David Sim är partner på Softer i Lund och arbetar med urban stadsplanering med fokus på mänsklig planering, kultur- och social innovation. Tidigare creative director på Gehl architects i Köpenhamn. Författare till boken Mjuk stad.

Vad gör en stad mänsklig? I första hand är det människorna och livet i staden enligt David Sim.
Skönhet, kanske mer sinnlighet, det taktila, dofter, ljud är också viktigt för att kunna förstå en plats. Den mänskliga skalan, variation, balans, mikroklimat och omsorg i material är ytterligare viktiga förutsättningar för att ta vara på platsens potential menar David Sim.
Hur upplever vi då och tolkar vår omgivning? Är det universellt? Enligt David Sim spelar här, förutom våra sinnliga upplevelser, även kunskap och träning in. Vi har som individer en stor samstämmighet när det gäller vårt förhållningssätt till natur medan hur vi ser på konst är klart individuellt. Arkitektur hamnar mitt emellan. 

Malmö lever! och präglas av mångfald både när det gäller den fysiska miljön och den mänskliga. Det som är speciellt med Malmö stadskärna är upplevelser av olika och varierade attraktiva rum som till exempel Malmös vattenrum. Även aktiviteter är viktiga, ett exempel är att staden har etablerat sig som en skatestad. David Sim uppmanar också att prata mer om mjukvaran! Kanske en kurator för stadskärnan? Att ta vara på variationerna i de olika stadsdelarna och gaturummenbidrar till identitet och hemkänsla. Vattnet – sundet och kanalerna är också kvalitéer som kan utvecklas.
Stadskärnan präglas av mångfald, det ska hända mycket i flöden och stråk och bottenvåningar. Staden behöver också både fest och lugn. Fest till exempel när staden är en arena för arrangemang som till exempel på Malmöfestivalen som under några dagar fyller staden med människor och aktiviteter och lockar många ovana citybesökare både från stadens ytterområden och kommunerna runt om Malmö. 
Om David Sim fick bestämma vad som skulle kunna hända i stadskärnan i framtiden skulle de olika årstiderna tydligare tas till vara och åskådliggöras i stadskärnan. Även stadsrummens betydelse olika tider på dygnet, borde utnyttjas och tas om hand bättre. Det grönas betydelse är också en resurs. Det gröna kan innebära tyst, lugn och sinnligt samt bidrar till mikroklimatet i staden. Tänk också på barnen och deras behov i stadskärnan. Att känna sig hemma, kännas sig trygg och att få uppleva stadskärnan.
Finns det för mycket av något i stadskärnan idag?
David Sim menar att bilen bör få en mindre framträdande roll och en större flexibilitet hade varit bra för förhållandet mellan stadskärnan och biltrafiken, till exempel olika förhållningssätt för biltrafiken på kvälls-respektive dagtid. Kanske fundera på öppettider, mer liv under fler av dygnets timmar, 24/7 och 365. Hur kan vi ta tillvara och utnyttja den halvoffentliga/halvprivata zonen längs gaturummens fasader? En stad är aldrig färdig! Våga experimentera mer och testa. Ibland räcker det med små förändringar som kan ge en stor effekt.
Vad gör en stad mänsklig? I första hand är det människorna och livet i staden enligt David Sim.
Skönhet, kanske mer sinnlighet, det taktila, dofter, ljud är också viktigt för att kunna förstå en plats. Den mänskliga skalan, variation, balans, mikroklimat och omsorg i material är ytterligare viktiga förutsättningar för att ta vara på platsens potential menar David Sim.
Hur upplever vi då och tolkar vår omgivning? Är det universellt? Enligt David Sim spelar här, förutom våra sinnliga upplevelser, även kunskap och träning in. Vi har som individer en stor samstämmighet när det gäller vårt förhållningssätt till natur medan hur vi ser på konst är klart individuellt. Arkitektur hamnar mitt emellan. 
Malmö lever! och präglas av mångfald både när det gäller den fysiska miljön och den mänskliga. Det som är speciellt med Malmö stadskärna är upplevelser av olika och varierade attraktiva rum som till exempel Malmös vattenrum. Även aktiviteter är viktiga, ett exempel är att staden har etablerat sig som en skatestad. David Sim uppmanar också att prata mer om mjukvaran! Kanske en kurator för stadskärnan? Att ta vara på variationerna i de olika stadsdelarna och gaturummenbidrar till identitet och hemkänsla. Vattnet – sundet och kanalerna är också kvalitéer som kan utvecklas.

Stadskärnan präglas av mångfald, det ska hända mycket i flöden och stråk och bottenvåningar. Staden behöver också både fest och lugn. Fest till exempel när staden är en arena för arrangemang som till exempel på Malmöfestivalen som under några dagar fyller staden med människor och aktiviteter och lockar många ovana citybesökare både från stadens ytterområden och kommunerna runt om Malmö. 
Om David Sim fick bestämma vad som skulle kunna hända i stadskärnan i framtiden skulle de olika årstiderna tydligare tas till vara och åskådliggöras i stadskärnan. Även stadsrummens betydelse olika tider på dygnet, borde utnyttjas och tas om hand bättre. Det grönas betydelse är också en resurs. Det gröna kan innebära tyst, lugn och sinnligt samt bidrar till mikroklimatet i staden. Tänk också på barnen och deras behov i stadskärnan. Att känna sig hemma, kännas sig trygg och att få uppleva stadskärnan.
Finns det för mycket av något i stadskärnan idag?
David Sim menar att bilen bör få en mindre framträdande roll och en större flexibilitet hade varit bra för förhållandet mellan stadskärnan och biltrafiken, till exempel olika förhållningssätt för biltrafiken på kvälls-respektive dagtid. Kanske fundera på öppettider, mer liv under fler av dygnets timmar, 24/7 och 365. Hur kan vi ta tillvara och utnyttja den halvoffentliga/halvprivata zonen längs gaturummens fasader? En stad är aldrig färdig! Våga experimentera mer och testa. Ibland räcker det med små förändringar som kan ge en stor effekt.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

Julia Svensson, journalist, idag biträdande kulturchef på Sydsvenskan. Hon har tidigare varit chefredaktör för tidskriften Arkitektur samt arkitektur- och konstkritiker i Dagens Nyheter. 

Julia Svensson är småbarnsmamma och hennes tankar om stadskärnan kretsar mycket kring hennes vardagsupplevelser med att bo i stan med barn. Hon upplever en rädsla för de stora trafikerade gatorna genom innerstaden som blir barriärer och ger en känsla av otrygghet. Hon vill att dessa trafikleder blir mer människovänliga med trädplanteringar, mer plats för gående och cyklister och att bilarna prioriteras ned. 

Viktigt för henne är att tänka mer på Malmöborna och deras vardagliga liv i stadskärnan – alltså i dess vidare bemärkelse innerstaden – när det gäller fortsatta prioriteringar om stadens utveckling. Viktigt att den är attraktiv för boende, även boende med barn där grönska, platser för lek, skolor och förskolor är förutsättningar för att vilja stanna kvar även när familjesituationen förändras. Något som bidrar till stadslivets attraktivitet och variation. Prioritera vardags-Malmö!
Att universitet byggdes centralt med studenter som befolkar stadskärnan var ett viktigt beslut som bidragit till dynamik i stadslivet. Att många kulturinstitutioner ligger i stadskärnan ökar också attraktiviteten. Och nu kanske snart ett nytt konstmuseum, även om Julia Svensson nog föredragit ett läge i Varvsstaden. Stadsbiblioteket är annars en favorit, en tillgänglig och inbjudande plats för många men också en vacker rumslig gestaltning med stora ljusinsläpp. 

Men tomma lokaler längs stadens stråk är förödande tråkigt. Här önskar Julia Svensson ett ökat samarbete mellan fastighetsägare, näringsidkare och kommunen. Och då satsa på det mer småskaliga, det mer lokala, till förmån för stora kedjor. Våga mer av tillfälliga lösningar, experimenterande och snabba processer. Låt eldsjälarna ta plats! Hur kan stadslivet locka dagens unga och bidra med alternativ till den digitala världen, såsom kultur-och rörelseaktiviteter? Platser som attraherar den generationen är för få, samhället behöver bidra med alternativ.

Omsorgen om gestaltningen av hus, platser och stråk är viktig både vid nybyggnader och renoveringar. Julia Svensson nämner de renoveringar som gjorts, inte på minst på 80-talet, då många fönster byttes ut. Tyvärr ofta till en betydligt sämre kvalitet och där en energieffektivisering prioriterades till förmån för proportioner och andra kvaliteter. Och idag vid nybyggande prutas kvaliteter bort, många gånger detaljer som ger särprägel och identitet. Här borde det kommunala bostadsbolaget MKB kunna gå i bräschen och vara en förebild. Och få stopp på, vad som tyvärr är vanligt idag, att byta arkitekt när det är dags för detaljprojektering – det är en styggelse. 

Julia Svensson vill generellt satsa mer på och ge mer plats åt grönska, platser för lek, rekreation och avkoppling. Hon lyfter särskilt fram kanalen och dess närområden som en alltför outnyttjad möjlighet att göra stadskärnan än mer attraktiv för malmöborna. På många ställen dominerar onödigt stora bilvägar platser som har potential att bli mer trivsamma promenadstråk.  
Och hon undrar avslutningsvis varför det inte är mer fokus på diskussioner om stadskärnan – i bemärkelsen hela innerstaden – idag? Det borde det vara – man kan inte ta den för given!

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

Urban Skogmar, arkitekt på Sweco, bor på Rosenvång och jobbar på Drottningtorget.

Urban Skogmar pratar om utropstecken och nålstick i stan för att stärka stadskärnans attraktivitet och därmed hela Malmös attraktivitet för att locka människor att flytta till stan.
– Man borde satsa mer på det som inte är tillrättalagt, även från stadens sida.
Han föreslår till exempel ett kommunalt kulturhus där besökare i alla åldrar från hela staden är med och formar innehållet så att det blir varierat och flexibelt.
Han tycker att det är lite svårt att definiera stadskärnan, den förändras hela tiden.
– Stadskärnan är där det finns liv och mötesplatser, den är stadens hjärta. En viss täthet och mix av aktiviteter behövs. Men bortom Dalaplan tar den definitivt slut.
Förutom att jobba mitt i stan använder han centrum mest som en plats för umgänge. After work med arbetskamrater, restaurangbesök med vänner och kulturarrangemang.
– Handlar gör jag nog mest i  Limhamn.
Han säger att han inte tänkt färdigt på om det är viktigt att gemensamma institutioner som teatrar, museer, stadsbibliotek och liknande ligger i stadskärnan. Eller om de bör spridas över staden. Men han understryker vikten av att Malmö behöver en stadskärna med ett aktivt klubbliv, mötesplatser för unga och att man tar tillvara på närheten till vattnet.
– Det är viktigt för att unga människor ska välja jobbet i Malmö framför någon annanstans där kanske lönen är högre.

Han är väldigt nyfiken på vad omvandlingen av Södra Varvsbassängen kommer att innebära för stadslivet.
– Den betyder ju att närheten till vattnet flyttar ännu närmre centrum.
På sikt är det tänkt att man ska kunna bada i bassängen när vattenkvalitén blivit tillräckligt bra. Sedan 2022 har Malmö stad arbetat med uppgrundningen av bassängen och att sanera utsläppen från varvet. Bottnarna ska bli ljusare och den biologiska mångfalden under ytan ska öka så att alger, musslor och ålgräs kan trivas där.
Urban Skogmar växte upp på Gamla Väster, då var Suck på Stortorget, där hamburgerkedjan Max ligger nu, en självklar mötesplats för ungdomar från hela stan.
– Det var mer än en vanlig fritidsgård och som vi hängde där.
Han tycker att det vore viktigt om stadens unga fick en liknande plats att stråla samman i centrum. Han nämner parkeringsplatsen i hörnet Västra kanalgatan/Storgatan – en lämplig plats för ett utropstecken i stan.

– Tänk en bottenvåning för ungdomar med en massa olika möjligheter, kultur, spel … Och så ett studentboende över. Jag tror att det är viktigt att studenterna kan bo i centrum.
Att det blev en parkeringsplats som han föreslår ett utropstecken på är inte så konstigt. Han tror på en, så långt det är möjligt, bilfri innerstad.

– Jag är övertygad om att vi måste byta levnadsmönster och inte förlita oss på bilen. Omställningen från bilismen kommer att påverka stadskärnan. Jag märkte själv att det inte var så svårt att tänka om när bilen pajade. Nu har jag en elcykel som tar mig nästan överallt jag behöver.
Det är Eurovisionvecka i Malmö när vi möts för en kopp kaffe på Lilla torg. Det är en strid ström av turister i glitter och paljetter eller bekväma skor och ryggsäck som passerar framför uteserveringen.
Vi pratar om att turisternas rörelsemönster över stan är en definition av stadskärna. Lite som hur man själv rör sig som turist i en ny stad.
Urban Skogmar tycker att det är mycket som är bra med centrala Malmö. Malmö stads tester med sommargator och nu senast Davidshallstorg som ett parkeringsfritt sommartorg är några exempel.
– Nackdelen är att det är så mycket annat som är färdigbyggt och ordnat, säger han och önskar lite mer kaos som i hans favoritstad Bangkok.
– Man vet aldrig riktigt vad man ska möta. Ena dagen står det en kvinna och säljer sin hemlagade soppa i ett gathörn, nästa dag sker något annat. Bangkok har så klart helt andra förutsättningar än Malmö med sitt klimat, men lite mer överraskningar vore bra.
Det kan till exempel ske genom det som Urban Skogmar kallar utropstecken och nålstick.
– Det finns möjligheter att förtäta staden och skapa nytt. Men fastighetsägarna måste också sluta  stirra sig blinda på lönsamheten i dag, utan se att det på sikt lönar sig att släppa in andra än dem som har råd med dagens hyror.
Urban Skogmar säger att han tror att det finns ett intresse bland fastighetsägare för dessa nålstick i gatubilden som pop-up-butiker, eller andra mer eller mindre tillfälliga verksamheter  ) .
– Det ger en bättre mix och bjuder på överraskningar som är bra för stadskärnan.
Han ser gärna någon form av parkliknande struktur på det som i dag är parkeringsplatser på Stortorget. 
– Vi vet att vi trivs där det finns grönska, och det behövs mer grönt i centrum, säger Urban Skogmar som också menar att omsorgen om detaljerna är viktig för trivsel och skönhetsupplevelse.

Text: Agneta Hammer och Lotta Satz

Petra Brylander är ny (gammal) VD och konstnärlig ledare för Malmö stadsteater – att återvända till Malmö, efter några år som VD på Uppsala stadsteater, ser hon fram emot.

Petra Brylander menar att det viktigaste för stadskärnan är att satsa på platser som främjar möten mellan människor. Platser där man stannar upp, inte bara passerar. Platser där man kan vistas inte minst utan att det kostar något. Gustav Adolfs torg är ett bra exempel. Och Lilla torg, bänken vid brunnen där man kan stämma träff med någon… Den tidigare skridskobanan i Wallenbergs plats. Det mer storskaliga och offentliga Stortorget är inte lika inbjudande. Satsa på både befintliga platser och skapa nya platser som utgår från stadsrummets olika förutsättningar. Kanalområdet har stor potential att bidra till kvalitet i det offentliga stadsrummet.
Kvaliteter hon lyfter fram är kombinationen av arkitektur och natur, och inte minst utblickar som bidrar till att förstå stadens struktur och som bidrar till igenkännande. Stadens parker, blommande träd, den offentliga konsten. Inspireras av Köpenhamn som vågar sig på en mer varierad belysning – ibland lite mindre ljus för att ge en mer ”mysig” effekt.

Petra Brylander lyfter fram betydelsen av att tänka på barnen i staden med lekplatser och rekreation i vid bemärkelse. En plats för barn är bra för alla, bidrar till samtal mellan generationer och skapar samhörighet. 

Arrangemang som Malmöfestivalen lockar många, också många som normalt inte nyttjar stadskärnan. Att göra staden tillgänglig och attraktiv för många, viktigt att vara inbjudande. Sommarscen är ett bra exempel. Den mångkulturella mixen är viktig. Bra att testa och experimentera, till exempel att satsa på sommargator och nu göra Davidshallstorg till ett sommartorg.

Hennes hjärta klappar lite extra för Kalendegatan där hennes nygamla arbetsplats Hipp är belägen. Men trots den fina och omfattande ombyggnaden av Hipp är Kalendegatan fortfarande för anonym.
Hur kan man göra Kalendegatan än mer attraktivt, ett stråk som ju är funktionellt och gent mellan Centralen in mot stadens mitt. Men idag lite av en bakgata trots målpunkter som Petri kyrka, Paddys, HIPP mm. Bra att Tingsrätten fått nya lokaler och att kommunpolitikerna flyttar in. Men mer behöver hända för att göra gatan attraktivare. 
Hon tror på samverkan mellan stadens olika aktörer om hur man kan göra staden och då inte minst Kalendegatan mer intressant som stråk i staden och få folk att stanna upp. Hon har bland annat inlett ett samarbete med fastighetsägaren Balder som äger det gamla Silverbergshuset som idag ger ett anonymt intryck, men där en upprustning tycks vara på gång.  
Petra Brylander är glad att snart vara tillbaka i Malmö, en stad som hon uppfattar mer öppen, kreativ och tillåtande är många andra.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

Per Svensson är journalist, författare som bland annat skrivit  boken “Malmö världens svenskaste stad”, debattör med Malmö som bostadsort i 40 år. Nu har han slagit ner bopålarna på landet.

Per Svensson ser Malmös stadskärna förvandlas beroende på årstid.
– På sommaren är Ribersborg definitivt Malmöbornas vardagsrum där människor från hela stan möts. Strandpromenaden i Västra hamnen uppfyller också alla krav på en urban miljö. Den är tänkt för alla, inte bara för dem som köpt bostadsrätter.
På vintern ser han Gustav Adolfs torg som sannolikt centrum för Malmöbornas möten. En plats många passerar oavsett om de är på väg till stationen eller Möllevångstorget.
För stadskärnan handlar om möten, den ska vara tillgänglig och gärna avslappnad.
– Gustav Adolfs torg känns som ett levande torg, men Stortorget är ett bekymmer. Jag kan inte förstå att parkeringen får vara kvar, utan den kunde man skapa en rumslig lösning på torget.

Ofta går diskussionen att nya publika institutioner som till exempel ett konstmuseum ska placeras utanför stadskärnan för att locka folk dit. Det är något som Per Svensson tror är helt fel.
– Att flytta ut det gemensamma skulle urholka stadskärnan och de spontana besöken på till exempel stadsbiblioteket eller Konsthallen. Stadskärnan kan inte bara vara en form av köpcenter.
Han tycker att Malmö känns mer levande jämfört med 1980 när han flyttade hit.
– Kommunen har tagit en rad bra beslut för hela Malmö, högskolan/universitetet är det viktigaste. 
Men det finns fortfarande saker att göra.
– Det största problemet med stadskärnan är likheten. Samma kafékedja ligger bara med några stegs mellanrum, det behövs fler ställen som är Malmöspecifika som till exempel Hollandia på Södra Förstadsgatan, säger Per Svensson som är en hängiven kafébesökare.

Han efterlyser ställen som överraskar som “Arnes konst – nu med allt i hushållsmaskiner” som låg på Kaptensgatan.
– De är stadens kitt, de som gör att man känner sig hemma. För stadskärnans utveckling måste det finnas skäl att komma dit och att man känner sig välkommen. Malmö stadskärna har fortfarande förhållandevis många bostäder och de är viktiga pusselbitar i att stärka kärnan så mycket som möjligt. Det gynnar hela staden. 

Han betonar också vikten av heterogenitet och tillgänglighet och tror på den heterogena staden. 
-Trots kedjorna är Malmö ett gott exempel på heterogenitet, kanske det främsta i Sverige bland de större städerna.
Per Svensson menar att även bebyggelsen i Malmö uttrycker heterogenitet. Vackert vid sidan av fult, klassiskt vid sidan av brutalt och modernt med kontraster i skala. Detta ger Malmö en särart, en personlighet. Det olika, det heterogena, gör att staden hänger ihop och skapar en helhet./
– De återkommande evenemangen som Malmöfestivalen, fotbollsmatcher skapar ett kitt i staden som är betydelsefull för utvecklingen av Malmö.
Fastighetsägarna spelar en stor roll för Malmös utveckling och identitet.
– Det behövs lobbyarbete för att skapa förståelse för fastighetsägarens roll att möjliggöra för det unika, det som inte ger ett direkt ekonomiskt mervärde. Men det som gynnar stadskärnan skapar ett mervärde på sikt.
 – Det gäller att skapa goda exempel och att även tillåta det tillfälliga, att ta tillvara det som är viktigt i nuet, säger Per Svensson.
När han i början av 90-talet arbetade på Expressens Malmöredaktion tvingade hans tidigare chef Edgar Antonsson honom till Ribersborgs kallbadhus – en bra introduktion till staden menade han.

Vad skulle du “tvinga” nya Malmöbor att besöka?
– Kallbadhuset är med på den listan. Möllevången för sitt butiksutbud. Jag skulle ta med dem till Västra hamnen, utställningsområdet Bo01, för att skryta, till Hollandia och så skulle jag visa dem Rörsjöstaden.
Han vill gärna involvera Slottsstaden i Malmös stadskärna för att den urban och för att där finns det där varierade utbudet på butiker – de stora kedjorna har inte hittat dit.
– Problemet är hur man ska knyta ihop det. Dagtid är parken ett givet stråk, men om man kommer till Malmö C sent på kvällen finns det ingen väg som känns promenadsäker. Varken den förbi museet eller första delen av Regementsgatan med sina stora tomma hus.

Text: Agneta Hammer och Lotta Satz

Gunilla Kronvall driver företaget Atelier 01 arkitektur där hon arbetar med processledning i tidiga skeden inom arkitektur, fastighetsutveckling och stadsbyggnad. Hon har en bred erfarenhet som strateg inom stadsbyggnadsprocesser. Gunilla Kronvall arbetar även deltid med cityutveckling i Lund. 

Stadskärnan betyder för Gunilla Kronvall en plats där hela staden samlas och där människor med olika bakgrund och livsstil kan spendera tid. Det finns stora förväntningar på stadskärnan för just möjlighet till vardagliga möten i det gemensamma rummet.
Stadskärnan är en plats där man ser och blir sedd av andra, en plats där man har nära till mycket, där man kan flanera anonymt, handla, umgås eller uppleva kultur.
Vidare anser Gunilla Kronvall att stadskärnan har en identitet och karaktär som är unik för hela staden där täthet, urbanitet och tillhörighet är viktigt. Många målpunkter är också viktiga, att många har en anledning att ta sig dit. 

Gunilla Kronvall betonar att Gustav Adolfs torg är en plats som många passerar. Foto: Mats Olsson

På fråga om stadskärnan tillhör alla menar Gunilla Kronvall att olika delar av staden har olika karaktärer t ex Möllan med sin brokighet. Ska stadskärnan vara tillgänglig för alla, då är det viktigt att många känner sig hemma här. Kan det bli för fint (förfinat utbud t ex) i stadskärnan, utesluter man då vissa grupper? menar hon. På frågan hur man bäst främjar möten i stadskärnan menar Gunilla Kronvall att möten är olika beroende var man befinner sig i stadskärnan, olika platser främjar olika sorters aktiviteter och möten. Gustav Adolfs torg är en plats som hon lyfter fram som ett nav. Här rör sig många igenom och förbi, och platsen är inte så nischad som till exempel på Möllan eller Lilla torg. En annan sak som Gunilla Kronvall lyfter är aktuell trendspaning som visar att kultur och rekreation är allt viktigare för att locka besökare till stadskärnan.
Varje stadskärna är unik, med sin egen unika historia och karaktär. För Gunilla Kronvall betyder stadskärnan att allt finns nära till hands och utbudet är stort. Däremot är det på sina ställen otydligt när man anländer till stadskärnan, till exempel från stationen – var ska man gå? När känner man att man är i stadskärnan? Har Malmö en alltför utsträckt stadskärna (från centralstationen till Möllan) och är vi på väg att få två stadskärnor i Malmö? 
Gunilla Kronvall menar att det finns en risk om man i förändring och utveckling styr mot en alltför likriktad utformning av stadsmiljön. Om man fokuserar på att locka kedjor och gestaltar miljöer på lika sätt över centrum så tappas kanske en ursprunglig identitet och särart bort. 

Gunilla Kronvall tycker att det är viktigt med ett visst mått av magi i stadskärnan, att inte allt är kommersiellt eller förutsägbart. Små unika affärer är viktiga för karaktären och för en lokal förankring. Platser som lockar bara för att de är härliga. När det gäller de ungas förhållande till att vistas i stadskärnan menar hon att det kommersiella utbudet för många yngre ofta inte finns i stadskärnan. Därför söker man sig till externa köpcenter till som då också blir en mötesplats för den gruppen. Det är viktigt för stadskärnans framtid att de unga etablerar ett förhållande till stadskärnan som de tar med sig när de blir äldre. Tendensen med externa köpcenter liksom andra centrumområden utanför stadskärnan riskerar att minska mångfalden och utbudet och därmed attraktiviteten i stadskärnan. Å andra sidan fylls stadskärnan med nya typer av aktiviteter och utbud, service, kultur och rekreation. 
Gunilla Kronvall tror att stadskärnan i framtiden blir mer globaliserad. Hon ser också tecken på ett större lokalt engagemang, som en reaktion på ett utbud som blivit mer likriktat. Här är det viktigt med en gemensam bas och vision för stadskärnan för de som verkar och använder den, fastighetsägare, handeln, staden och medborgarna. Annars är det risk att stadskärnan tas för given menar Gunilla Kronvall. 

Sommargator och sommartorg är ett sätt att ta hand om den lilla platsen. Foto: Cecilia Hansson

Hon menar också att det är viktigt att ha ett brett samtal kring delaktighet och att förstå och ta tillvara olika människors behov och tankar och fånga upp initiativ och lyssna. Vidare anser hon att vi borde arbeta mindre med uppifrånperspektiv och mer i den mindre skalan. Ta om hand den lilla platsen, ta vara på kvaliteter och inte minst ta vara på engagemang och initiativ där mångfald berikar och därmed bidra till att skapa förutsättningar för att det blir ”min stadskärna”.  Även små förändringar är viktiga, allt behöver inte omfatta en hel gata, kanske ett par kvarter räcker. Kanske inrätta en stadscurator! som kan formulera en bild av vad stadskärnan är och kan bli. Den offentliga diskussionen om stadskärnan nu och i framtiden är viktig för att komma vidare med frågorna. Gunilla Kronvall tycker också att det är att bra våga testa och fånga upp det intressanta och unika – men också här är det viktigt att initiativ inte endast kommer uppifrån: Lyssna och ta hand om det engagemang som finns, uppmanar Gunilla Kronvall till.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

Gustav Magnusson är stadsplaneraren som bott och jobbat i tolv städer i sju olika länder. I dag är han tillbaka i födelsestaden Malmö och bor i Västra hamnen med sin familj. Han har också intervjuat 100 olika inflytelserika personer över hela världen under huvudrubriken “Keynote Conversations – 100 interviews for Reinventing the city” för en bok.

– Min främsta slutsats efter dessa intervjuer är att för mycket i dagens stadsplanering handlar om historien och framtiden och för sällan om nuet. 
En av intervjupersonerna i Gustavs Magnussons bok är Köpenhamns stadsarkitekt Camilla Richter-Friis van Deurs. Hon säger:  en bra stad skapas av en dynamisk väv mellan förr och nu, en elegant arkitektur och naturlig skönhet, invånarnas delaktighet, hårt arbetande professionella och inte minst modiga politiska beslut.
– Rent matematiskt är stadskärnan: Attraktivitet + Flöde av människor + Densitet av människor = högst stadsliv. Men vi måste skapa något där vi kan fungera sida vid sida, i stället för att nå någon form av konsensus där ingen riktigt känner sig hemma.
Vad är det då som får folk att känna sig välkomna till stadskärnan?
– Jag gillar gator som har en festivaleffekt, och då menar jag inte tillfälliga festivaler, utan att staden är så varierad att det känns som man är på en festival.
Flera av de intervjuade i Gustav Magnussons bok “Keynote Conversations Reinventing a city” pekar på vikten av lokala aktörer för att staden ska utvecklas väl. Lokala arkitekter, fastighetsägare, butik- och restaurangägare är mer rädda om sin stad och förstår dess behov bättre än stora kedjor som kanske har sitt huvudkontor i en helt annan del av landet eller världen.
– Här i Sverige är citylokalerna ofta övervärderade, få har råd att öppna något och kanske misslyckas. Jag tror att fastighetsägarna skjuter sig själva i foten med sina höga hyror. Ska en stadskärna bli attraktiv så måste många känna sig välkomna och hitta något som lockar dem, annars kommer de inte dit.
Ethan Kent, vd på PlacemakingX i New York säger till exempel så här: “The places we love, we invest in and care for. So, let’s go beyond livable places, we need lovable places.”
Mustafa Aa, stadsplanerare som har podden “Urbanistica podcast”, understryker vikten av att involvera medborgarna i stadsplaneringen bland annat med orden: “People will follow, if you treat the planning of their lives as if it was your own.”

Spirallekplatsen utanför Konsthallen lockar många besökare. Foto: Mats Olsson

Gustav Magnusson beskriver Malmö som den bästa staden i världen att ha ett vardagsliv i.
– För dem som har bott här länge  är det en självklarhet, men för dem som flyttar hit är det överraskande. Och så börjar de leta fel som Malmöborna lärt sig att hantera. 
– Och så är Malmö absurt bra för barn, se till exempel på alla temalekplatser. Men, säger han också,  barnen kan inkluderas mer och vara tillåtna i fler miljöer. 

Han tar som exempel ett Eet-kafé i Bryssel, som länge var Gustav Magnussons hemstad, där man kan dricka kaffe, läsa en tidning, äta middag, dricka något.
– Dessutom finns det ett stort utrymme för barn att leka och härja. I dag sätter de svenska alkoholreglerna stopp för ett sånt ställe och barnen är främst hänvisade till det som är för barn. De vill ju vara nära oss vuxna, man kan tänka sig till exempel en lekplats intill uteserveringar så finns det rum för alla.
– Vi måste också bli bättre på att använda Malmös lokala DNA, att ta tillvara det unika med staden. Risken är annars att man till exempel placerar en bastu mitt på bekymret Stortorget för det ser så häftigt ut i Tampere i Finland.
Gustav Magnusson menar att stadskärnan en sträcker sig från Malmö C över Möllevången till Rosengård. Han kallar den kulturbärande delen av staden.
– Och så har vi det kontemplativa vattennära Malmö, det rurala med såväl stadsodlingar som landsbygd och det perifera interkulturella som till exempel Lindängen. Det är viktigt att de olika karaktärerna tas tillvara och inte ställs emot varandra.

Malmös kanalkanter har mycket att erbjuda. Foto: Mats Olsson

Vad vill du utveckla i Malmös stadskärna för att den ska bli mer attraktiv och välkomnande?
– Det är lätt att säga att alla bilar ska bort, men det krävs mer. Jag tycker till exempel att det är konstigt att inte Malmös kanaler utnyttjas bättre. Här kan det finnas plats för små paviljonger med olika verksamheter. De kan vara tillfälliga så att de svarar till ett behov i nuet. och inte vara en vision om framtida behov. 
Vad betyder stadskärnan för Malmös utveckling och identitet?
– Inte nödvändigtvis något alls. Jag tror inte att stadskärnan förstår sin bräcklighet. Om den förstått hur utbytbar den är, hade den agerat med lite mer ”urgency” bortom ännu en ny affärsmodell. Stadskärnor drunknar i affärsmodeller. De kan vara spännande, men det är inte lönsamheten som är stadskärnans långsiktiga utmaning. Gustav Magnusson säger också att stadskärnan borde betyda allt för Malmös utveckling och identitet.
– Den kan vara anledningen till att våra barn haft roligt inte bara inne i leolekland-bubblan utan varenda steg under hela dagen. Den typen av värde har stadskärnan kapacitet att skapa. Vi är större tillsammans och stadskärnan är dess fysiska manifestation.
Vad betyder stadskärnan för Malmöbornas känsla av identitet och tillhörighet?
– Den är icke-Malmöbors hela föreställning kring vad livet i Malmö innebär. Stadskärnan är också limmet som får oss att inte gå i konflikt med varandra, som får vårt hat inför varandras olikheter att smälta till förståelse för dem. I dag varken byggs eller ägs stadskärnans identitet nödvändigtvis av Malmöborna, så den betyder till viss del lite för Malmöbornas identitet. Den betyder mer för andras identiteter kanske.
Han tar som exempel fastighetsbolaget Vasakronan.
– De skriver att de äger 40 procent av fastigheterna utmed gatan och har korats till bästa stadskärna. Det är inte alls kritik, de gör ett bra arbete. Poängen är bara att jag tror att stadskärnan kanske betyder mer för Vasakronans identitet än Malmöbornas.
– Men den skulle kunna betyda väldigt mycket mer för våra identiteter om den tydligt gav oss värde och mening i våra liv på ett sätt som bara platsen där flöden+attraktivitet+densitet kan vara i en stad.
Hur använder du stadskärnan och hur vill du använda den?
– Jag använder dess parker, tar mig igenom dess infrastruktur, sitter i dess sol, träffar framförallt människor för möten i jobbet.
– Ofta undviker jag den kanske, fast jag gillar den. Jag skulle vilja använda den som ett ekosystem som lyssnar på mig och andra lite mer. En plats där barnen kan leka, där föreningar och organisationer spontant kan göra sina events och aktiviteter, där något firar födelsedag en dag och begravning en annan. Där gränsen mellan ägande och brukande är högst sammanflätad så att närvaro, relationer, engagemang också har ett värde i utvecklingen. Där du springer in i en vän och det finns en plats att sitta ner inom 20 meter.

Gustav Magnusson önskar också  att översiktsplanerna var mer precist rumsligt konkreta kring stadskärnans utveckling.
– Till exempel skulle en cykelbro över kanalen vid Brandmästaregatan ändra dynamiken mellan Caroli City, Folkets Park och framtida utveckling i Nyhamnen. Vart leder vi flöden av människor genom stadskärnan? Var är de små glimmande stenarna som stannar flödet, där fiskarna stannar upp? Där solen når ner. Var är platserna där det alltid är mycket folk som bor och jobbar oavsett väder som fyller på flödet till stenarna också i orkanbyar.

Text: Agneta Hammer och Lotta Satz