Vad är det egentligen som gör en stad attraktiv för många? Det är huvudfrågan när Skönhetsrådet i Malmö delar ut sitt årliga pris 2024. Årets pristagare har bidragit till att göra Malmö känt långt utanför landets gränser. Hör dem berätta om hur de tagit en från början liten rörelse till att bli en naturlig och uppskattad del av Malmö. Under eftermiddagen intervjuas även Gustav Magnusson, stadsplanerare och Malmöbo, som jobbat i tolv olika städer i Europa. Det blir ett samtal om hans syn på Malmö och vilka förändringar som kan göra stadskärnan mer lockande för Malmöbor och för besökare. Gustav Magnusson har intervjuat 100 olika inflytelserika personer över hela världen under huvudrubriken “Keynote Conversations – 100 interviews for Reinventing the city”. En av intervjupersonerna i boken som är på väg att ges ut är Köpenhamns stadsarkitekt Camilla Richter-Friis van Deurs. Hon säger: en bra stad skapas av en dynamisk väv mellan förr och nu, en elegant arkitektur och naturlig skönhet, invånarnas delaktighet och hårt arbetande professionella och inte minst modiga politiska beslut. Välkomna till Form/Design Center på Lilla torg söndagen den 24 november klockan 14-16
Niels de BruinVictoria Percovich GutierrezTobias NilssonHelene Mohlin
”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?” Det var rubriken på panelsamtalet som följde på söndagens prisutdelning när Skönhetsrådet i Malmö uppmärksammade stadens temalekplatser med 2023 års pris. Begreppet mötesplatser vidgades till att även gälla mötesplatser generellt när panelen: Niels de Bruin, Kragh Berglund, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter, Helene Mohlin, Mint, Tobias Nilsson, Malmö stad diskuterade under ledning av moderatorerna Lotta Satz och Jeanette Wester från Skönhetsrådet.
Vad var din bästa plats att leka på när du var barn? På den frågan svarar Niels: ”Stora träd i en park där man kunde leka spontant”. När han blivit lite äldre var det Lars Vilks skulptur Nimis på Kullaberg som gjorde starkt intryck på honom. Victoria minns de bilfria områdena på Rosengård där hon växte upp och som hon och kompisarna kunde springa fritt mellan gårdarna och leka utan att störas av bilar. Helene kommer ihåg hur det var att leka i strandlinjen där fantasin kunde flöda. Tobias säger snabbt ”Mörka skogen”, ett oplanerat område i utkanten av byn där han växte upp. ”Där kunde vi leka helt fritt och bestämma själva.”
Vad krävs för att en plats ska fungera för möten? Niels: ”Det är olika beroende på läge och innehåll, till exempel om det redan finns en attraktion på platsen eller om det är en plats som inte fungerar och behöver tillföras något eller förändras. Viktigt är att fråga sig varför man vill vara på en plats. Det kan handla om enkla saker som ett stort träd, en varm vägg. Att samarbeta med olika kompetenser inom historia, konst och design är viktigt för att förstå platsen.”Tobias säger att det är mycket som pockar på när nya områden planeras, det är dock viktigt att platserna ska vara välkomnande och upplevas trygga. ”Men man kan inte utforma platser så att de passar alla, men det ska finnas något för alla.” Victoria berättar om sina erfarenheter som processledare och vikten av att flera får vara med och höras. Hon understryker att platser som är ”gratis” att vara på och där olika människor känner sig trygga är angelägna i en stad. Samtidigt, säger hon, måste man förstå att det finns friktioner. ”Det gäller att skapa toleranta platser där friktioner finns, men de behöver inte innebära konflikter.” Helene inspireras av att upptäcka platser som kan upplevas hemliga och lockande.
Hur viktigt är det att en plats har en funktion? Niels menar att en närliggande aktivitet som ett utegym kan påverka platsen positivt. Det är viktigt att det finns möjligheter till tillfällig och spontan användning av platsen. Victorias erfarenhet att tonårstjejers behov ofta glöms bort i planeringen, även om en förbättring skett de senaste cirka 15 åren. ”Det behövs speciella insatser för att tillgodose tjejers behov och ökad medvetenhet om tjejers/kvinnors utnyttjande av platsen.” Helene menar att tröskeln till att använda konsten i ett bredare perspektiv behöver sänkas för att skapa fler fungerande mötesplatser. Tobias vill gärna testa idéer i stor skala innan man slutligt bestämmer utformningen av en plats eller ett gaturum. Först livetest under en tid, utvärdera och sedan fatta beslut. ”Ett bra exempel är Friisgatan som varit en tillfällig gågata under sommaren och som nu ska permanentas. Det behövs ständiga förbättringar av processer för att skapa attraktiva stadsrum.”.
Hur viktig är skönhet och estetik?. Vilken roll spelar konsten för mötesplatsen?
Tobias säger att samspelet med konstnärer är viktigt när platsen växer fram. Victoria poängterar att det är de konstnärliga metoderna och konstnärskompetenserna som är viktiga när platsen gestaltas. ”Men det kanske dags att ta en paus med nya konstverk och och underhålla befintliga konstverk, behovet är stort.” Niels att det är viktigt att ha bra diskussioner och vidga tankesättet. Helene efterlyser platser som framkallar spontana aktiviteter och lek som stenarna i Västra hamnen. Victoria lyfter gärna fram platsen framför Konsthallen som ett mycket gott exempel på en tolerant plats. Lekplatsen intill och olika spontana aktiviteter på torget samspelar. Detta ger möten mellan olika människorov skapar en levande plats. Hon menar vidare att Malmö har många sådana platser. ”Men det finns också platser som är raka motsatsen.”
Under frågestunden säger Ann-SofiHögborg, landskapsarkitekt, att hennes erfarenhet är att skönhet, estetik och funktion hänger samman, alla måste uppfyllas annars är det ett misslyckande. En i publiken frågar om Temalekplatserna mer är för vuxna än för barn och om man inte lika gärna kan använda standardlekredskap istället för de dyrare specialbyggda. Victoria svarar att Temalekplatserna är viktiga som spjutspetsar. De behövs liksom de lekplatser som är nära och vardagliga. ”Det går inte heller att underskatta Temalekplatsernas betydelse för att stimulera besökare från hela Malmö”.
Temalekplatserna sätter fokus på att barns rörelsemönster och barns lek hänger samman med så många andra funktioner i staden. Att också sätta fokus på temalekplatserna och dess betydelse för den sociala hållbarheten är att arbeta för en stad som är bra för alla.
Åsa Bjerndell, Finn Williams, Fredrik Gertten och Heidi Avellan under onsdagens debatt.
Det var en av frågorna när Sydsvenskans Salonger ordnande debatt tillsammans med samarbetspartnern Konsthallen på just Konsthallen i onsdags. Debatten hade rubriken Vilket Malmö vill vi ha? och leddes av Sydsvenskan och HD:s politiska chefredaktör Heidi Avellan. I panelen satt Åsa Bjerndell, Malmös stadsarkitekt Finn Williams och filmaren och journalisten Fredrik Gertten.
Åsa Bjerndell: Det är ingen lätt fråga. Men jag säger Sofielund, hela Sofielund med sin mångfald av både bostäder och produktion. Produktionen är helt avgörande för att en stad ska fungera. Vi måste värna de värdena och en förtätning kan hota produktionen för bostäderna vinner över bullret från produktionen. Kulturljudzonen är en reaktion på detta.
Reds anm: Malmö var först i Sverige med att i politisk enighet klubba igenom en kulturljudszon kring Norra Grängesbergsgatan i Sofielund. Här får det låta från till exempel verkstäder och replokaler utan att verksamheterna behöver oroa sig för grannars klagomål.
Fredrik Gertten: Kanske inte så oväntat säger jag Möllan. Där möts Malmö i en öppenhet som är viktig att försvara.
Finn Williams: Jag säger Kirseberg. Kirseberg är till Malmö vad Malmö är till Sverige. Här finns en stark gemenskap även om det finns de som ser ner på en. Finn Williams menar att det är viktigt att stadsdelarna behåller sina särarter och får utvecklas på sitt sätt.
Berätta gärna varför din favoritstadsdel är speciell på vår Facebooksida.
Konsthallens restaurang var fullsatt när det framtida Malmö debatterades.
– Malmö har inget krav på att vara vacker och det är en unik möjlighet som vi måste ta vara på. Det blir så mycket roligare då. Så svarade Johan Pituras, arkitekt på Kjellander Sjöberg i Malmö, på frågan om Malmö är en vacker stad.
Under rubriken ”Skönhetens många ansikten i staden” diskuterade en panel bestående av Johan Pitura, Per-Johan Dahl, arkitekt och docent, institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, Gunilla Kronvall, Atelier 01 Arkitektur, Malmö och Cord Siegel, Siegel Architecture, Malmö olika aspekter av sköna städer. Samtalet leddes av Ingrid Sommar och Jeanette Gostomski från Skönhetsrådet.
Panelen var ense om att det finns vackra platser i Malmö, men hela staden är inte vacker. – Men staden har en snygghet som är lite råare och det är positivt, sa Gunilla Kronvall.
Panelen var ense om att det krävs omsorg om om hela processen, från idé till förvaltning, för att skapa skönhet. – Det fula eller hellre det groteska kan vara skönt, det är det där mellanläget som inte fungerar, sa Per-Johan Dahl. – Jag finner skönhet i det unika, det speciella i en plats. Men det går inte att kopiera, det finns inga recept Det blir till exempel inte bra när man försöker skapa ett Sigtuna i Kina. I en helt annan kultur med ett helt annat klimat, sa Gunilla Kronvall. – Att hitta en identitet som folk blir stolta över är också skönhet, sa Cord Siegel.
Gunilla Kronvall jobbade på stadsbyggnadskontoret i Malmö tidigare och ledde då utvecklingen av Sorgenfri från ett område med en stor bussterminal och industrier till ett bostadsområde där pristagaren Cord Siegels Iggy-huset ligger. – Från början planerades det tre stora lamellhus, efter många diskussioner och en hel del tjat delades området upp i 27 fastigheter, berättade hon. Förändringen var också ett tecken på att området inte längre betraktades som en perifer del av Malmö utan en urban del som länkade samman innerstaden och östra Malmö. Med många olika fastighetsägare blir det också en mångfald och en konkurrens som Cord Siegel menar är viktig för att skapa en skönare stad. – Visst fanns det en oro för att allt inte skulle bli bra, men så är det ju alltid, sa Gunilla Kronvall.
Per-Johan Dahl pekade på att svenska arkitekter inte har lika starkt inflytande och ansvar över byggprocessen som man har i många andra länder.Det behövs alltid revideringar under ett bygge, men om det inte är arkitekten har ansvar för dem blir det urvattnat, sa han. – När försvann arkitektens ansvar i Sverige? Jag vet inte, sa Per-Johan Dahl. – Med miljonprogrammet, svarade en i publiken. I många städer pågår omdaningen av miljonprogrammen för att passa hur vi lever i dag. – Det är den stora utmaningen, då byggdes det för att vi tog bilen och det finns ofta stora p-platser, I dag rör vi oss på ett annat sätt, sa Johan Pitura som arbetat med renoveringar i både Rosengård och Göteborgsförorten Angered.
Panelen menade också att det är viktigt att bevara arkitekturen från olika epoker, men när man gör tillägg ska det synas att de är från i dag. – Många uppfattar inte 70-talsarkitekturen som vacker i dag, men vad vet vi om vad vad man tycker om femtio år, sa Johan Pitura. Gunilla Kronvall varnade för att trilla ner i nostalgihålet. – Då trampar man ofta fel.
– Vad är det då som gör en stad vacker, frågade Ingrid Sommar. – När man förstår att urban design och stadsbyggnad är en konstform och staden ett konstverk som beter sig olika på sommaren och vintern, på dagen och natten, sa Gunilla Kronvall. – Jag tycker att det fanns ett bra i ord i motiveringen till årets pris – livsbejakande. Att det finns ett liv i det man gör, sa Johan Pitura. Per-Johan Dahl citerade en formulering i Skönhetsrådets verksamhetsförklaring – Väl gestaltade livsmiljöer. Om man ska skapa något vackert krävs engagemang, kunskap och kreativitet. Det behövs i hela genomförandet och i förvaltningen.
Debatten handlar ofta om enskilda byggnader är vackra och om de bidrar till en stads attraktivitet. – Det ansvaret kan man inte lägga på en enskild byggnad, skönhet har många lager, säger Johan Pitura. – Visst är det bra med fokus på enskilda byggnader, arkitektur ska leverera något tillbaka till staden, sa Per-Johan Dahl. – Men alla behöver inte ropa “hej här är jag”, det är skönt med lite lugn, sa Gunilla Kronvall. Cord Siegel sa att det är en arkitekts uppgift att ta sig an tidens anda – att tolka nuet. – Då uppstår identitet och identitet är skönhet.
