4 frågor till Skönhetsrådets Ingrid Sommar som kommer ut med boken ”Designaktivisten” om Annika Heijkenskjöld som grundade Form Design Center i Malmö för 60 år sedan. Boken släpps i samband med Form Design Centers jubileumsfest den 5 juni.
Foto: Miriam Preis Ingrid Sommar är journalist och författare med fokus på arkitektur och design. Hon är också medlem i Skönhetsrådet i Malmö.
Varför ville du skriva den här boken? – Det var egentligen inte min idé. Men när familjen tog kontakt med mig kände jag direkt ”Jaa”. Jag såg genast att Annika Heijkenskjöld fyller en viktig plats i designhistorien och att det var viktigt med en bok om henne. Jag blev så entusiastisk att det nästan kändes som min idé.
Beskriv Annika Heijkenskjölds gärning i korthet. – Hon startade Form Design Center 1964, bara det är en stor bedrift. Det har skett stora förändringar under de här 60 åren. Då var den massproducerade vardagsdesignen en kultur- och samhällsfråga som engagerade många. Annika Heijkenskjöld drev Form Design Center livskraftigt i i 25 år och fortfarande märks hennes arbete med form, design och hållbarhet, Hon var dessutom en person som aldrig försökte pracka på andra åsikter, Hon värnade debatten och samtalet med både proffs och folk.
Vilka spår av Annika Heijkenskjölds arbete kan man se idag? – Det hon skapade i Malmö blev ett självklart fokus både nationellt och internationellt. Hon var en stor profil i Malmö. Ett drömscenario är att Fredrik Gertten eller Magnus Gertten förstår vilken stor gestalt hon var och gör en film om henne. Jag kände henne aldrig, men jag blev nästan kär i henne under arbetet med boken. Hon var också aktiv i Skönhetsrådet i Malmö efter att hon slutade som chef för Form.
Vad överraskade dig mest i arbetet med boken? – Hur mycket hon åstadkom. 551 utställningar under 25 år, det är som en Indiana Jones-skatt.
Ett femtontal personer trotsade vädret och följde med på Skönhetsrådets cykelvandring i Slottsstaden. Ett område vars arkitektur andas framtidstro.
Skönhetsrådets Henrik Johannesson visar hur arkitekten Thorsten Roos använde sig av ett så kallat luftperspektiv för att få Kronprinsen att se högre ut än det är. Det betyder att fasaden skiftar från mörkare blått till ljusare högst upp.
Bitar av Kronprinsens mosaikfasad från 1964 föll ner och det var nödvändigt att renovera den. Fojab kom på en metod att ersätta de nära två miljoner mosaikbitarna utan att ursprungsidén gick förlorad. 2022 fick Fojab pris för årets som delas ut av Mur- och Putsföretagen. Länk
Vi började precis utanför gränsen – vid Kronprinsen vars höghus stod klart 1964. Då var det Sveriges högsta bostadshus, i dimman kunde man se Turning torso som toppar listan idag. I samband med ombyggnaden förvandlades restaurang Översten till lägenheterna två våningar och i och med det försvann den publika delen med Malmös bästa utsikt. – Byggmästaren Hugo Åbergs ambition med Kronprinsen var att bygga en stad i staden. Här skulle finnas allt man behövde, berättar Skönhetsrådets Göran Rosberg som tillsammans med Henrik Johannesson var dagens ciceroner.
På västra sidan av Mariedalsvägen börjar Slottsstaden. Längs Regementsgatan möts man av både nationalromantiska influenser och swedish grace från 20-30-talenLillprinsen kallas huset som är ett exempel på funkis.
Regementsgatan med sina träd och karaktär av stad i staden bjuder på många olika butiker, kaféer och restauranger. – På den soliga sidan, den norra, är trottoarerna bredare än på den skuggiga södra sidan, berättar Henrik Johannesson. Men nu får de maka på síg eftersom man bygger en cykelbana även på den sida, Något som många är kritiska till.
Stockholmsutställningen 1930 fick stor betydelse för den svenska arkitekturen. Längs Regementsgatans soliga sida ligger u-formade byggnader som tagit fasta på ljus och luft som var utställningens ledord. Henrik Johannesson pratar om att det i många av Regementsgatans hus finns en första våning med plats för olika verksamheter som ger ett extra liv till kvarteren.
På Fridhemstorget reser sig S:t Andreas kyrkan, ritad av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg. De vann en tävling 1957 som även gällde Fridhemsskolan som ligger bakom kyrkan som stod klar 1959. – Den är inspirerad av de italienska kampanilerna med sitt klocktorn, säger Göran Rosberg. Det fanns ett tanke på ett samutnyttjande av lokaler mellan skolan och kyrkan. Som om skolan var ett kloster till kyrkan. Han berättar också att skolan och kyrkan då kostade sex miljoner kronor att bygga,
På Fridhemstorget hittar vi en annan av arkitekten Thorstens Roos verk i Malmö. Denna gång i samarbete med Bror Thornberg. Passionsblomma heter Malmöskulptörens Thure Thörns fontän på Frridhemstorget. Han finns representerad på flera håll i Malmös offentliga konst – bland annat inne på Kronprinstorget med en annan fontän.
När vi svänger runt hörnet in på Tessins väg säger Henrik Johannesson: – Jag får en känsla av att Slottsstadens arkitektur andas optimism, här ska det vara lätt att leva och man tror på något som ska bli bättre.
– Titta hur varsamt men till och med gjorde en garagenerfart, säger Henrik Johannesson och pekar på den böjda formen vid ett av husen på Tessins väg.Tuppen på Tessins väg var tänkt att bli ett kollektivhus när det byggdes 1951. Idén fick överges i slutet av 70-talet.Tuppens fasad är lekfull med sina olika fönster – inte bara i form utan också hur de placerats med olika höjder.
Ernst Ahlgrensgatan är en av tvärgatorna till Tessins väg som planerats lite på snedden så att flera kan få en glimt av havet.
Ännu ett exempel på hur runda fönster och lek med detaljer ger gatan liv. Här är det på Ernst Ahlgrensgatan.När husen placeras lite snett efter varandra kan fler få en glimt av havet
Eric Sigfrid Perssons tre hus längs Limhamnsvägen har inspirerat många arkitekters verk på samma gata, Takterasser, balkonger, burspråk och funktionalitet är några av ledorden. När Svenska Dagbladets arkitekturkritiker skrev om Perssons Ribershus lät det så här: ”Jag ser bara ett fel med lägenheterna, det är att de inte ligger i Stockholm.”
Gemensamma takterrasser finns det i flera av husen längs Limhamnsvägen.Göran Rosberg berättar om de tre första husen längs Limhamnsvägen, mellan Turbinen och Roslins väg, som byggdes av Eric Sigfrid. Persson. De funktionalistiska husen stod klara mellan 1937 till 1943.Eric Sigfrid Persson introducerade många nyheter i Ribershus – bland annat porttelefon, perspektivfönster och en nerfällbar strykbräda i städskåpet.
