månadsarkiv: november 2023

Ann-Sofi Högborg beskriver temalekplatsernas framväxt

Skönhetsrådet känner en stor glädje i att överlämna vårt pris i år till Malmö kommun för stadens fina arbete med temalekplatser. Vi är väldigt glada att se en kommun jobba långsiktligt, konstruktivt och strategiskt för att ge goda förutsättningar för barns lek. Barnen har tagits på allvar, liksom den betydelse som leken har för barns utveckling. Grunden för vårt framtida samhälle ligger i de villkor vi ger barnen, de blir vuxna om sisådär tio tjugo år, och ska verka i vårt samhälle, det är inte så långt fram som man kanske spontant tänker.

Öresundslekplatsen

Vi gläds i vårt pris även med temalekplatsernas gestaltande landskaparkitekter och deras samarbetspartners av olika slag. De har haft väldigt roligt på jobbet, en så meningsfull uppgift och och att ges tillfälle använda sin kreativitet fullt ut tillsammans med sin kunskap om barn och barns behov. Upphovspersonerna och deras kontor framgår av listan som hänger där, de har tillskapat fantastiska platser och vi ger dem alla vår stora eloge!

LEKPLATSPROGRAMMET
I mitten av 90-talet lät Malmö kommun ta fram ett lekplatsprogram, det innehåller en policydel och en åtgärdsdel. Policydelen anger hur en lekplats bör fungera, vad den ska innehålla och var den bör placeras. Åtgärdsdelen anger löpande åtgärder för att uppnå det policyn anger.

Sollekplatsen

Syftet var att ge Malmös barn en rik lek- och uppväxtmijö.

Detta var ett stort arbete. Det startade med att Malmös samtliga över 200 lekplatser fotograferades och inventerades noga med avseende på skick, lekbarhet, trygghet, vistelsemöjlighet för vuxna, storlek och läge.

Utifrån dessa resultat och flera andra faktorer som t ex hur lekplatserna användes, hur befolkningsstatistiken såg ut i
de olika stadsdelarna, lades en struktur av olika typer av lekplatser ut över staden i syfte att nå så många barn som möjligt och att tillgodose olika åldrars behov.
Närlekplatser för barn 1-6 år där det t ex saknades lek på tomtmark,
Områdeslekplatser för barn 1-9 år, 1 plats/ 240 barn och
Stadsdelslekplatser för barn 1-12 år, 1 plats/1000 barn.
Totalt 220 lekplatser, 1 lekplats per 170 barn.

Vissa av stadsdelsekplatserna gavs specifika teman och blev stadens temalekplatser, 1 st/1600 barn
Antalet temalekplatser är just nu 27 om jag fattat rätt.
Vi ser i detta program ett långsiktigt arbete.

LEK
Om vi ser på barns lek som något som barn har haft för sig i alla tider, som något meningslöst som inget producerar är ändå bara är på låtsas. Då tänker vi fel. Barns lek har ett absolut syfte, ett livsavgörande syfte. När vi ser en kattunge leka med en boll eller ett snöre så tänker vi att den övar sig för att kunna fånga sig mat som vuxen katt, dvs överleva.

Katlas borg – Nangiala


Vi människor, vi som barn, leker av precis samma skäl. Barns lek är att lära sig att vara vuxen, lära och öva sig i förmågor som är avgörande för den egna utvecklingen till ett bra liv och väl fungerande samhällsmedborgare.

Det är en instinkt som vi alla har med oss från födseln och den driver oss som barn till att leka oss till kunskap och erfarenheter, om vi vill eller inte.

I leken övade vi som barn, precis som barn gör, intellekt, känsla, social och motorisk förmåga, självkännedom, utvecklar fantasi, symboliskt tänkande, inlevelse, förmåga till samarbete och problemlösning – och i leken förankrar barnet dessa erfarenheter i sig själv. Viktiga förmågor.

Lek innefattar automatiskt rörelse, vilket i sig gör den till en folkhälsofråga som bör ligga högt upp i
samhällsplaneringen. Vi vet att ju mer vi rör på oss, desto bättre mår vi på alla plan, både mentalt och fysiskt, hälsotalen påverkas, det gäller även barnen, i högsta grad barnen.

Äventyrslekplatsen

Det är därför också en samhällsekonomisk fråga. Det kan illustrerars med en hälsoekonomisk analys av Bunkeflomodellen (som handlar om idrott i skolan) som gjordes för 10 år sedan. En investering på 4.600:-/elev i daglig idrottsundervisning skulle ge ekonomisk vinst med 38.000:-/elev 10 år efter avslutad grundskola, i form av ökat produktionsvärde och minskade sjukvårdskostnader.

Alltså mycket viktigt att ge goda förutsättningar för att lek ska kunna äga rum ofta och mycket. Ett sätt att bidra väl till detta, är att som Malmö kommmun tillskapa strategiskt placerade attraktiva och välutformade lekplatser. Malmö kommun är föregångare i detta avseende med sin långsiktiga strategi generellt och temalekplatserna specifikt. Det är hedersamt.

GESTALTNINGEN
Så hur såg uppgiften ut för dem som gestaltade temalekplatserna?
Vad är en bra lekplats? Säkerhet är en självklarhet, men i övrigt?

Generellt: En lekplats är bra om man gillar att vara på den. Och det gör man om den stimulerar fantasin, om det finns bra möjligheter för rollekar och rörelselekar. Den behöver erbjuda mystik och skönhet och vara trygg. Skalan behöver vara lagom och behaglig och det behöver finnas riktlig grönska. Den har många rum och är samtidigt överblickbar, och den behöver kännas naturlig på sin plats.

Djungellekplatsen


Då gäller det att som landskapsarkitekt med insikt och kunskap dra sina linjer rätt och på så vis tillskapa en plats med precis denna känsla och detta innehåll.

Temalekplatserna, flaggskeppen bland lekplatserna, behöver formas utifrån samma grundtankar men har utöver dem givits eget unikt tema och givits ett alldeles unikt innehåll. Varje temalekplats har sin en egen själ. Lekplatsen har i alla sina delar utformats konceptuellt i enlighet med temat, alla delar i lekplatsen följer temat, i princip inga redskap är standard.

För att åstadkomma detta har landskapsarkitekten ofta arbetat nära tillsammans med flera andra olika kompetenser; t ex konstnärer, författare, musiker m fl, och inte minst med olika typer av engagerade tekniker och tillverkare. Projektledare på kommunen har självklart också en viktig roll.
Det ligger mycket arbete bakom temalekplatserna

Spindellekplatsen


SOCIALA PLATSER
Lekplatserna kan ge många andra ringar på vattnet, den kan bli sociala noder och de kan öka tryggheten.

Om lekplatsen attraktiv så lockar den många barn och också många vuxna. Lekplatsen får därför en viktig social funktion, den ökar samvaro i stadsdelen, minskar anonymitet och befrämjar den så viktiga intergrationen. Man pratar med någon man aldrig annars kanske hade pratat med. Vuxna lär känna andra vuxna, barn lär känna flera barn, vuxna och barn lär känna varandra, inte minst. Viktiga faktorer som kan få stor betydelse i olika skeden i livet, både för barn och vuxna.

Attraktiva lekplatser är viktiga motorer inom begreppet socialt hållbar planering. För att möta denna viktiga funktion innehåller Malmös lekplatserna alltid utöver sin lekmiljö också fina umgängesmöjligheter för vuxna med många trivsamma, väl placerade sittplatser och vackra rum, där alla känner sig välkomna. Som exempel på ökad trygghet vill jag nämna Rörelselekplatsen i Enskifteshagen. Enskifteshagen, som är en förbindelsepark i Rosengårdsstråket, hade en lekplats från början, en ordinär standard från 80-talet, inte så välbesökt. Parken upplevdes tyvärr som ett otryggt och osäkert stråk att röra sig i. Malmö kommun beslöt bygga om den befintliga lekplatsen till en temalekplats på temat Rörelse. När temalekplatsen hade färdigställts, blev den mycket attraktiv och samlade många barn och många vuxna. I o m att lekplatsen blev så befolkad, så spreds en trivsel i parken och den kom att istället för otrygg, nu uppfattas som trygg. Temalekplatsen lockande utformning var avgörande för det skiftet.

Rörelselekplatsen

TILL SIST
Malmö har 27 olika temalekplatser fördelade över stan. Förutom att de erbjuder superspännande lek, fin vistelse och umgänge i vardagen för närboende, så har de också blivit behjärtansvärda utflyktmål för alla i staden, sommar som vinter, vilket är en mycket stor kvalitet i en stor stad som Malmö. Temalekplatserna står för respekt och insikt och de är en prydnad för vår stad.

Om vi vill att barn ska nå sin fulla potential så behöver vi ge dem stor frihet och mycket tid till lek.
Tack Malmö kommun och Gatukontoret för ert fina arbete i detta syfte, det betyder väldigt mycket för malmöborna och deras barn och skapar glädjerika stunder för många besökare från när och fjärran! Lycka till framöver med fortsatt gott arbete!

Skönhetsrådet i Malmö
genom Ann-Sofi Högborg

Länk till bildspel.

Trygghet, funktion och skönhet är viktigt för stadens mötesplatser

 ”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?” 
Det var rubriken på panelsamtalet som följde på söndagens prisutdelning när Skönhetsrådet i Malmö uppmärksammade stadens temalekplatser med 2023 års pris.
Begreppet  mötesplatser vidgades till att även gälla mötesplatser generellt när panelen: Niels de Bruin, Kragh Berglund, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter, Helene Mohlin, Mint, Tobias Nilsson, Malmö stad diskuterade under ledning av  moderatorerna  Lotta Satz och Jeanette Wester från Skönhetsrådet.

Vad var din bästa plats att leka på när du var barn?
På den frågan svarar  Niels: ”Stora träd i en park där man kunde leka spontant”. När han blivit lite äldre var det Lars Vilks skulptur Nimis på Kullaberg som gjorde starkt intryck på honom.
Victoria minns de bilfria områdena  på Rosengård där hon växte upp och som hon och kompisarna kunde springa fritt mellan gårdarna och leka utan att störas av bilar.
Helene  kommer ihåg hur det var att leka i strandlinjen där fantasin kunde flöda.
Tobias säger snabbt ”Mörka skogen”, ett oplanerat område i utkanten av byn där han växte upp. ”Där kunde vi leka helt fritt och bestämma själva.”

Vad krävs för att en plats ska fungera för möten?
Niels: ”Det är olika beroende på läge och innehåll, till exempel om det redan finns en attraktion på platsen eller om det är en plats som inte fungerar och behöver tillföras något eller förändras. Viktigt är att fråga sig varför man vill vara på en plats. Det kan handla om enkla saker som ett stort träd, en varm vägg. Att samarbeta med olika kompetenser inom historia, konst och design är viktigt för att förstå platsen.”Tobias säger att det är mycket som pockar på när nya områden planeras,  det  är dock viktigt att platserna ska vara välkomnande och upplevas trygga. ”Men man kan inte utforma platser så att de passar alla, men det ska finnas något för alla.”
Victoria berättar om sina erfarenheter som processledare och vikten av att flera får vara med och höras. Hon understryker att platser som är ”gratis” att vara på och där olika människor känner sig trygga är angelägna i en stad. Samtidigt, säger hon, måste man förstå att det finns friktioner. ”Det gäller att skapa toleranta  platser där friktioner finns, men de behöver inte innebära konflikter.”
Helene  inspireras av att upptäcka platser som kan upplevas hemliga och lockande. 

Hur viktigt är det att en plats har en funktion?
Niels menar att en närliggande aktivitet som ett utegym kan påverka platsen positivt. Det är viktigt att det finns möjligheter till tillfällig och spontan användning av platsen. 
Victorias erfarenhet att  tonårstjejers behov ofta glöms bort i planeringen,  även om en förbättring skett de senaste cirka 15 åren. ”Det behövs speciella insatser för att tillgodose tjejers behov och ökad medvetenhet om tjejers/kvinnors utnyttjande av platsen.”  
Helene menar att  tröskeln till att använda konsten i ett bredare perspektiv behöver sänkas för att skapa fler fungerande mötesplatser.
Tobias vill gärna testa idéer i stor skala  innan man slutligt bestämmer utformningen av en plats eller ett gaturum. Först livetest under en tid, utvärdera och sedan fatta beslut. ”Ett bra exempel är Friisgatan som varit en tillfällig gågata under sommaren och som nu ska permanentas. Det behövs ständiga  förbättringar av processer för att skapa attraktiva stadsrum.”.

Hur viktig är skönhet och estetik?. Vilken roll spelar konsten för mötesplatsen?

Tobias säger  att samspelet med konstnärer är viktigt när platsen växer fram. 
Victoria poängterar att det är de konstnärliga metoderna och konstnärskompetenserna som är viktiga när platsen gestaltas. ”Men det kanske dags att ta en paus med nya konstverk och och underhålla befintliga konstverk, behovet är stort.”
Niels att det är viktigt att ha bra diskussioner och vidga tankesättet.
Helene efterlyser platser som framkallar spontana aktiviteter och lek som stenarna i Västra hamnen.
Victoria lyfter gärna fram platsen framför Konsthallen som ett mycket gott exempel på en tolerant plats. Lekplatsen intill och olika spontana aktiviteter på torget samspelar. Detta ger möten mellan olika människorov skapar en levande plats. Hon menar vidare att Malmö har många sådana platser. ”Men det finns också platser som är raka motsatsen.”

Under frågestunden säger  Ann-Sofi Högborg, landskapsarkitekt, att hennes erfarenhet är  att skönhet, estetik  och funktion hänger samman, alla måste uppfyllas annars är det ett misslyckande.
En i publiken frågar om Temalekplatserna mer är för vuxna än för barn och om man inte lika gärna kan använda standardlekredskap istället för de dyrare specialbyggda.
Victoria  svarar att Temalekplatserna är viktiga som spjutspetsar. De behövs liksom de lekplatser som är nära och vardagliga. ”Det går inte heller att underskatta Temalekplatsernas betydelse för att stimulera besökare från hela Malmö”.

Temalekplatserna sätter fokus på att barns rörelsemönster och barns lek hänger samman med så många andra funktioner i staden. Att också sätta fokus på temalekplatserna och dess betydelse för den sociala hållbarheten är att arbeta för en stad som är bra för alla.

Text: Agneta Hammer
Foto: Mats Olsson

Skönhetsrådets pris 2023 går till temalekplatserna

Det blev Malmö stads temalekplatser som fick motta Skönhetsrådets pris 2023. Det delades ut i samband med en paneldebatt på Form/Design Center.

Skönhetsrådets ordförande Agneta Hammer delade ut priset till Tobias Nilsson, fastighets- och gatudirektör i Malmö.

Foto: Mats Olsson

Temalekplatser bildspel pdf (uppdaterad)
Strömmande klickbart från Google drive länk
Temalekplatser upphovspersoner pdf

Ann-Sofie Högborg beskriver framväxt och betydelse av lekplatser länk

Prisutdelning med panelsamtal på Form

Nu är det dags för den årliga utdelningen av Skönhetsrådets pris. Välkommen söndagen den 26 november klockan 14.00 till Form/Design Center
I samband med prisutdelningen ordnas ett panelsamtal på temat ”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?”. I panelen får vi höra Niels de Bruin – landskapsarkitekt på Kragh Berglund och Victoria Percovich Gutierrez – hållbarhetsstrateg på White, Helene Mohlin, vd för produktionsbolaget Mint och Petra Bengtsson, landskapsarkitekt på fastighets- och gatukontoret i Malmö.

Samtalet modereras av konstnären Jeanette Wester och journalisten Lotta Satz från Skönhetsrådet.