månadsarkiv: september 2014

Nötväckan 3: Rivning av skolbyggnader

Rubricerat ärende berör Geijerskolan i Limhamn. Skolan byggdes 1951 och ritades av arkitekterna Ludvig Nilsson och Clas Almqvist. Ludvig Nilsson var flitigt anlitad som arkitekt och står bakom inte mindre än sju Malmöskolor, däribland Stenkulaskolan, Kirsebergsskolan och Kronborgsskolan.

Limhamn inkorporerades i Malmö 1915, men det dröjde ända till efter andra världskriget innan de båda orterna bebyggelsemässigt växte samman.
Geijerskolan tillkom under en viktig utbyggnadsfas i Limhamns historia.
Efter 1945 växte barnkullarna och ett stort antal skolor uppfördes i Malmö, däribland Geijerskolan.

Skolan är välbevarad och visar en typisk 1950-tals arkitektur. Under 1940-50-talen ändrades skolornas utformning från höga, kasernliknande byggnader till låga och fritt placerade byggnadskroppar på en större yta. Vid samma tid genomgick skolväsendet en reformering när den nioåriga enhetsskolan infördes i stället för det gamla systemet med folkskola och realskola. Den nerbrutna skalan på skolbebyggelsen var ett uttryck för den nya synen på utbildning och elever, som var mer demokratiskt och jämlikt präglad. Under denna tid blev det vanligt att experimentera med både planformen och arkitekturen. Geijerskolan är byggd med variation i höjd byggnaderna emellan. Detta tema syns även på de andra skolor Ludvig Nilsson ritat i Malmö, vilka dock samtliga är mer storskaliga. På Geijerskolan ligger klassrumslängorna förskjutna i förhållande till varandra så att ett zick-zackmönster bildas, ett exempel på tidens formexperiment och försök till en mänskligare skala. den högre huvudbyggnaden och gymnastikhuset ramar, tillsammans med de lägre klassrumslängorna, tydligt in skolgården, en volymbearbetning som följer ett tidstypiskt mönster. De högre byggnadernas gula tegel är ytterligare inslag från 1950-talets arkitektur, likaså det mångkantiga fönstret i trapphuset.

Malmö Museer avstyrker rivning av Geijerskolan på grund av dess kulturhistoriska värde, såväl arkitektoniskt som lokalhistoriskt.Vi har inget att erinra mot rivning av den moderna L-formade byggnaden i norr.
Maria Johansson
Byggnadsantikvarie
Malmö Museer

Om och tillbyggnad av Geijersskolan

I en artikel i Sydsvenskan 24 augusti framkom att Geijersskolan i Limhamn behöver flera lokaler. För att ge plats för en större för-, låg – och mellanstadieskola ska en en del av den gamla byggnaden rivas. Rivningen innebär att undervisningslokaler utmed Västanväg rivs.

Geijersskolan ritades av arkitekterna Clas Almqvist och Ludvig Nilsson och uppfördes 1951. Geijersskolan är en värdig representant för 5p0-talets anspråkslösa arkitektur. Byggnaden är fint anpassad på ena sidan till den gamla låghusbebyggelsen och på andra sidan till de mer tunga bostadshusen. Dessutom har byggnaden utformats med hänsyn till tomtens triangelliknande form.

Tegelarkitektur i kombination med trä som fasadbeklädning är typisk för den nordiska arkitekturen. Färgsättning, gult tegel och gulmålad panel håller samman byggnadskropparna på ett mjukt och stiligt sätt. Skolans planlösning ger en rytmisk uppdelning av fasaden. Detta är en historisk skolmiljö. Denna skola är inte vilken barack som helst som man kan göra vad som helst med. Detta är en pärla till byggnad, inte bara i stadsdelen Limhamn utan en prydnad för hela Malmö. Denna skola tillhör ett kapitel i Malmös historia.

På grund av den ökande bostadsbebyggelsen i Limhamn har antalet skolbarn blivit fler ä skolan rymmer. Behovet har tillgodosetts med provisoriska baracker. En förbättring av skolans funktion och yttre miljö välkomnas verkligen under förutsättning att det sker med varsam hand och i samråd med en byggnadsantikvarie som känner till skolans bevarandevärde.

En utredning som har gjorts av Malmö museer beskriver det arkitektoniska värdet av Geijersskolan och betonar skolbyggnadens betydelse i stadsmiljön.Det är viktigt att nya byggnader som tillkommer anpassas till platsen och underordnar sig den befintliga skolbyggnaden och bebyggelsen omkring, avseende volym, material och färg.

Vi ansluter oss till Malmö museers yttrande och ser fram emot ett nytt fint förslag. Här finns en chans att göra något som är rätt.

Margit Åkesson, arkitekt
För Skönhetsrådet i Malmö