annat inne på Kronprinstorget med en annan fontän.

När vi svänger runt hörnet in på Tessins väg säger Henrik Johannesson:
– Jag får en känsla av att Slottsstadens arkitektur andas optimism, här ska det vara lätt att leva och man tror på något som ska bli bättre.

– Titta hur varsamt men till och med gjorde en garagenerfart, säger Henrik Johannesson och pekar på den böjda formen vid ett av husen på Tessins väg.
Tuppen på Tessins väg var tänkt att bli ett kollektivhus när det byggdes 1951. Idén fick överges i slutet av 70-talet.
Tuppens fasad är lekfull med sina olika fönster – inte bara i form utan också hur de placerats med olika höjder.

Ernst Ahlgrensgatan är en av tvärgatorna till Tessins väg som planerats lite på snedden så att flera kan få en glimt av havet.

Ännu ett exempel på hur runda fönster och lek med detaljer ger gatan liv. Här är det på Ernst Ahlgrensgatan.
När husen placeras lite snett efter varandra kan fler få en glimt av havet

Eric Sigfrid Perssons tre hus längs Limhamnsvägen har inspirerat många arkitekters verk på samma gata, Takterasser, balkonger, burspråk och funktionalitet är några av ledorden.
När Svenska Dagbladets arkitekturkritiker skrev om Perssons Ribershus lät det så här:
”Jag ser bara ett fel med lägenheterna, det är att de inte ligger i Stockholm.”

Gemensamma takterrasser finns det i flera av husen längs Limhamnsvägen.
Göran Rosberg berättar om de tre första husen längs Limhamnsvägen, mellan Turbinen och Roslins väg, som byggdes av Eric Sigfrid. Persson. De funktionalistiska husen stod klara mellan 1937 till 1943.
Eric Sigfrid Persson introducerade många nyheter i Ribershus – bland annat porttelefon, perspektivfönster och en nerfällbar strykbräda i städskåpet.

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson

Välkommen på cykelvandring i Slottsstaden

Söndagen den 5 maj är det dags att pumpa däcken och knyta promenadskorna för då ordnar Skönhetsrådet en kombinerad cykel- och promenadguidning i Slottsstaden.

Här möts vi den 5 maj klockan 14.00. Foto: Mats Olsson

Vårens första exkursion med Skönhetsrådet går till Slottsstaden. Vi samlas strax utanför stadsdelen Slottsstaden, nämligen vid bostadshuset Kronprinsen. Vid tillkomsten 1959-62 utgjorde den 75 meter höga huset en modernismens höjdpunkt. Vi tar steget in på Regmentsgatan, detta idylliska område som blivit ett mycket omtyckt bostads och handelsområde. En stad i staden skulle man kunna säga. Här finns en blandning av romantiserande sekelskiftshus till funkishus och swedish grace. Vi stannar till vid Fridhemstorget och betraktar S:t Andreaskyrkan, också här ett uttryck för modernism som bär karakteristiska drag av basilikamed en extra accent i form av en kampanil. Tilkomstår 1958-59 med Torsten Roos och Bror Thornberg som arkitekter. En bit in på Sergels väg  viker vi in på Roslins väg. Huset på Roslins väg 12 är en utmärkt exponent för funktionalismen i området. Arkitekt är Tage Möller och huset har tillkomstår 1938. Huset är ett lamellhus med alla funktionalismens attribut – släta fasader och en lådaktig form med platt tak.

Tillbaks igen på Tessins väg gör vi ett stopp vid nr 10 som är Malmös första kollektivhus med samma arkitekter som S:t Andreaskyrkan. Huset omvandlades till servicehus 1978. Ett särpräglat arkitektoniskt uttryck förstärks av fönsteromfattningarna i fantasifulla geometriska former.

Vid turbinen viker vi in på Ola Hanssonsgatan. Här är platsen för Malmös första bomässa – Vi bo på Ribershus – som genomfördes 1938 och var starten på utbyggnaden mot Limhamnsvägen.

Initiatiativtagare tilll bomässan och husbyggandet var Erik Sigrid Persson. Husen har betraktats som ett av de bästa exemplen på funktionalism i Malmö. Arkitekter var Stig Dranger, David Hellden samt Nils Einar Eriksson . Det sista av de tio niovåningshusen färdigställdes i slutet av 50-talet. Karaktäristiskt för husen mot havet är de indragna takvåningarna med skärmtak och som tillsammans bildar Ribersborgs karaktäristiska front mot havet.

Vi möts klockan 14.00 i Kronprinsenhörnet Regementsgatan/ Mariedalsvägen. Räkna med att vandringen, som leds av Skönhetsrådets Henrik Johannesson, arkitekt, och Göran Rosberg, kulturgeograf, tar cirka 1,5 timmar. Det kostar inget att följa med och ingen föranmälan krävs.
Länk till Facebookevenemang.

Läs artikel från 31/1 2023 om den politiska striden om Regementsgatan. Länk

Välkommen!

Malmös högsta trähus snart inflyttningsklart

I början av juni flyttar de första hyresgästerna in i Malmös första och Sveriges högsta kontorsbyggnad i trä – granne med Emporia i Hyllie.
Skönhetsrådets medlemmar fick en visning av Fyrtornet – det elva våningar höga trähuset som liksom lutar sig bakåt från torget, men har ändå full koll på det.
Här ska det rymmas kontor, ett stort stadsdelsbibliotek och publika ytor i bottenvåningen.

Fyrtornet är först ut med att ta emot hyresgäster i kvarteret Embassy of Sharing som ritats av Wingårdhs arkitekter och ägs av Granitor..

2017 vann Wingårdhs arkitekter och Granitor, som då hette Midroc, markanvisningstävlingen om den tårtbitsliknande 12 000 kvadratmeter stora tomten mellan Emporia och järnvägsspåren. Kvarteret heter fortfarande Embassy of Sharing och här har Wingårdhs arkitekter ritat sju hus med olika funktioner. Tre av dem är håller på att byggas och Fyrtornet, trähuset, är först att bli klart.

Droppen högst upp till vänster innehåller smålägenheter, Drivbänken till höger är en kontorsbyggnad med plats för stadsdelsbiblioteket och publika ytor i bottenplanet. En bro binder samman de andra våningsplanen i Drivbänken och Fyrtornet som båda ska rymma stadsdelsbiblioteket.


Det har funnits flera planer för tomten. Den första innehöll den så kallade Hylliepinnen, norrmannen Arthur Buchardts hotell. Wingårdhs ritade senare också ett förslag på ett enda stort hus som täckte hela kvarteret.
Den avgörande markanvisningstävlingen hade tre teman som skulle uppfyllas:

  • Öresundskosmopolitisk.
  • Ett Hyllie för alla.
  • Rekordgröna Hyllie.

Fyrtornets inglasade terrasser ska få gröna växter som ska tåla det svenska klimatet och som ska synas från gatan.
– Vi kommer inte att ha någon uppvärmning här, men temperaturen ska inte gå under nollan, säger Måns Herner, Granitors projektchef för Fyrtornet, när han visar oss de enorma terrasserna med snedställd fasad och små diskreta solceller i rutorna.

Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs arkitekter och Måns Herner, projektchef för Fyrtornet på Granitor höll i guidningen av Skönhetsrådets medlemmar.


I förstudien till Embassy of Sharing pratade arkitekterna på Wingårdhs mycket med lokala företrädare inom bland annat närings- och föreningslivet,
– Och så tog vi reda på omständigheterna om Malmö hade hundra invånare: vem är de, vad gör de, hur gamla är de…?
Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs och som jobbat med Hyllie i princip sedan starten, säger också att målet med kvarteret är att alla Malmöbor ska ha ett ärende dit varje vecka när allt är klart.
– Hyllie är snart lika stort som Landskrona, säger Joakim Lyth.
Fyrtornet och grannen Drivbänken binds samman med en inglasad bro och i båda byggnaderna ska stadsdelsbilioteket få utrymme. I övrigt är det främst plats för kontor kompletterat med publika utrymmen i bottenvåningen. Målet är att skapa en form av vardagsrum för Hylliebor och andra som besöker stadsdelen.


– Andra våningen ska bli ett öga mot torget med lite längre öppettider, säger Måns Herner.
De sju husen har olika ändamål men alla är beroende av varandra. Det handlar om allt ifrån att dela den bergvärme som ska försörja kvarteret till gemensamma ytor och funktioner.
– Det hade varit mycket svårare att borra för en gemensam bergvärme om vi varit flera fastighetsägare på tomten. Nu kan vi också starta husen utifrån konjunkturläget. Just nu är det till exempel omöjligt att dra igång ett bostadsprojekt, säger Måns Herner.


Tornet i tomtens nordvästra hörn, Droppen, är dock ett påbörjat bostadsprojekt. Här ska det finnas mindre hyresrätter.Det andra bostadsprojektet, Levnadskonstnären, får vänta på första spadtaget.
Men just nu är det Fyrtornet som lockar studiebesök från hela världen – många i branschen vill lära sig att bygga med trä. Måns Herner säger att det är givet att dela med sig av sina erfarenheterna av att bygga ett så pass högt hus med en stomme av trä.
– I Sverige finns ännu inte den kunskapen som krävs för att konstruera en så här högg stomme huvudsak i trä. Utgångspunkten är limträbalkar, limträpelare och korslimmade träväggar. Upp till åtta våningar brukar det inte vara några problem, men nu skulle vi bygga tre våningar till.
Måns Herner berättar att de tittade på olika lösningar som att lägga betong för att stabilisera huset mot vindarna, en annan lösning var en 35 ton ting stålbalk för att staga upp de översta våningarna.
– Men det kändes inte rätt klimatmässigt
Lösningen blev istället ett österrikiskt företag, Binderholtz, med lång träbyggnadstradition.
– Sveriges erfarenhet av höga trähus startade i och med att vi gick in i EU för trettio år sedan och vi var tvungna att anpassa våra byggregler, det är kort tid jämfört med traditionen i Österrike, Schweiz och Tyskland, säger Joakim Lyth.


Både han och Måns Herner är övertygade om att det inte dröjer länge förrän ett svenskt företag kan visa upp den kunskap som behövs.
Det luktar gott av trä i Fyrtornet som på flera sätt är en annorlunda arbetsplats under byggtiden jämfört med ett konventionellt bygge.
– Här är så mycket tystare, man hör hammarslag, en fogsvans och då och då en cirkelsåg, säger Joakim Lyth.
På golven ligger vackra trägolv eller en heltäckningsmatta av återvunna fisknät.
– Det känns nästan som att gå på mossa, säger en i Skönhetsrådet som valde att kliva ut i rummet i strumplästen i stället för att dra på blå skydd över skorna.
Fasaden täcks av 2-6 millimeter tjock cederspån som har brandimpregnerats och färgats in i en falurödsliknande nyans.
På frågan: Varför, ger Joakim Lyth två olika svar.
– Det första tågresenärerna ser när de kommer från Köpenhamn är en faluröd lada, det är väl en rimlig lek med traditionerna. Det andra svaret är att vi ville göra något annat än en grånande träfasader.

Text och foto: Lotta Satz

Fakta:
Embassy of Sharings ursprungsförslag omfattade cirka 55 000 kvm byggnader, varav: hyres- och bostadsrätter, inklusive studentbostäder och bostäder för äldre, totalt cirka 27 000 kvm. Kontor inklusive företagsinkubator, cirka 21 000 kvm. Delade och sociala ytor cirka 2 300 kvm verksamhetslokaler i bottenplan cirka 5 000 kvm.

Läs mer om projektet här: https://www.granitor.se/properties/embassy-of-sharing

Skönhetsrådet vill att Blomsterkiosken ska bli byggnadsminne

Skönhetsrådet i Malmö har lämnat in en ansökan till länsstyrelsen att byggnadsminnesförklara Sigurd Lewerentz sista byggnad på Östra kyrkogården – den så kallade Blomsterkiosken från 1969 som lockar arkitekturintresserade från hela världen.
Vi har också skickat en debattartikel till flera olika medier.

Läs mer om Sigurd Lewerentz och Östra kyrkogården här.

Ansökan 
om att väcka frågan om byggnadsminnesförklaring av Sigurd Lewerentz blomsterbutik på Östra kyrkogården i Malmö  

Objektet

Blomsterkiosken, uppförd 1969, är belägen på fastigheten Rosengård 4:72 i Malmö

Fastigheten ägs av Malmö Kommun

Byggnaden ägs av Svenska Kyrkan. 

Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö förvaltar Östra kyrkogården. 

Östra kyrkogården ingår i byggnadsplan Pl899.  

Beskrivning

Efter en arkitekttävling 1917 utsågs arkitekten Sigurd Lewerentz (1885 – 1975) förslag ”Ås” som vinnare för den nya kyrkogården i östra Malmö. Lewerentz fick uppdraget att vara kyrkogårdens ansvarige arkitekt och hade det uppdraget ända fram till 1969. Lewerentz ansvarade för den arkitektoniska gestaltningen för samtliga byggnader som uppfördes: de två kapellen, krematoriet, en hållplatsbyggnad till dåtidens spårvagnslinje samt avslutningsvis den lilla blomsterkiosk som uppfördes vid entrén vid Scheelegatan. I arbetet med kyrkogårdens ”gröna rum och strukturer” arbetade han samman med kyrkogårdsarkitekten Gustaf Wahlberg. 

Östra kyrkogården kan med rätta kallas för Lewerentz livsverk och präglas av ett konsekvent arkitektoniskt grepp – både i planlösningen och i byggnadernas arkitektur. Planlösningenhar en huvudaxel (parallellt med den befintliga åsen i området) och i anslutning till en serie av stramt hållna kyrkogårdskvarter. De olika byggnaderna vittnar både exteriört och interiört om den framväxande funktionalistiska tidsandan men med tydliga rötter i mer klassicistisk arkitektur. De olika byggnaderna vittnar om arkitektens egen utveckling under tidsperioden 10-tal till 60-tal och utmynnar i en renodlad funktionalistisk arkitektur i det avslutande verket blomsterkiosken – invigd 1969.

Blomsterkiosken är en enkel byggnad i betong. De öppna rummen har djärvt formade generösa ljusinsläpp, karakteristiskt frilagda tekniska installationer och en alldeles påtaglig materialitet. Dessa karaktärer samspelar kongenialt och gör att en liten till synes enkel byggnad har blivit ett arkitektoniskt mästerverk. Blomsterkiosken utgör en värdigoch logisk final på Östra kyrkogårdens arkitektoniska utveckling samtidigt som den representerar funktionalismen i sig och visar att den ”ismen” också har enastående konstnärliga kvaliteter. I mångas ögon är Lewerentz blomsterkiosk ett av landets arkitektoniska mästerverk och därmed en kulturhistoriskt mycket intressant och viktig byggnad. Se fotodokumentation i bilaga nedan.

Lewerentz arkitektur uppmärksammas idag internationellt och återges och analyseras både i publikationer och utställningar. Den studeras och beundras också genom en mängd studiebesök. Inte minst blomsterkiosken i Malmö får en ständigt ökande ström av internationella besökare.

Blomsterkiosken har tyvärr inte åldrats med behag – den har förfulats av en tråkig tillbyggnad, ett fult nytt plåttak, ett långvarigt negligerat underhåll och en vanställd interiör. Med enkla medel skulle denna världsattraktion kunna återställas till sin ursprungliga skepnad. 

Hemställan

Skönhetsrådet i Malmö hemställer härmed om att Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö (i sitt ursprungliga skick) förklaras som byggnadsminne och bifogar en förhoppning om byggnadens snara återställande i enlighet med Sigurd Lewerentz intentioner.

Malmö den 8 mars 2024

Skönhetsrådet i Malmö

Agneta Hammer, ordförande

e-post: agnetahammer@gmail.com

telefon: 070-7812357

Bilaga: fotodokumentation blomsterkiosken

https://drive.google.com/drive/folders/1-3AxD0zMFvpDHFbKQ_VJu3e2QJCPA3ZF?usp=sharing_eil_se_dm&ts=65eb4e78

Sydsvenskan 14/3 -24

En vandring  i Sigurd Lewerentz fotspår

Östra kyrkogården i Malmö. Foto: Gunnar Ericson

Söndagen 4 juni klockan 14.00 till cirka 15.30. Samling vid entrén mot Sallerupsvägen 151 (nära busshållplats nr 6)

Det är Skönhetsrådets Göran Rosberg och Henrik Johannesson som guidar dig. Medtag gärna kaffe och tilltugg. Vi har för avsikt att göra en kortare paus under vandringen.

Länk till Facebook Evenemang.

Sigurd Lewerentz var Idéskapare till Östra kyrkogården och en av Sveriges internationellt sett mest framgångsrika arkitekter. Kyrkogården firade 100 år för några år sedan och är fortfarande av stort intresse för alla med intresse för landskapsplanering och arkitektur.
Lewerentz startade 1914 med att vinna tävlingen om Östra kyrkogården med bidraget Ås och avslutade sitt arbete 1969 i en ålder av 80 år med Blomsterkiosken. Lewerentz var också en av de tre arkitekter som ritade Stadsteatern i Malmö, numera Malmö opera.

Sigurd Lewerentz.

Läs mer om utställningen på Skissernas museum i Lund

I Sverige i övrigt är hans mest betydelsefulla arbete tillkomsten av Skogskyrkogården i Stockholm samt S:t Peterskyrkan i Klippan. Lewerentz ligger begravd på Östra kyrkogården.

Lewerentz aktuell i Lund och Malmö

Lewerentz-utställningen på Skissernas museum i Lund varar till 10 september. Under senvåren ordnar Skönhetsrådet i samarbete med Skissernas museum en Lewerentz-vandring i Malmö. Foto: Johan Persson.


Så har vi då – äntligen – fått en Lewerentz-utställning som tar fasta på arkitektens skånska mästerverk. Det är Skissernas museum i Lund som fokuserar Sigurd Lewerentzarbeten under mer än 60 år i Skåne. Samtidigt lyfter museet fram en av hans nutida uttolkare och beundrare, arkitekten Petra Gipp. I den nya, platsspecifika skulpturen ”Trappa” bidrar hon med en framåtblickande kommentar. 

Sigurd Lewerentz (källa)

Sigurd Lewerentz (1885-1975) har sedan länge världsrykte, som under de senaste decennierna stadigt har tilltagit. Inte minst ägnas han allt intensivare uppmärksamhetinternationellt och framstår allt tydligare som en viktiginspiratör för dagens arkitekter. 

Hans verksamhet i Skåne inleddes redan under åren kring Baltiska utställningen i Malmö 1914 och varade livet ut. Mot slutet bosatte sig den ursprungligen Norrlandsfödde arkitekten också här. Först i Skanör, sen i Lund, där han verkade in i det sista. Bland hans sista uppförda byggnader är S:t Petri kyrka i Klippan och Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. 

S:t Petri kyrka i Klippan. Foto: Per Kristiansen

– Vad som främst fascinerar mig hos Lewerentz är hans ständiga sökande och experimenterande, säger Petra Gipp. Hur spåren av hantverket och egensinnigheten alltid finns där, inte minst i de sena byggnaderna. 

Petra Gipp. Foto: Johan Person

Hennes gipsskulptur har karaktären av tre vertikala kroppar som griper in i varann, likt ett rationalistiskt pussel. Glipor, passager och snitt öppnar upp mot rummet och världen, hon ser dem som utsnitt i tiden. Men också ytskikten är centrala, varje detalj en berättelse om den fysiska kroppens tillkomst – ett drag hon känner igen hos Lewerentz. 

Stadsteatern från Nordost. Foto C.G Rosenberg

Till arkitektens mest älskade byggnader hör Operan i Malmö, rankad som en av de främsta ikonerna inom 1900-talets skandinaviska modernism. Teaterhuset hade långa födslovåndor, projekteringen pågick i mer än 15 år, till 1944. Två arkitekttävlingar hölls, Lewerentz vann bägge. Men i slutänden blev han ändå tvingad att samarbeta med två övriga pristagare, Erik Lallerstedt och David Helldén. 

Interiör Stadsteatern i Malmö från 1944. Foto: C.G. Rosenberg

Även Östra kyrkogården i Malmö framstår som ett unikt livsverk. Kyrkogården är nästan som en ständigt pågående, ännu levande ”utställning”, vars innehåll spänner över 50 år.

Lewerentz fick uppdraget 1916, bara året efter att han tillsammans med Gunnar Asplund börjat arbetet med Skogskyrkogården i Stockholm. I Malmö handlade det förstom att planera kyrkogårdens landskap, som löper längs en naturlig ås. Under de följande åren tillkom en rad byggnader, tillsammans berättar de både om Lewerentz arkitektur och om samhällets utveckling under 1900-talet. Det klassicistiska Birgittakapellet från 1927, det funktionalistiska krematoriet från 1932, de två skandinaviskt moderna kapellen S:t Knut och S:ta Gertrud från 1943 bidrar alla till berättelsen. Liksom det slutliga utropstecknet, den snarast brutalistiska och i Malmö kultförklarade Blomsterkiosken från 1969.

Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. Foto: Per Kristiansen

En rad aktiviteter planeras under utställningstiden. Bland annat ska framemot sommaren arrangeras en stadsvandring i Östra kyrkogården. Skissernas Museum samarbetar här med Skönhetsrådet i Malmö. Mer info om vandringen kommer. 

Ingrid Sommar

Fakta:

Skissernas Museum: ”Arkitektur Skulptur, Sigurd Lewerentz Petra Gipp”. Länk

16 mars -10 september 2023

Skönhetsrådet önskar
Gott Nytt År till er alla!

Malmö Opera blev en symbol för framtidstro när den byggdes och invigdes mitt under andra världskriget. Bild: Ann-Sofi Högberg

Att skrida ner för trappan i den vackra foajén i Malmö Opera är en skönhetsupplevelse! Man blir liksom vacker av att gå i den, en så fin känsla. Den får oss alla att sträcka på ryggen och nästan uppleva oss som en del av den kulturella upplevelsen som väntar på en av Europas största teaterscener. Den unikt vackra funktionalistiska byggnaden, som ritats av Sigurd Lewerentz i samarbete med Erik Lallerstedt och David Helldén, ligger i fonden av Fersens väg och har unders senare år fått sin motpol i Malmö Live. Ett stråk som markerar kulturens betydelse i stadsbilden.
Malmö Opera byggdes, efter en lång och komplicerad process, under andra världskriget och invigdes hösten 1944 – en fantastisk symbol för framtidstro! Det får oss att känna hopp och tänka på kulturens betydelse då som nu – i Sverige och i Ukraina
Ann-Sofi Högborg
Birgitta Ramdell