månadsarkiv: juni 2023

Sigurd Lewerentz ägnade 50 år åt Östra kyrkogården

Skönhetsrådets Göran Rosberg och Henrik Johannesson guidade genom Östra kyrkogårdens tidsepoker.


Det började 1917 med en arkitekttävling som Sigurd Lewerentz vann med sitt förslag ”Ås”. Han ansvarade för utformningen av Östra kyrkogården ända fram till 1969. I fjor var det 100 år sedan de första delarna togs i bruk.

Skönhetsrådets Henrik Johannesson och Göran Rosberg guidade ett fyrtiotal personer runt kyrkogården den första söndagen i juni. Vandringen gick genom områdets olika tidsepoker – från nyklassicism till  nybrutalism.

I början av 1900-talet hade Malmö stads befolkning fördubblats på 20 år och begravningsplatserna räckte inte till. Malmö beslöt att utlysa en arkitekttävling och 27 olika förslag lämnades in.

Valet föll på Lewerentz ”Ås” som kombinerade en park och en begravningsplats längs Hohögsåsen som delar av den striktare delen av kyrkogården från den livligare.

Minneslunden, som en gång var Östra kyrkogårdens ceremoniplats invigdes 1925.

Söndagsturen genom Östra kyrkogården startade vid minneslunden som ligger inbäddad av höga häckar. Guiderna berättade att Lewerentz var noga med att skärma av kyrkogården från den omgivande bebyggelsen. Han ville varken se fabriker eller andra byggnader intill, lugnet fick inte störas. 

Trädraden som står längs Sallerupsvägen ser på håll ut som starten på en skog, men bara några meter bortom den löper trafiken tät.

Stigar ledar in till minneslunden från fyra väderstreck.

Den runda minneslunden med ingångar från fyra väderstreck. Vid varje ingång kan man sätta blommor för att hedra sina döda. Det skålformade mittpartiet brukar vara fyllt med vatten och ge plats för fler blommor, men Fred Åbergs skulptur ”Kretsloppet” restaureras och därför saknas det vatten.

– Här deltog 5 000 personer, med biskopen i Lund i spetsen, när den dåvarande ceremoniplatsen invigdes 1925. Då fanns det inga kapell, berättade Göran Rosberg.

Hohögsåsen är en naturlig ås som Lewerentz utgick ifrån..

Från minneslunden kan man promenera  på Hohögsåsen och blicka ut över de två arkitektoniskt olika delarna av kyrkogården.

Norr om åsen ligger den livligare delen, med friare växtlighet, mjuka linjer och gräsmattor som på bilderna ovan,

Söder om åsen, se bilderna nedan, hittar man det strikta, rutmönstrade med formklippta träd och häckar. Här ligger till exempel lindallén som planterades redan 1923 och som i dag bildar ett grönt rum. De 96 lindarna, 48 på vardera sidan gången har ympats samman så att  96 rötter och trädstammar bildar två trädkronor.

Inbäddat i åsen ligger S:ta Birgittas kapell från 1927, den första byggnaden på området, med sin nästan bunkerliknande baksida. Framsidan är dock nyklassicistisk med sina pelare och har en halvmåneformad öppen mötesplats som ramas in av en skuggande trädrad (se bilderna nedan).


– Han följer med sin tid, men är ändå fullständigt egen. Vem hade byggt in ett hus i en ås tidigare, sa Henrik Johannesson. 
S:ta Birgittas kapell  är konfessionslös till skillnad mot de tre andra kapellen, S:t Knut, S:ta Gertrud och Hoppets kapell. 
– Här begravs många som inte vill ha protestantiska symboler, berättade Göran Rosberg.

S:ta Gertrud och S:t Knut är de största byggnaderna på kyrkogården och stod klara 1943.
– Här har Lewerentz inspirerats av japansk arkitektur, sa Henrik Johannesson om taken med sitt nakna träverk som liksom svävar ut från kapellet och bildar en öppen plats mellan pelarna.
Intill S:t Knuts kapell ligger Lewerentz och hans familj begravd i en helt anonym berså. Ingen gravsten eller skylt visar var Östra kyrkogårdens skapare, som dog den 29 december 1975, begravdes.
– Han var en tillbakadragen person som inte sökte sig till offentligheten. Han trivdes bäst när han fick jobba vid sitt skrivbord med en cigarr och ett glas whisky, berättade Henrik Johannesson.

De två guiderna beskriver en person som inte alltid var lätt att samarbeta med och som tog längre tid än vad beställaren räknat med.
– Det var nog därför staden bestämde att tvåan och trean också fick uppdraget rita Malmö stadsteater, trots att det var Lewerentz som vann arkitekttävlingen, sa Henrik Johannesson. Lewerentz var främst byggare och ingenjör – sin arkitektoniska utbildning fick han på Konstakademin.

Vandringen avslutades vid den världsberömda blomsterkiosken som blev Lewerentz sista verk. Han var över 80 år när han ritade kiosken vid  Scheelegatan, den byggdes 1969 och får arkitekturintresserade att vallfärda till Malmö för att se den lilla byggnaden i nybrutalistisk stil.

Läs mer om Skönhetsrådets ansökan att byggnadsminnesförklara Blomsterkiosken här.

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson

Sigurd Lewerentz.

Fakta

Sigurd Lewerentz  1865-1975

Förutom Östra kyrkogården var han också inblandad i tillkomsten av Malmö stadsteater, numera Malmö opera. Han ritade alltifrån möbler och tapeter till fabriker och religiösa byggnader som S:t Petri i Klippan. Men mest känd är han nog för sin del i Skogskyrkogården i Stockholm som har utnämnts världsarv.