Jag gillar bro 331, över kanalen vid Kockums fritid. Den leder mig från stad till grönska, från fastland till kustlinje, från det lokala till det globala – och tillbaka igen. Jag slipper bilar på den här bron och de få cyklisterna är hänsynsfulla. Fotgängarna är desto fler, ofta med barnvagn eller hund, eller bådadera.
Här finns mycket att titta på, bland annat räckenas skuggmönster, marinan på norra sidan, kabeldragna wakeboardåkare och den nya slussen för småbåtar på södra sidan, Öns och Köpenhamns horisontlinjer, Öresundsbron samt, vid rätt tidpunkt, solnedgången.
När man kör över den 250 meter vida Frihamnsviadukten med dess anslutningar åt alla håll är den bara en väg, praktisk men ganska intetsägande. Går eller cyklar man öppnar sig däremot en spännande värld under en:
Åt norr – ett sammelsurium av byggnader och verksamheter. Man undrar vad som görs där – och hur man kommer dit. Mot stan – spårområdet! Dit äger man icke tillträde. Men man ser tågen gå till och från Lund, Eslöv, ja till och med Stockholm…
Fersens bro byggdes till Baltiska utställningen sommaren 1914. Fersens väg var paradgatan som ledde upp till utställningens stora entré vid Pildammsparken. Besökarna kunde komma med elspårvagn från Centralstationen, via Norra Vallgatan, Slottsgatan över Fersens bro och Fersens väg till upp till ändhållplatsen. Elspårvagnarna hörde tillmoderniteten 1914 och på bron skulle man kunna åka spårvagn i ytterligare 50 år. När bron byggdes var man tvungen att skära rakt igenom Gamla kyrkogården och ett 20-tal gravplatser fick flyttas, vilket vållade protester från Malmöborna. 2008 breddades bron fem meter för att möjliggöra cykelbana sedan bland andra studenter på den nya högskolan ställt krav på bättre cykelmöjligheter. Utseendet återställdes efter breddningen och nu är det full trafik igen fast med cyklister, gående och bilar som ska samsas om utrymmet.
Öresundsbron fyller 25 år! Jag har gått över Öresundsbron, jag har seglat under den, jag har åkt på den och jag har spanat ner på den på väg att landa på Kastrup. Efter att på 70/80-talet högljutt protesterat mot bron och tankarna på ett Örestad är bron numera en självklar del av vardagslivet. En länk till vårt grannland, ett storskaligt landmärke och en del av Malmös stadsbild och identitet. Birgitta Ramdell
Nästa är fyller Öresundsbron 25 år – ett landmärke som ofta förknippas med Malmö. Men det finns så många andra broar i stan – kända och okända. Vältrafikerade och undanskymda. Gamla och nästan klara. Det finns cirka 360 olika former av överfarter i stan – 105 av dem är enbart för fotgängare och cyklister. Skönhetsrådets medlemmar har botaniserat bland alla dessa och några andra förbindelselänkar. Resultatet är årets adventskalender. Följ med till 24 platser runt om i Malmö. Vi börjar den 1 december med ett tänt ljus.
Efter prisutdelningen fortsatte eftermiddagen med ett samtal med stadsplaneraren Gustav Magnusson med erfarenhet från tolv olika städer och med pristagarna Tobias Henriksson och Gustav Sandborg Edén.
Gustav Magnusson har nyligen kommit ut med boken “Keynote Conversations – 100 interviews for Reinventing the city”. Han har intervjuat 100 olika inflytelserika personer inom stadsplanering över hela världen. Gustav medverkar också i Skönhetsrådets serie Röster om stadskärnan. Länk till bokens hemsida.
Malmös skejtare prisas av Skönhetsrådet i Malmö. Under söndagen mottog Tobias Henriksson och Gustav Sandborg Edén 2024 års pris av Skönhetsrådets ordförande Agneta Hammer. De har arbetat målinriktat och gemensamt för Malmös skejtare genom Föreningen Bryggeriet respektive Malmö stad.
Motiveringen till Skönhetsrådet i Malmös pris 2024: Malmö är landets skejtmetropol. Skejtarna, föreningen Bryggeriet och Malmö stad har arbetat målmedvetet för att ta in skejtkulturen i gemenskapen. Flera skejtarenor har etablerats och offentliga rum använts för spontan skejt. Senast när Philadelphias kultförklarade första skejtarena återuppstod i Malmö. Viktigast av allt – skejt har blivit en inkluderande och trygghetsskapande attraktion. Barn, ungdomar, föräldrar och åskådare njuter av den fart och glädje som Malmös skejtvärld sprider också långt utanför landets gränser. Priset tilldelas John Magnusson och Gustav Svanborg för sitt levande engagemang.
Vad är det egentligen som gör en stad attraktiv för många? Det är huvudfrågan när Skönhetsrådet i Malmö delar ut sitt årliga pris 2024. Årets pristagare har bidragit till att göra Malmö känt långt utanför landets gränser. Hör dem berätta om hur de tagit en från början liten rörelse till att bli en naturlig och uppskattad del av Malmö. Under eftermiddagen intervjuas även Gustav Magnusson, stadsplanerare och Malmöbo, som jobbat i tolv olika städer i Europa. Det blir ett samtal om hans syn på Malmö och vilka förändringar som kan göra stadskärnan mer lockande för Malmöbor och för besökare. Gustav Magnusson har intervjuat 100 olika inflytelserika personer över hela världen under huvudrubriken “Keynote Conversations – 100 interviews for Reinventing the city”. En av intervjupersonerna i boken som är på väg att ges ut är Köpenhamns stadsarkitekt Camilla Richter-Friis van Deurs. Hon säger: en bra stad skapas av en dynamisk väv mellan förr och nu, en elegant arkitektur och naturlig skönhet, invånarnas delaktighet och hårt arbetande professionella och inte minst modiga politiska beslut. Välkomna till Form/Design Center på Lilla torg söndagen den 24 november klockan 14-16
Tretton procent av Malmös yta täcks av trädkronor. Det är långt kvar till Malmö stads mål på trettio procent, för att nå dit måste de privata markägarna inspireras att vara med och uppmärksammas för sitt arbete. Det menar Skönhetsrådets Monika Gora, Harald Klein och Åsa von Malortie. De utgör en av Skönhetsrådet i Malmös arbetsgrupper och har arbetat med projektet ”Träd i Malmö”: Projektets syfte är att bidra till en mer klimatpositiv, hälsosam och välmående stad. Men först några fakta:
Krontäckningsgrad är hur stor andel av stadens yta som täcks av trädkronor – när man ser dem uppifrån.
Trettio procent av stadens mark ägs av privata fastighetsägare, bostadsrättsföreningar och villaägare. Resten ägs av kommunen, regionen eller företag.
I dag är 60 procent av Malmös mark hårdgjord.
59 procent av den privatägda marken har mindre än nio procent krontäckning. Endast sju procent når upp till målet 30 procent eller mer. Snittet för de privata markägarna ligger på 11 procents krontäckning.
Enfamiljshusen har ett snitt på åtta procent medan de privata flerfamiljshusen ligger på två procent. De grönaste villaträdgårdarna hittar man inte oväntat i Västra Innerstaden där det finns kluster av innergårdar med över 30 procent krontäckning, framförallt i områdena mellan Pildammsparken och Slottsparken, kring Kronborg, Fågelbacken, Hästhagen, Rönneholm och Ribersborg.
Åtta procent av enfamiljshusen och två procent av flerfamiljshusen över 30 procent krontäckning. Snittet för enfamiljshusen ligger på 11 procent och åtta procent för flerfamiljshusen.
Arbetsgruppen har tittat på en specifik villatomt i Malmö för att se vilka förändringar som skett under femtio år. 1975 hade denna tomt på 1451 kvadratmeter 70 procent krontäckning i dag är siffran 14 procent. Men enligt projektgruppen är utvecklingen med färre träd på villatomter en generell trend. – Träden har fått ge vika för swimmingpooler, dubbla garageuppfarter och lättskötta ytor, säger Harald Klein som är landskapsarkitekt precis som de två andra i arbetsgruppen. I rapporten ”Potentiell krontäckningsgrad. Studie av tre stadsdelar i Malmö. 2024.01.22” har FOJAB i samarbete med Malmö stad använt onlineverktyget HUGSI för att jämföra olika städers krontäckningsgrad. Resultatet visade hur Malmö i jämförelse med andra täta städer hade betydligt lägre krontäckningsgrad. Malmö 12 procent Amsterdam 22 procent Berlin 45 procent New York 20 procent
De tre landskapsarkitekterna hyllar de markägare som ger plats åt träden i vår stad och har idéer för hur fler kan inspireras. Huvudtanken är att genom positiva metoder uppmärksamma dem som bidrar till att öka Malmös krontäckningsgrad. Text: Lotta Satz Bild: Mats Olsson
Analysmodell av region Skåne från 2023 I region Skånes rapport om 3-30-300 regeln beräknas krontäckningen på ett lite annorlunda vis, som medelvärde per DeSO-område. I rapporten jämför nio skånska tätorter och de nio tätorterna är indelade i sammanlagt 400 DeSO-områden och över 105 000 50-metersrutor. Se statistik nedan:
Analyserna av krontäckning i tre olika varianter pekar alla på att krontäckningsgraden är relativt låg i alla nio tätorter och endast 4 av 400 DeSO-områden når 30% krontäckning.
Slutrapport i-tree Sverige 2020 I rapporten ”i-Tree Sverige – För strategiskt arbete med träds ekosystemtjänster” av Johanna Deak Sjöman och Johan Östberg beräknas krontäckningen på ett annorlunda sätt och siffrorna är kanske inte helt korrekta, däremot kan man se att Malmö fortsatt ligger lågt i jämförelse med andra svenska städer.
Välkommen på ny stadsvandring med Skönhetsrådets Henrik Johannesson och Göran Rosberg söndagen den 15 september klockan 14.00. Detta är den andra vandringen i Rörsjöstaden som tar vid ungefär där den första slutade. Länk
Vi möts vid Paulikyrkans entré för att promenera till Malmgården. Vandringen är gratis och ingen föranmälan behövs.
Marwa Dabaieh är arkitekt med utbildning från Egypten. Praktiserande arkitekt sedan 2001 med flera såväl lokala som internationella juryuppdrag. Doktorerade 2011 inom området Vernaculararchitecture vid Lunds Universitet. Nu lärare och docent vid Malmö Universitet med fokus på sustainable and environmental design. Fokus – att få fram byggnader som genererar mindre klimatutsläpp och är helt cirkulära.
För Marwa Dabaieh är stadskärnan inte bara hjärtat av Malmö utan också en återspegling av dess identitet och värden och avgörande för Malmös utveckling och identitet. Stadskärnan fungerar som ett nav för ekonomiska, sociala och kulturella aktiviteter. Genom att fokusera på hållbar utveckling menar hon att vi inför framtiden kan säkerställa att Malmös stadskärna förblir levande, inkluderande, reflekterande och miljömässigt hållbar.
Som arkitekt och forskare i miljö- och hållbar arkitektur ser hon stadskärnan som en möjlighet att visa upp innovativ hållbar design och blanda det moderna med vårt rika kulturarv. Hon påpekar att för många är Malmö mötet med Sverige. För Malmöborna är stadskärnan mer än bara ett geografiskt läge; det är en symbol för vår gemenskap och kollektiva identitet. Det är där vi samlas för att fira, umgås och få kontakt med varandra. En väldesignad och hållbar stadskärna förstärker vår känsla av tillhörighet och stolthet över vår stad. Om Marwa Dabaieh fick möjlighet att bestämma framtiden för Malmös centrum skulle hon prioritera hållbar utveckling, fotgängarvänliga utrymmen, grönområden och innovativ arkitektur. Hon skulle uppmuntra en utveckling med blandade funktioner som kan främja en känsla av gemenskap och inkludering. Men också fokusera på att bevara och ta tillvara Malmös kulturarv och kombinera tradition med en innovativ och modern arkitektur. Inte bygga bort stadens årsringar, för mycket är rivet av industrialismens arkitektur. Sammanfattningsvis verka för att skapa en stadskärna som inte bara är vacker och funktionell utan också miljömässigt hållbar och socialt inkluderande. Malmö är en mångkulturell stad med många nationaliteter representerade – ta vara på mångfalden och verka för att alla ska känna sig inkluderade – men med utgångspunkt från stadens identitet och kultur. Arbeta mer integrerat, bjuda in och bjuda upp.
De som nyttjar staden har den bästa kunskapen, inte alltid specialisterna. Ungdomarna är en resurs, viktigt att stadskärnan också blir deras. Idag ser man inte så många ungdomar (8-15 år) på stan – är för tråkigt, händer för lite… Men de unga kommer att sakna minnen och referenser från staden när de blir vuxna… Vad händer då? Bjud in ungdomarna, gör dem delaktiga, ta vara på deras ögon. Låt stadskärnan vara ett ”fablab” där människor möts för att konkretisera och förverkliga idéer.
För att göra stadskärnan än mer intressant satsa mer på det lokala som reflekterar Malmö. Bjud in mindre intressenter att vara del av stadens utbud – ger betydligt mer än stora varumärken på sikt. Kopplingar / stråk mellan stadskärnan och områdena utanför centrum är viktiga – för gående, med kollektivtrafik etc. Stråk som binder samman ihop stadsdelarna. Viktigt att både vara samlande och ta vara på det särpräglade /exklusiva. Varje människa har och ska ha sina egna bilder, det ger identitet… Marwa Dabaieh skulle i det korta perspektivet – om hon fick bestämma – satsa på promenad- och cykelstråk. Mer grönska, även vintertid. De fyra årstiderna ger olika förutsättningar att uppleva staden – ta vara på det! Och i det långa perspektivet – satsa på stadens koppling mot vattnet, finns mycket att inspireras av i Köpenhamn. Utnyttja stadens golv och väggar för att berätta om stadens liv och historia, det ger identitet. Och inte minst alltid tänka hållbart, både när det gäller material och teknik.