månadsarkiv: mars 2016

KVARTER ATLANTEN

I Nyhamnen, mitt emot infarten till Frihamnen, ligger några kvarter med namn som har förmågan att väcka starka, romantiska känslor av äventyrslust och längtan ut på haven.

Kvarter Atlanten, Kvarter Söderhavet.

Kanske kan man rentav tro att den kommunale tjänsteman som bestämde kvartersnamnen kände ett ögonblick av svag, saltdoftande upphetsning?

Namnen är väl en rest av ångbåtstid och stuverimöda och tittar man sig omkring finns det inte mycket som kan befrämja en eventuell nostalgi.
Några kontorshus, en parkering, vissna maskrosor i ett skitigt, överväxt järnvägssår.

Men en sliten grågrön silobyggnad livar upp platsen. Som alltid är kombinationen av cylindrar och rektanglar, jämför NordMills kvarnbyggnad, mycket tilltalande.

Staden har stora planer för Nyhamnsområdet, men enligt en preliminär karta ska silon få finns kvar (i ”siloparken”) när bostadshusen fyller området.

Kvartersnamnen hoppas jag också ska få vara kvar, även om de kanske inte i dag väcker någon saltstänkt äventyrslängtan hos malmöbon utan snarare förhoppningen om en bostadsrätt med havsutsikt, och – kanske – segelbåten förtöjd under köksfönstret.

Jan Hemmel

Malmö Live på plats!

P1010792P1010791P1010802I Skönhetsrådet är vi (i stort sett) överens om att färdas man på Norra Vallgatan längs med kanalen och upplever variationen i tid och färger, nytt och gammalt,skiftande format och utsikter i Malmö Live-kvarteret uppstår häpen belåtenhet.Det är en fin visuell upplevelse.
Interiört är upplevelsen mera tveksam – foajéerna till exempel känns trånga och opraktiska.Men det djärva projektet kräver en noggrannare redovisning, här kommer Erland Ullstads översyn:

Från Operan till Malmö Lives höga torn går en rak siktlinje längs Fersens väg. Två kulturbyggnader möts. För mig som är ny i staden blir detta samband mellan två viktiga landmärken en hjälp till orientering.
Nu när Malmö Live har intagit sin plats vid Västra Hamnkanalen kan det vara motiverat att granska det nya stadsrum som formats mellan Norra Vallgatan och Malmö Lives front.Att bygga en så stor volym centralt i detta läge innebär både utmaningar och möjligheter. Det har gällt att få plats med den stora programytan och hitta en form och en skala som möter den äldre småskaligheten, att berika stadsrummet längs kanalen, att knyta samman stadens flöden. Det är en sammansatt uppgift där många aktörer har samverkat. Resultatet är imponerande.

SKALAN

Malmö Live är uppdelat i flera volymer och färger. Kompletterat med ett ganska måttfullt bostadshus och den låga Sjömanskyrkan ger det en varierad och publikvänlig front längs kanalen. Hotelldelen får med sina 25 våningar ta hand om sen stor del av projektets byggvolym. Det är en relativt slank byggnad, ett lyckat landmärke. Mellan detta 25-våningshus och Sjömanskyrkan är det bara 15 meter. Det är förunderligt att kyrkan kan hävda sig. Men den ligger rofyllt kring sin gård. Tegelbyggnaderna från 1800-talet har med stor skicklighet byggts om och förenats med en kyrkolänga (ritad av Klas Anshelm). Framför kyrkan är kajen formad som ett enkelt torg. Oftast är kyrkan stängd men nu är det läge att öppna porten och bjuda in till ett av stadens vackraste kyrkorum!
Den minimala parkytan mellan Malmö Live och kyrkan talar på ett mångtydigt vis till det gamla och nya, till det stora och lilla. I bakkanten står två gamla träd och i förgrunden är en handfull björkar planterade. De vita stammarna står vackert mot kyrkans tegelvägg. Men det är inga vanliga stammar utan träden är beskurna till knippen av smala, vita stammar som bildar buskar i ett format passande höghuset. En slingrar sig mellan björkarna, en klassisk bild. Men det är också en stig med distinkta kurvor och en bred, slät betongyta som talar till det höga huset.
Kajpromenaden utgör ett enkelt och tydligt stråk längs hela kvarteret. Det är varierat med hela torg som framför kyrkan, och mindre platser eller nivåer eller trappor ner mot kanalen. Malmö Lives arkitektur och varierade färgsättning bidrar till att hålla ner skalan. Eva Hilds skulptur, Rubato free flow, mitt på promenaden är stor och rumsterande men också lätt med sin genombrutna form som låter ljus och skugga spela.

FLÖDET

Malmö Live alstrar med sitt utbud många besökare. Dess varierande och sammanhängande fasad med entréer riktade mot fotgängaren gör stråket intressant och publiktillvänt i hela sin längd. Stråket är en ny och viktig länk som knyter samman och förlänger stadens gång- och cykelnät i öster med Stationen, mot söder och centrum med den snedställda gångbron. I väster landar stråket i höjd med Hovrättens kaj och kan på sikt byggas vidare mot slottet och havet.

STADSRUMMET MELLAN MALMÖ LIVE OCH NORRA VALLGATAN

Byggnaderna längs Norra Vallgatan bildar en klassisk stenstadsfront. Några 1800-talsfasader närmast centrum ger karaktär medan 1900-talets senare bebyggelse i väster är tämligen ointressant. Som helhet är det dock en fungerande vägg mot hamnkanalen och Malmö Lives fasad. Med trappor, olika kajnivåer och omsorgsfullt utformade ytskikt blir kanalen en viktig del i stadsrummet. Mot öster möter stationsområdets liv och 1800-tal. Den fräckt sneddragna bron stärker mötet mellan nytt och gammalt. I väster bildar gamla Hovrättsbyggnaderna och kanalens vidgade vattenspegel en vacker fond. Det är uppenbart att Malmö har fått en ny och stark nod.

Översiktsplan för Nyhamnen. Synpunkter från Skönhetsrådet i Malmö

P1020119P1020125P1020118P1020118Nyhamnsområdet har möjlighet att utvecklas till en mycket attraktiv del av Malmö.
Förutsättningarna är de bästa. Området ligger i anslutning till centrala Malmö och blir en naturlig fortsättning av staden. Det är alltså ingen perifer stadsdel.Här finns utmärkta kommunikationer med centralstation (citytunnel) inom området och ett vägnät som är lätt att ansluta till. Stadsdelen går lätt att nå från omvärlden. Här finns gamla hamnmiljöer

med bassänger som kan utnyttjas som marinor, för husbåtar, som badplatser,
för vattennära boende utmed kajerna. Här finns fortfarande hamnverksamheter, kryssningsbåtar, pirer, kajer, broar. Och här finns gamla industribyggnader som kan tillvaratas och byggas om till spännande kontor etc.
Det är upplagt för något bra!
Man beräknar att Nyhamnen skall rymma 6000 boende och 13000 arbetsplatser och att utbyggnaden kommer att ta cirka 40 år och att den börjar vid centralstationen och sedan fortsätter mot nordost.
Synpunkter:
Den övergripande strukturen är en rutnätsplan med Jörgen Kocksgatan som central axel, t ex en allé med fyra trädrader.Detta påminner om Rörsjöstaden med Kungsgatan som den centrala allén. Detta har visat sig vara ett bra stadsbyggnadsgrepp som också är hållbart under en lång utbyggnadstid.

Vi menar dock att många av kvarteren måste delas upp så att de inte blir alltför stora.Stora kvarter ger en tröttsam och händelsefattig miljö.

När man ser perspektiven kan man frukta att man trots den strikta rutnätsplanen kan hamna i en ”hyllieliknande” stadsbild.Man känner ingen sammanhållande stadsbyggnadsidé. Miljön som redovisas på bilderna skulle kunna ligga var som helst.Den har inget personligt eller ”nyhamnskt”.

Vi menar att man måste arbeta med ett gestaltningsprogram. Man kan ta lärdom av gestaltningsprogrammet från Bo01.

Om man utgår från de föreslagna byggnadshöjderna på 5 – 6 vån och inte tillåter större avvikelser i takuppbyggnad än 10 % så får man en sammanhållen och varierande byggnadshöjd. Man uppmanar också till kreativ utformning av takvåningen. Detta i kombination med små fasadlängder, entréer mot gatan och butiker och allmänna lokaler i bottenvåningarna gör att man kan få en behaglig skala och en omväxlande och intressant miljö. Detta måste sedan kombineras med ett genomtänkt program för färger och material i fasader.

Gång- och cykelbroarna över järnvägsområdet är omkring 200 m långa. frågan är hur de ska utformas för att bli attraktiva och inte bara smala, tekniska konstruktioner.
En idé kan vara att utforma någon av gång- och cykelbroarna som en parkliknade förbindelse mellan centrum och Nyhamnen. Det finns flera internationella exempels skulle kunna tjäna som inspiration.

Området har många gamla stora industri- och lagerbyggnader som tycks vara i gott skick. Detta är en fördel som inte får missas. Det är en internationell trend för nya ”coola” företag att etablera sig i gamla industribyggnader. Det är en möjlighet för Malmö att kunna erbjuda sådana. Jämför artikel i Sydsvenskan för någon tid sedan om Massive Entertainment som skall öka från 400 till 600 anställda och som har växt ur sina lokaler vid Kaptensgatan och som söker gammal industrilokal. Liknande de som deras kollegor i Lyon, Quebeck, Montreal har sina kontor i.

Alltså, RIV INGA GAMLA INDUSTRI-OCH LAGERLOKALER I ONÖDAN. De kan få ny användning. De vittnar om områdets historia och är ofta mer spännande och personliga än nybyggnader.
Hans Olsson

Stadsbyggnadspriset/ renovering

P1020114DSCF8051Sankt Pauli kyrka ligger som sig bör vid Sankt Pauli Kyrkogata, mitt emellan kvarterenAnna och Åsa i Rörsjöstaden, jag bor så att jag har kyrkuret som köksklocka.
I medaljongen ovanför kyrkporten står det ”Uppbyggd under Oscar II:s regering 1881”.
Arkitekten Emil Langlet var en varm förespråkare för centralkyrkor och utöver Sankt Pauli ritade han även Caroli kyrka i Malmö.
Vid denna tid står materialimitation högt i kurs så därför är interiörerna fulla av marmorering och ådringsmålning – både snyggt (?) och billigt.Följdriktigt fick Pauli kyrka koppartak av grönmålad stålplåt och förgyllda spiror (dvs gulmålade); det hela blev mycket illusoriskt ända tills plåten började rosta, då ser det förfärligt ut. Jag antar att taket målats om flera gånger, sista gången i mitten av 90-talet, då två gamla plåtslagare kröp runt på taket med skrapa och pensel utan någon som helst form av arbetarskydd. Beställaren kanske utlovade skydd av högre makt.Allt gick i alla fall väl, bortsett från att taket snart var mer rostfärgat än grönt igen, så till sist återstod bara att lägga om taket.
Det var säkert inget lätt beslut att fatta eftersom de byggtekniska svårigheterna är uppenbara. Taket har ett högt torn i mitten,omgivet av tolv lägre (Frälsaren och hans tolv apostlar, om man är lagd åt symbolik), de senare krönta med eldsflammor (ett dussin av Den Helige Ande?). Här krävdes alltså ställningsbygge som mycket riktigt visade sig vara oerhört komplicerat eftersom ingen last fick landa på taket utan endast på ytterväggarna.
Bygget började i februari 2013 och efter tre månader och flera försök var ställningsbygget klart: tid för plåtslagarna!
Till min och många andras fasa visar det sig att man lägger obehandlad aluminiumplåt på taket – det ger ett utseende mycket långt från ursprunget!
Plåtslagarna är själva skeptiska till hur det kommer att se ut, men glada åt materialet. Det är lättarbetat och hållbart, i synnerhet utan färglager som kan flagna.

I november 2014 rivs ställningarna, allt är färdigt, vackrare än någonsin förut! Jag tror knappast att de ansvariga visste hur bra resultatet skulle bli. Själv erkänner jag med glädje att jag hade fel. Nu ser jag ut på ett plåtarbete av högsta klass i ett ständigt levande material som fångar alla skiftningar av dagsljuset – ja det ser bra ut om natten också!
Henrik Johannesson