När Stena fastigheter skulle bygga en ny ventilationsanläggning på 50-talshuset mot Regementsgatan sökte man bygglov och fick det 2021. Men det färdiga resultatet stämmer inte med bygglovet, menar kommunen som nu prövar ombyggnaden.
Malmö museer, som fungerar som kommunens expert i kulturmiljöfrågor, har avstyrkt bygglovet, enligt Sydsvenskan.
Byggnaden ”har ett högt kulturhistoriskt värde både i sig själv och som en del av 50-talsmiljön kring och i anslutning till torget”, skriver man i ett utlåtande.
För tre år sedan såg den kritiserade delen av kvarteret Brahehus ut så här. Kvarteret liksom S:t Andreaskyrkan är ritat av Thorsten Roos och Bror Thornberg. Foto: Google Maps
Alla har vi ställen i Malmö med en speciell betydelse för oss. Skönhetsrådets medlemmar har dykt ner i 24 sådana platser runt om i stan. Följ med till en ny plats varje dag från 1 december fram till julafton.
Årets julklappstips Läs mer om våra böcker som kostar 200 kronor styck. Länk
Hur länge ska en byggnad bevaras? Hur mycket får underhåll och renovering kosta? På de frågorna finns det antagligen nästan lika många svar som byggnader i världen. Juryn för Årets Fasad är oerhört glada att ägaren till det vinnande bidraget av renoveringspriset både valde att satsa framåt för ett fantastiskt projekt och löste finansieringen för insatsen. Nu skimrar och glänser det här bidraget som aldrig förr och lyfter sig själv och sin omgivning in i framtiden. Det fina slutresultatet har möjliggjorts genom målmedveten vilja, noggrann planering och utförande tillsammans med smarta, innovativa lösningar och ett framgångsrikt samarbete genom projektet. Våra varmaste hyllningar till: Kronprinsen i Malmö!
Byggherre: Heimstaden, NCC Brukare, Fastighetsägare: Heimstaden Viktiga aktörer: FOJAB CoDe (utvecklingsplattform för Computational Design) för mönstersättningen. FASADGLAS BÄCKLIN AB, montering. Typ av fasad: Keramik
TÄVLINGEN Årets Fasad delas ut årligen och instiftades 2015 av branschföreningen Mur & Putsföretagen, som vill uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus.
Tävlingen är öppen för alla och alla typer av fasader är välkomna oavsett material.
Ett av villkoren är att fasaderna måste vara klara och besiktigade i närtid.
Mur & Putsföretagen är den rikstäckande branschföreningen för murat och putsat byggande i Sverige med drygt nittio medlemsföretag över hela landet, dessa utgörs av entreprenörer, leverantörer och intressenter. Verksamheterna utför puts och murningsarbeten eller levererar material och utrustning för murat och putsat.
– Malmö har inget krav på att vara vacker och det är en unik möjlighet som vi måste ta vara på. Det blir så mycket roligare då. Så svarade Johan Pituras, arkitekt på Kjellander Sjöberg i Malmö, på frågan om Malmö är en vacker stad.
Under rubriken ”Skönhetens många ansikten i staden” diskuterade en panel bestående av Johan Pitura, Per-Johan Dahl, arkitekt och docent, institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, Gunilla Kronvall, Atelier 01 Arkitektur, Malmö och Cord Siegel, Siegel Architecture, Malmö olika aspekter av sköna städer. Samtalet leddes av Ingrid Sommar och Jeanette Gostomski från Skönhetsrådet.
Panelen var ense om att det finns vackra platser i Malmö, men hela staden är inte vacker. – Men staden har en snygghet som är lite råare och det är positivt, sa Gunilla Kronvall.
Panelen var ense om att det krävs omsorg om om hela processen, från idé till förvaltning, för att skapa skönhet. – Det fula eller hellre det groteska kan vara skönt, det är det där mellanläget som inte fungerar, sa Per-Johan Dahl. – Jag finner skönhet i det unika, det speciella i en plats. Men det går inte att kopiera, det finns inga recept Det blir till exempel inte bra när man försöker skapa ett Sigtuna i Kina. I en helt annan kultur med ett helt annat klimat, sa Gunilla Kronvall. – Att hitta en identitet som folk blir stolta över är också skönhet, sa Cord Siegel.
Gunilla Kronvall jobbade på stadsbyggnadskontoret i Malmö tidigare och ledde då utvecklingen av Sorgenfri från ett område med en stor bussterminal och industrier till ett bostadsområde där pristagaren Cord Siegels Iggy-huset ligger. – Från början planerades det tre stora lamellhus, efter många diskussioner och en hel del tjat delades området upp i 27 fastigheter, berättade hon. Förändringen var också ett tecken på att området inte längre betraktades som en perifer del av Malmö utan en urban del som länkade samman innerstaden och östra Malmö. Med många olika fastighetsägare blir det också en mångfald och en konkurrens som Cord Siegel menar är viktig för att skapa en skönare stad. – Visst fanns det en oro för att allt inte skulle bli bra, men så är det ju alltid, sa Gunilla Kronvall.
Per-Johan Dahl pekade på att svenska arkitekter inte har lika starkt inflytande och ansvar över byggprocessen som man har i många andra länder.Det behövs alltid revideringar under ett bygge, men om det inte är arkitekten har ansvar för dem blir det urvattnat, sa han. – När försvann arkitektens ansvar i Sverige? Jag vet inte, sa Per-Johan Dahl. – Med miljonprogrammet, svarade en i publiken. I många städer pågår omdaningen av miljonprogrammen för att passa hur vi lever i dag. – Det är den stora utmaningen, då byggdes det för att vi tog bilen och det finns ofta stora p-platser, I dag rör vi oss på ett annat sätt, sa Johan Pitura som arbetat med renoveringar i både Rosengård och Göteborgsförorten Angered.
Panelen menade också att det är viktigt att bevara arkitekturen från olika epoker, men när man gör tillägg ska det synas att de är från i dag. – Många uppfattar inte 70-talsarkitekturen som vacker i dag, men vad vet vi om vad vad man tycker om femtio år, sa Johan Pitura. Gunilla Kronvall varnade för att trilla ner i nostalgihålet. – Då trampar man ofta fel.
– Vad är det då som gör en stad vacker, frågade Ingrid Sommar. – När man förstår att urban design och stadsbyggnad är en konstform och staden ett konstverk som beter sig olika på sommaren och vintern, på dagen och natten, sa Gunilla Kronvall. – Jag tycker att det fanns ett bra i ord i motiveringen till årets pris – livsbejakande. Att det finns ett liv i det man gör, sa Johan Pitura. Per-Johan Dahl citerade en formulering i Skönhetsrådets verksamhetsförklaring – Väl gestaltade livsmiljöer. Om man ska skapa något vackert krävs engagemang, kunskap och kreativitet. Det behövs i hela genomförandet och i förvaltningen.
Debatten handlar ofta om enskilda byggnader är vackra och om de bidrar till en stads attraktivitet. – Det ansvaret kan man inte lägga på en enskild byggnad, skönhet har många lager, säger Johan Pitura. – Visst är det bra med fokus på enskilda byggnader, arkitektur ska leverera något tillbaka till staden, sa Per-Johan Dahl. – Men alla behöver inte ropa “hej här är jag”, det är skönt med lite lugn, sa Gunilla Kronvall. Cord Siegel sa att det är en arkitekts uppgift att ta sig an tidens anda – att tolka nuet. – Då uppstår identitet och identitet är skönhet.
Årets mottagare av Skönhetsrådets pris är arkitekten Cord Siegel. Han har på flera sätt bidragit till att göra Malmö mer intressant och attraktivt – nu senast med med IGGY-huset i Sorgenfri.
Foto: Mats Olsson (pressbild)
Skönhetsrådet motivering lyder:
Likt en punkare (red: Iggy Pop) i vår tid banar Cord Siegel nya vägar för att lyckas med sina platsspecifika arkitektoniska gestaltningar, senast Iggy-huset i Sorgenfri. Hans livsbejakande arkitektur med hög hållbarhetsambition bidrar till sociala möten och urban puls. Hans nydanande, ofta praktiskt mobila lösningar, tillskott av grön konst och inkluderande gaturum lyfter Malmö som nu- och framtida stad.
5 frågor till Cord Siegel, mottagare av Skönhetsrådets pris 2022
Vem är du? – Jag är född i Tyskland och har bott i Malmö i 20 år. Jag är arkitekt, byggare och fastighetsägare. Dina hus sticker ut och har ofta en egen twist. Hur ser processen från markanvisning till färdigt projekt ut? – Först gör vi en analys över vilka vi tror ska bo där och vilka behov som finns utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Vi tittar på om det finns sociala problem att lösa och hur ekonomin ser ut för dem som ska flytta in. Vi tänker också i dagsflöden, hur man rör sig över dygnet och försöker skapa mervärden både för de som bor och de som bara passerar förbi. Det ska vara tryggt och så intressant att man vill ta vägen om huset. Gröna ytor är viktiga för oss. Delningsfilosofi är en röd tråd i dina projekt. Cyklar, verktyg, utrymmen, inspelningsstudio är några saker de boende kan låna. Hur kan delningstanken utvecklas? – Jag tror inte att man kan dela allt. Det är ju inte vardagscykeln som går att låna utan transport- och taxicyklar. I Iggy-huset har vi till exempel en inspelningsstudio eftersom det har legat många replokaler i området. Vad som delas beror också på platsen. Vi skulle inte bygga en bastu nära Kallbadhuset, men på Sorgenfri är det intressant. Den ekologiska och ekonomiska situationen har nog gjort oss mer öppna för att dela saker. Hittills har det inte varit något som inte fungerat att dela, men det är viktigt att analysera vad som redan finns i området. Hur ser ditt drömprojekt ut? – Jag skulle gärna få möjlighet att bygga på båda sidorna av en gata, att få två kvarter att hänga ihop med sina innergårdar och gatumiljö. Jag tycker att det är hur husens är bottenvåning gestaltas som visar hur mycket man bryr sig om sin stad. Det skulle vara intressant att få skapa en helhet. Hur är det att verka i Malmö? – Jag bor här och älskar Malmö och det ger mig möjlighet att göra vardagsanalyser av staden och av vilka behov som finns och hur man kan lösa dem. Behoven ser olika ut i olika delar av staden och det är kanske bra att stadsdelarna har olika karaktär.
