Författararkiv: admin

Stadsvandring i Friluftsstaden

Solen strålade när Skönhetsrådets Henrik Johannesson och Göran Rosberg guidade ett 40-tal personer i Friluftsstaden. Ett av Eric Sigfrid Perssons avtryck i Malmö.

Mitt under andra världskriget började planerna på ett radhusområde i på fälten runt Erikslusts gamla gård. Mellan 1942 och 1944 byggdes södra Friluftsstaden med 138 lägenheter i tegel. Fyra år senare stod de 80 radhusen med putsade fasader klara i Norra Friluftsstaden.

I dag är det ett bostadsområde som många slänger längtansfulla blickar mot. Men det var si och så med intresset när de moderna radhusen skulle ut på marknaden 1944.
Många hoppade av kön för att de tyckte husen såg små ut när de var och tittade på byggplatsen. Men när de såg väggarna komma upp ville de ha tillbaka sin plats, men de fick ställa sig sist i kön.
Ulla Hårde skriver i sin bok ”Eric Sigfrid Persson – Skånsk funktionalist byggmästare och uppfinnare” att han trots avhoppen inte ville annonsera ut husen.

”… om de inte kan se skillnad mellan 120 och 50 kvadratmeter så är de inte människor som är så trevliga att vi vill ha dem som hyresgäster.”

– Han hade ett jäkla humör och var ständigt i luven på stadsarkitekten Stoltz, berättar Henrik Johannesson.
Det sägs också att medarbetarna gärna först hörde med hustrun Magnhild på vilket humör chefen var innan de störde honom.

En karta över Södra Friluftsstaden som blev klart 1944.
Henrik Johannesson och Göran Rosberg från Skönhetsrådet gav vandrarna en inblick i både Eric Sigfrid Persson och Friluftsstaden.

Södra Friluftsstadens community center har förändrats många gånger. Från ursprungets gemensamhetslokaler med bland annat tvättstuga för de boende, bostäder för hemhjälpspersonal till bland annat kyrka och hotell. Nu är det en bank som finns i lokalerna.a
Tornet, en gång den gemensamma värmeanläggningens skorsten, har ett klockspel som spelar en egen melodi som komponerades av kantor Axel Boberg.

Noterna till klockspelet hänger på väggen till den före detta gemensamhetslokalen.

Malmö stad ägde marken som Eric Sigfrid Persson ville bygga på. Staden hade först en annan byggmästare i åtanke, Hugo Åberg, och var skeptisk idéerna om ett radhusområde.
Dock fick Eric Sigfrid Persson ett halvt löfte att bygga, villkoret var att de nya bostäderna skulle passa för arbetarklassens ekonomi.

Södra Friluftsstaden byggdes i gult tegel med vitslammade fasader mot solgården. Balkongerna är också mindre än i den norra delen av området.

Man kan säga att Eric Sigfrid Persson skapade radhusen genom att bland annat testa med klossar som han placerade på olika sätt. De slutgiltiga ritningarna stod arkitekten Svenivar Ekstrand och hans medarbetare för. De minsta husen blev 77 kvadratmeter och de största 127.
Varje radhus fick en egen insynsskyddad solgård med en allmän gräsmatta framför grönskan. Eftersom radhusen ligger i zick-zack med varannan uteplats i väster och varannan i öster blev gårdarna mer privata.

”Friluftsstaden var för mig ett rent själsligt önskemål. Den var ett slags medicin mot stressen under kriget.”

(ur Ulla Hårdes bok om Eric Sigfrid Persson)

Eric Sigfrid Persson var inte bara byggmästare utan också uppfinnare. I Friluftsstaden installerade han sopnedkast ovanför diskbänken. Soporna, som föll ner i ett inbyggt sopkärl, hämtades sedan för att förvandlas till värme i områdets gemensamma värmecentral.
Hylla för skor i entrén, för böcker i vardagsrummet och porslinsskåp som kunde öppnas från både kök och matrum var några andra finesser som Eric Sigfrid Persson bidrog med.

Eric Sigfrid Persson såg skolgårdarna som radhusens vardagsrum under sommaren. Men han hatade staket och arbetade tillsammans med trädgårdsanläggaren William Nersing som ända fram till1986 höll en vakande hand över områdets grönska. Den fanns där redan när de första invånarna flyttade in 1944 – då kostade ett radhus 26 500 kronor.

Vackra detaljer var en viktig komponent i Friluftsstaden, som husnumren.

Dåtidens förste stadsingenjör Erik Bülow-Hübe, som stod för en funktionalistisk stadsplanering, gjorde en avstickare från sina idéer och planerade området tillsammans med Eric Sigfrid Persson.

De lite ringlande gångarna i ölandssten är ett kännetecken för Södra Friluftsstaden.

”tänkte ni på vilket underlag ni gick på på trottoaren. Eric Sigfrid Persson ville att man skulle ha jorden under fötterna och han var noga med detaljerna. Ölandsstenen här är inget normalt material i offentliga miljöer, sa Henrik Johannesson.

Göran Rosberg och Agneta Hammer, ordförande i Skönhetsrådet.
Norra Friluftsstaden målades i rött och vitt med bred balkonger.

1962 blev huset med plats för butiker, kontor och en restaurang, här låg till exempel KB innan det flyttade till Bergsgatan. Det kallades för Kopparhuset efter den speciella fasad som är en av Eric Sigfrid Perssons uppfinningar.

Ulla Hårdes bok kom ut 2008.

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson

Lär dig mer om Eric Sigfrid Perssons Malmö


Skönhetsrådet i Malmö bjuder in till ”Stadsvandring i Eric Sigfrid Perssons fotspår del II” som går från Friluftstaden till Ribersborg söndagen den första juni klockan 14.00.

Bild Creative Commons

Vi samlas vid Erikslust-plan (mitt emot Malmborgs, buss 4 och 1 stannar i närheten) och avslutar vid Ola Hanssons väg cirka en och en halv till två timmar och cirka två kilometers promenad senare. Ciceroner är Skönhetsrådets Göran Rosberg och Henrik Johannesson.
Skönhetsrådets stadsvandringar är som vanligt gratis och det krävs ingen föranmälan.
Eric Sigfrid Persson var en av Sveriges viktigaste stadsbyggare under 1900-talet och resultatet av hans verksamhet finns huvudsakligen i Malmö. Vi har tidigare tittat på hans insatser vid Davidhallstorg och hans magnifika kvarter Malmgården.
Nu besöker vi hans sista och banbrytande bostadsprojekt Friluftstaden – storslaget i sin vardaglighet. För den som orkar gå lite till tittar vi också på byggnaderna vid Ribershus, ett lysande exempel på ”funkis” men här med ett mjukt och vänligt anslag.

Bronstavlan sitter på det hus som ursprungligen var ämnat för grannskapsverksamhet (inspirerat av Frank Lloyd Wrights ideer). Efter många år med skiftande innehåll är det idag bankkontor. Foto: Mats Olsson

Välkomna!

Dags att nominera till Skönhetsrådets pris 2025

Vad vill du att Skönhetsrådet i Malmö ska uppmärksamma i år? Nu är det att börja fundera på vad du tycker gjorde Malmö bättre under det senaste året. Kanske är det ett helt nytt hus eller ett uthålligt utvecklingsarbete som fångar dig.

Senast den 31 maj vill Skönhetsrådet ha in ditt eller dina förslag med en tydlig motivering varför just det är värt att prisas.
Syftet med Skönhetsrådets stora pris är att lyfta fram och sprida kännedom om insatser som gjort Malmö skönare, vackrare och mer intressant. 

Skicka ditt förslag till agnetahammer@gmail.com, allra senast den 31 maj. Alla är välkomna med förslag!
Priset, som delas ut under hösten, består av äran, diplom och medalj. Det tilldelas personer(er), företag eller organisation(er).
Priset har delats ut med växlande regelbundenhet. Först kallades det för ”Utmärkelse för främjande av Malmö skönhetsvärden”. 

Detta har prisats genom åren

2024 Skejtkulturen i Malmö. Läs mer här

Linnea Nakhostkar berättar om vad skateboard betytt för henne.

2023 Temalekplatserna i MalmöLäs mer här

Nangialalekplatsen i Oxie

2022 Arkitekten Cord Siegel. Läs mer här

2021 TV-serien Den tunna blå linjen. Mottagare: Produktionsbolaget Anagram. Se inlägg.

2020 Konsthallstorget i centrala Malmö. Mottagare: Malmö stad och White arkitekter. Se inlägg.

2019 Millennieskogen i södra Malmö: Mottagare: Malmö stad och Sydväst landskap och arkitektur. Se mer om detta i vårt inlägg.

2018 Renovering av smidesstaketet kring Pauli kyrkogård. Mottagare: Kyrkogårdsförvaltningen.

2011 Filmer om Malmö: Far till staden, filmsviten Mitt hjärtas Malmö, m fl. Mottagare: Auto Images AB ( bl a. Magnus Gertten)

2006 Utformningen av Malmös nya hundlatrin. Mottagare: Malmö Gatukontor och Plastic Omnium.

2005 Årets klokaste renovering. Mottagare: BRF Gamla Väster Mullvaden 56. Jakob Nilsgatan 24 och Slottsgatan

#24 Senaste tillskottet knyter an till varvets historia

Snart ska Malmös senaste bro stå klar, Kjellander Sjöberg arkitektkontor vann den inbjudna tävlingen om bron tillsammans med broingenjör Ian Firth från London och konstruktörer från Sweco Civil. Bron är framtagen på uppdrag av Malmö Stad. Foto: Hanne Birk

Styrmansbron är det senaste tillskottet av broar i Malmö. Den länkar samman den historiska staden med det historiska industriområdet och den framväxande Varvsstaden. Den är också en länk i en kedja av stadsrum, parker och viktiga byggnadsverk, från Hyllie till Scaniaparken och havet. Den nya bron blir en välkommen injektion i den offentliga miljön. Nya tillägg, grönska och platsbildningar gör vattnet mer tillgängligt och riktat mot möten, vistelse och rekreation. Kockums skeppsvarv rymmer en mängd kulturhistoriska värden och äldre industribebyggelse. Styrmansbron knyter an till Kockumsvarvets historia, och förankrar den i platsen med sina tre material, typiska för varvets arbete och lokaler; tegel, metall och trä. Styrmansbron är för kollektivtrafik, gående och cyklister. Bron kommer att trafikeras av MalmöExpressen och planeras blir färdig årsskiftet 2024/25.
Cecilia Hansson

Visionsbild Kjellander Sjöberg.
Bron är byggd för bussar, cyklar och gående: Foto: Mats Olsson
Foto: Mats Olsson
Foto: Mats Olsson

#23 Tredje gången fick bron mer ljus

Detta är den tredje bron på samma plats. Foto: Mats Olsson

Kaptensbron är den gång- och cykelbro som går över Södra Förstadskanalen, mellan Raoul Wallenbergs park och Kaptensgatan. Det är ett av Malmös mest trafikerade gång- och cykelstråk.
Första Kaptensbron byggdes 1909. År 1945 ersattes den av nästa Kaptensbro, som 66 år gammal revs till förmån för den nuvarande bredare Kaptensbron vilken är utformad av Lokal XXX Arkitekter. Bron är utformad och byggd för att klara framtida trafikflöden och samtidigt fånga upp och erbjuda plats för paus med sittplatser.
Från bron erbjuds fin utblick över kanalen med långa vyer mot Rättscentrum i öster och Kronprinsen i väster. I ombyggnaden som stod klar 2013 ingick även ny ljussättning av ljusdesigner Johan Moritz och armaturdesign av Lokal XXX Arkitekter. För konstruktionen ansvarade broingenjörer från gatukontoret.

Åsa von Malortie

Många Malmöbor cyklar över Kaptensbron till och från jobbet. Foto: Mats Olsson

#22 Två broar som ramar in ett eget rum

De två broarna är nästan osynliga för varandra trots att de tillhör samma rum.

I mötet mellan Slottsparken och Kungsparken finns ett fint T-format vattenrum där Parkkanalen söderifrån delar upp sig i öst- och västlig riktning. Här ligger två enkla broar väl inplacerade för att koppla samman de olika sidorna av kanalen, och samtidigt erbjuda utblickar över kanalen och parkens olika rum.

Kommendantbron var först ut. Foto: Mats Olsson

1985 byggdes Kommendantbron över kanalen mellan Slotts- och Kungsparken och som en del av Kommendantstigen, ett stråk för cykel och fotgängare som går längs kanalen och knyter samman Gamla Väster med Slottsstaden.

För 25 år sedan blev Trädgårdsbron klar. Foto: Mats Olsson

1999 byggdes den lilla Trädgårdsbron mellan Slottsparken och Slottsträdgården. När man rör sig över den ena bron så är den andra osynlig, varför miljön upplevs som en serie interiöra och små rum.  Från trädäcket på norra sidan av kanalen kan man se båda broar, flödet av människor och längs kanalen i tre riktningar. 
Gunilla Kronvall

Trädgårdsbron och Kommendantbron sedda från Slottsträdgården.Foto: Mats Olsson





#21 Smeknamn minner om våren

Bron (med numret 398) har ett smeknamn bland Fastighets- och gatukontorets ingenjörer. Den kallas ”Rapsbron”. Foto: Johan Fridh

Annetorpsbron binder samman cykelbanan längs Svennedalsgången i sydöstra hörnet av stadsdelen Djupadal och Elinelund. Dag som natt fångar bron uppmärksamheten med sin klargula färg och effektfulla belysning.
Bron som likt ett gult diosaurieskelett ringlar sig över Annetorpsvägen är 30 meter lång, 5 meter bred och frihöjden är 4.70 meter. Efter dialog med närliggande fastighetsägare, har bron beklätts med 240 lameller, som fungerar som insynsskydd. Samtidigt symboliserar de ett böljande skånskt rapsfält och ger bron dess skulpturala uttryck.
Åsa von Malortie

Fakta Annetorpsbron
Byggår: 2012
Arkitekt: Cowi
Konstruktion: Aitkins
Entreprenör: Svevia
Lameller: cirka 250 i aluminium med färgkoden NCS 0070-Y10R.

#20 En svävande genväg

I vyn över kanalen ligger Bagers bro vackert i förgrunden och ger en känsla av sammanhang och rörelse. Foto: Ann-Sofi Högborg

Bagers plats fick namnet 1880 efter handelsmännen Bager. Bagers plats låg då där Anna Lindhs plats ligger idag. Den nutida Bagers plats hette då Bagerskajen. 
Bagers bro binder samman Bagers plats och Centralplan. Den invigdes 2012 i samband med tillkomsten av det nya parkeringshuset under Bagers plats. Det behövdes en smidig kommunikation för gående till Centralen och stadens centrala delar.
Bron är gestaltad av Esbjörn Jonsson på Lokal XXX Arkitekter. Den tillverkad i stål, en vit skapelse, välvd både i höjd- och sidled, en form som dels klarar en lång spännvidd och som därutöver skapar en känsla av att sväva över vattnet när man går på den.

Ann-Sofi Högborg

Bron stängdes tillfälligt av i samband med rivningen av restauranglokalen.
Foto: Ann-Sofi Högborg
För att hålla bron smäcker och fri från stolpar har all belysning placerats under beläggningen, upphovsman Johan Moritz på Malmö Gatukontor. Om natten, är det mesta, svart eller vitt… Foto: Ann-Sofi Högborg
Bagers bro är 38 m lång och 2,5 m bredd, väger innan beläggningen lagts på c:a 36 ton, är tillverkad av Vistal i Gdynia Polen och nominerades till Stålbyggnadspriset 2013. Foto: Ann-Sofi Högborg

#19 Här är det bredden som räknas

Det promenad- och hängvänliga trästråket ritades landskapsarkitekten Jeppe Aagaard-Andersen. Foto: Peter Siöström

Bron som förbinder Sundspromenaden i Västra Hamnen med Öresunds vatten är bara sex meter och sjuttio centimeter lång men i gengäld tvåhundra meter bred. 
Den gör sitt jobb på bästa sätt, lugnt och stilla utan att framhäva sig själv. Den känns självklar, som om den alltid funnits där; ett säkert tecken på hög kvalitet och att det blev ”rätt”. Sådant är inte alltför vanligt men kännetecknar de riktigt bra byggnadsverken.
Bron, eller ”board-walken” som det nästan heter på svenska, ritades av den danske landskapsarkitekten Jeppe Aagaard-Andersen och stod färdig till Bo-01-utställningen för ett kvartsekel sedan. Mycket var stort hos Jeppe – hans lekamen, hans ego men framförallt hans kunnande som arkitekt och pedagog.
Henrik Johannesson

Trädäcket är gjort i azobé – ett tropiskt träslag som tål utsatta havsmiljöer. Foto: Henrik Johannesson

#18 Malmös Ponte Vecchio behöver en injektion

Bron med anor från 60-talets trafikideal. Foto: Gunnar Ericson

Tvärs över Amiralsgatan går bron som binder samman Rosengårds fyra delområden. Rosengårds centrum ligger på bron och annonserar sig tydligt när man färdas efter Amiralsgatan. En byggnation sprungen ur 60-talets ideal om en trafik- och funktionsseparerad stad. 
Här finns mycket: affärer, restauranger, föreningsliv, bibliotek och en hel del annat. Men platsen upplevs som sluten och dominerad av trafik och parkering. I dag drömmer vi om den integrerade staden med ett myllrande utbud och folkliv. 
När centrumet byggdes var den italienska bron Ponte Vecchio en förebild – det blev inte riktigt så. Dags att förverkliga den drömmen! Med de nya visionära idéerna om en helt omvandlad Amiralsgata kan ”Rosengårdsbron” få den injektion den förtjänar.
Agneta Hammer

Drömmen från Florens uppfylldes inte riktigt, Foto: Gunnar Ericson
Foto: Gunnar Ericson

/