Kategoriarkiv: Stadens detaljer

Ann-Sofi Högborg beskriver temalekplatsernas framväxt

Skönhetsrådet känner en stor glädje i att överlämna vårt pris i år till Malmö kommun för stadens fina arbete med temalekplatser. Vi är väldigt glada att se en kommun jobba långsiktligt, konstruktivt och strategiskt för att ge goda förutsättningar för barns lek. Barnen har tagits på allvar, liksom den betydelse som leken har för barns utveckling. Grunden för vårt framtida samhälle ligger i de villkor vi ger barnen, de blir vuxna om sisådär tio tjugo år, och ska verka i vårt samhälle, det är inte så långt fram som man kanske spontant tänker.

Öresundslekplatsen

Vi gläds i vårt pris även med temalekplatsernas gestaltande landskaparkitekter och deras samarbetspartners av olika slag. De har haft väldigt roligt på jobbet, en så meningsfull uppgift och och att ges tillfälle använda sin kreativitet fullt ut tillsammans med sin kunskap om barn och barns behov. Upphovspersonerna och deras kontor framgår av listan som hänger där, de har tillskapat fantastiska platser och vi ger dem alla vår stora eloge!

LEKPLATSPROGRAMMET
I mitten av 90-talet lät Malmö kommun ta fram ett lekplatsprogram, det innehåller en policydel och en åtgärdsdel. Policydelen anger hur en lekplats bör fungera, vad den ska innehålla och var den bör placeras. Åtgärdsdelen anger löpande åtgärder för att uppnå det policyn anger.

Sollekplatsen

Syftet var att ge Malmös barn en rik lek- och uppväxtmijö.

Detta var ett stort arbete. Det startade med att Malmös samtliga över 200 lekplatser fotograferades och inventerades noga med avseende på skick, lekbarhet, trygghet, vistelsemöjlighet för vuxna, storlek och läge.

Utifrån dessa resultat och flera andra faktorer som t ex hur lekplatserna användes, hur befolkningsstatistiken såg ut i
de olika stadsdelarna, lades en struktur av olika typer av lekplatser ut över staden i syfte att nå så många barn som möjligt och att tillgodose olika åldrars behov.
Närlekplatser för barn 1-6 år där det t ex saknades lek på tomtmark,
Områdeslekplatser för barn 1-9 år, 1 plats/ 240 barn och
Stadsdelslekplatser för barn 1-12 år, 1 plats/1000 barn.
Totalt 220 lekplatser, 1 lekplats per 170 barn.

Vissa av stadsdelsekplatserna gavs specifika teman och blev stadens temalekplatser, 1 st/1600 barn
Antalet temalekplatser är just nu 27 om jag fattat rätt.
Vi ser i detta program ett långsiktigt arbete.

LEK
Om vi ser på barns lek som något som barn har haft för sig i alla tider, som något meningslöst som inget producerar är ändå bara är på låtsas. Då tänker vi fel. Barns lek har ett absolut syfte, ett livsavgörande syfte. När vi ser en kattunge leka med en boll eller ett snöre så tänker vi att den övar sig för att kunna fånga sig mat som vuxen katt, dvs överleva.

Katlas borg – Nangiala


Vi människor, vi som barn, leker av precis samma skäl. Barns lek är att lära sig att vara vuxen, lära och öva sig i förmågor som är avgörande för den egna utvecklingen till ett bra liv och väl fungerande samhällsmedborgare.

Det är en instinkt som vi alla har med oss från födseln och den driver oss som barn till att leka oss till kunskap och erfarenheter, om vi vill eller inte.

I leken övade vi som barn, precis som barn gör, intellekt, känsla, social och motorisk förmåga, självkännedom, utvecklar fantasi, symboliskt tänkande, inlevelse, förmåga till samarbete och problemlösning – och i leken förankrar barnet dessa erfarenheter i sig själv. Viktiga förmågor.

Lek innefattar automatiskt rörelse, vilket i sig gör den till en folkhälsofråga som bör ligga högt upp i
samhällsplaneringen. Vi vet att ju mer vi rör på oss, desto bättre mår vi på alla plan, både mentalt och fysiskt, hälsotalen påverkas, det gäller även barnen, i högsta grad barnen.

Äventyrslekplatsen

Det är därför också en samhällsekonomisk fråga. Det kan illustrerars med en hälsoekonomisk analys av Bunkeflomodellen (som handlar om idrott i skolan) som gjordes för 10 år sedan. En investering på 4.600:-/elev i daglig idrottsundervisning skulle ge ekonomisk vinst med 38.000:-/elev 10 år efter avslutad grundskola, i form av ökat produktionsvärde och minskade sjukvårdskostnader.

Alltså mycket viktigt att ge goda förutsättningar för att lek ska kunna äga rum ofta och mycket. Ett sätt att bidra väl till detta, är att som Malmö kommmun tillskapa strategiskt placerade attraktiva och välutformade lekplatser. Malmö kommun är föregångare i detta avseende med sin långsiktiga strategi generellt och temalekplatserna specifikt. Det är hedersamt.

GESTALTNINGEN
Så hur såg uppgiften ut för dem som gestaltade temalekplatserna?
Vad är en bra lekplats? Säkerhet är en självklarhet, men i övrigt?

Generellt: En lekplats är bra om man gillar att vara på den. Och det gör man om den stimulerar fantasin, om det finns bra möjligheter för rollekar och rörelselekar. Den behöver erbjuda mystik och skönhet och vara trygg. Skalan behöver vara lagom och behaglig och det behöver finnas riktlig grönska. Den har många rum och är samtidigt överblickbar, och den behöver kännas naturlig på sin plats.

Djungellekplatsen


Då gäller det att som landskapsarkitekt med insikt och kunskap dra sina linjer rätt och på så vis tillskapa en plats med precis denna känsla och detta innehåll.

Temalekplatserna, flaggskeppen bland lekplatserna, behöver formas utifrån samma grundtankar men har utöver dem givits eget unikt tema och givits ett alldeles unikt innehåll. Varje temalekplats har sin en egen själ. Lekplatsen har i alla sina delar utformats konceptuellt i enlighet med temat, alla delar i lekplatsen följer temat, i princip inga redskap är standard.

För att åstadkomma detta har landskapsarkitekten ofta arbetat nära tillsammans med flera andra olika kompetenser; t ex konstnärer, författare, musiker m fl, och inte minst med olika typer av engagerade tekniker och tillverkare. Projektledare på kommunen har självklart också en viktig roll.
Det ligger mycket arbete bakom temalekplatserna

Spindellekplatsen


SOCIALA PLATSER
Lekplatserna kan ge många andra ringar på vattnet, den kan bli sociala noder och de kan öka tryggheten.

Om lekplatsen attraktiv så lockar den många barn och också många vuxna. Lekplatsen får därför en viktig social funktion, den ökar samvaro i stadsdelen, minskar anonymitet och befrämjar den så viktiga intergrationen. Man pratar med någon man aldrig annars kanske hade pratat med. Vuxna lär känna andra vuxna, barn lär känna flera barn, vuxna och barn lär känna varandra, inte minst. Viktiga faktorer som kan få stor betydelse i olika skeden i livet, både för barn och vuxna.

Attraktiva lekplatser är viktiga motorer inom begreppet socialt hållbar planering. För att möta denna viktiga funktion innehåller Malmös lekplatserna alltid utöver sin lekmiljö också fina umgängesmöjligheter för vuxna med många trivsamma, väl placerade sittplatser och vackra rum, där alla känner sig välkomna. Som exempel på ökad trygghet vill jag nämna Rörelselekplatsen i Enskifteshagen. Enskifteshagen, som är en förbindelsepark i Rosengårdsstråket, hade en lekplats från början, en ordinär standard från 80-talet, inte så välbesökt. Parken upplevdes tyvärr som ett otryggt och osäkert stråk att röra sig i. Malmö kommun beslöt bygga om den befintliga lekplatsen till en temalekplats på temat Rörelse. När temalekplatsen hade färdigställts, blev den mycket attraktiv och samlade många barn och många vuxna. I o m att lekplatsen blev så befolkad, så spreds en trivsel i parken och den kom att istället för otrygg, nu uppfattas som trygg. Temalekplatsen lockande utformning var avgörande för det skiftet.

Rörelselekplatsen

TILL SIST
Malmö har 27 olika temalekplatser fördelade över stan. Förutom att de erbjuder superspännande lek, fin vistelse och umgänge i vardagen för närboende, så har de också blivit behjärtansvärda utflyktmål för alla i staden, sommar som vinter, vilket är en mycket stor kvalitet i en stor stad som Malmö. Temalekplatserna står för respekt och insikt och de är en prydnad för vår stad.

Om vi vill att barn ska nå sin fulla potential så behöver vi ge dem stor frihet och mycket tid till lek.
Tack Malmö kommun och Gatukontoret för ert fina arbete i detta syfte, det betyder väldigt mycket för malmöborna och deras barn och skapar glädjerika stunder för många besökare från när och fjärran! Lycka till framöver med fortsatt gott arbete!

Skönhetsrådet i Malmö
genom Ann-Sofi Högborg

Länk till bildspel.

Malmös senaste staty

Från Malmö stads hemsida:

Den 14 maj 2023 invigdes skulpturen ”Elma Danielsson agiterar”. Skulpturen gestaltar Elma Danielsson – journalisten, läraren, politikern och kvinnorättskämpen som blev en pionjär inom den svenska arbetarrörelsen. Skulpturen, som är gjord av konstnären Linnéa Carlsson är den första av en namngiven kvinna i Malmö. 

Estetiken kring sopsortering

IMG_4136

Lite tankar kring sopsorteringen i våra radhus- och villaområden, sett utifrån en estetisk synvinkel

BAKSIDAN FRÄMST!

Man blir minst sagt, lite lätt betänksam när man tar en promenad i våra villakvarter, och ser hur sopsorteringen numera totalt dominerar den visuella upplevelsen av både gatumiljö, entréer, trädgårdar och förgårds-mark till både ny och gammal bebyggelse!

Den estetiska miljön har helt tillåtits att komma i skymundan av påbuden kring sortering i flertalet sopkärl, tillgänglighet, avståndskrav mm. Vi inordnar oss snällt under regelverket, och ifrågasätter varken kärlens utseende eller reglerna kring hur långt in de tillåts stå på vår tomtmark, döljas bakom grind eller annat, för att vi då belastas med extrakostnader för hämtningen.

Över tid förvandlas dessa fula och dominerande plast-kärl till ett ”naturligt inslag”, som vi helt enkelt slutar att ifrågasätta, eftersom detta ju faktiskt handlar om att ”ta hand om” vår miljö.….

Namnlös

Men måste det vara ”fult” att ta hand om vår miljö? Borde det inte vara tvärtom?

Vems ansvar är det? Är det staten, kommunen – VASYD, eller vi själva?

Eller är det faktiskt så att det är allas vår skyldighet att se till att estetik och skönhet i vår miljö värderas högre än vad som faktiskt skett här?

Man kan ha full förståelse för att hanteringen av kärlen måste inordnas och samordnas i en effektiv logistik för att fungera. Samtidigt borde man vara angelägen om att aktivt arbeta fram modeller och system som känns sympatiska mot den miljö vi vistas i dagligen. Detta gäller både regelverk om avstånd, tillåtna grindar mm, likväl som den estetiska utformningen av själva kärlen. Material, färg och form som tillåter att kärlen syns, i de fall där de faktiskt inte går byggas in eller döljas. Det borde utvecklas lösningar, som fler kan ta del av, och framförallt till en acceptabel kostnad.

Några fastighetsägare har på egen hand lyckats med olika tekniker för att ”smyga in” sina kärl på ett, för omgivningen, passande sätt. Kanske ett embryo till en tävling på arkitektskolor, där intresset för innovationer går hand i hand med ett modernt miljötänkande.

bilder2

För vad händer sedan, när sopsorteringen ”utvecklas” vidare, och vi istället för 3 kärl framför entrén, plötsligt ska inrymma plats för 4, 5 eller kanske tom 6 kärl ……….?

Tankar från Lena Grimshorn – Skönhetsrådet

STADENS DETALJER

Ängeln

Det står en stilig ängel i cement på S:t Pauli Mellersta Kyrkogård, en ängel som är närmare 4 meter hög från de sandalprydda fötterna till vingspetsarna. Här är det inte frågan om någon blek och genomskinlig kringsvävande skyddsängel som de min mormor föreslog att man skulle lita på. Det här är ärkeängeln Mikael som en gång tronade över ingången till Uppsala Domkyrka men som 1941 plockades ner vid renoveringen av kyrkan. Han glömdes bort, ända tills Skånska cementbolaget plockade fram honom igen vid sitt hundraårsjubileum och skänkte honom till Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö. Han pryder sin plats.

Berättelsen om Mikael är dramatisk (han besegrade den upproriske ärkeängeln Lucifer och störtade ner honom från himlen, möjligen är det ett brutet svärd man ser i hans hand) men den är inte så vacker och rörande som berättelsen om hans skapare, skulptören Carl Johan Dyfverman.

Han hade många stora dekorativa uppdrag under andra hälften av 1800-talet men hans märkligaste verk finns inte kvar – under hårda köldgrader i Stockholm modellerade han en snöskulptur som han kallade ”Barmhärtigheten”. Den stod i Kungsträdgården i Stockholm, och det välbärgade borgerskapet betalade för att se den. Intäkterna gick till till stadens fattiga.

Dyfverman fortsatte med snöskulpturer till de behövandes väl, och det är fantastiska, genomarbetade snötablåer. Ni måste se dem! www.cjdyfverman.se. – Tyvärr blev Dyfverman förkyld under det kalla arbetet och dog vid bara 48 års ålder.

R F Berg

Det är en osannolikt driftig man som står i Strandparken och blickar upp mot det Limhamn han en gång formade efter sitt huvud, med cementindustri och järnväg och sjukförsäkring och banklån till arbetarna i hans fabriker och brandkår och kyrka och söndagsskola. ”Limhamnskungen” kallades han, Rudolf Fredrik Berg som styrde Limhamn från 1870-talet och fram till sin död 1907. Vid begravningen i Limhamns kyrka sattes extratåg in från Malmö och tretusen personer deltog. 1940 blev han staty. I år lyckades några snillrika limhamnsbor övertyga staden om att lyfta ner R F Berg från hans högtidligt höga piedestal och ställa ner honom på marken. Plötsligt kom han nära oss.

Där står han nu, med hatten i handen och rocken slängd över armen. Han har hejdat sig i steget och lyfter blicken. Vad uttrycker den? – Mild förnöjsamhet, kanske rentav lycka? Kolla gärna själv, det är en trevlig cykeltur i grönskan.

Det är en bra och levande skulptur som Edvard Trulsson har gjort. Inget pompöst monument över Limhamnskungen utan en människa att möta. Troligen skulle många statyer få nytt liv om de flyttades ner från piedestalerna.

VÄRNET

CAN`T BUY LOVE stod det på skyddsvärnet som låg idylliskt dolt i grönskan på Ribergsborgsstranden. Cyklister och joggare gav det en hastig blick och visste inte att de passerade en 70-årsjubilar.

I juli 1939 började de första värnen i den svenska försvarslinjen – Per Albin linjen – uppföras i Skåne. I augusti hävdade statsministern Per Albin Hansson att ”Sveriges beredskap är god”. Ingen trodde honom, men när andra världskriget var slut, sex år senare, var Sveriges försvar så starkt att det har gått långsamt att montera ner det.
Nu – i början av september – ser jag att staten är i färd med att montera ner även den påminnelse som värnet var. Men visst har värnet på Ribban, nu en grushög, fungerat som en försiktig påminnelse att det kunde ha gått riktigt illa för Sverige.