Kategoriarkiv: Böcker

Ny bok om en designprofil i Malmö


4 frågor
till Skönhetsrådets Ingrid Sommar som kommer ut med boken ”Designaktivisten” om Annika Heijkenskjöld som grundade Form Design Center i Malmö för 60 år sedan. Boken släpps i samband med Form Design Centers jubileumsfest den 5 juni.

Foto: Miriam Preis
Ingrid Sommar är journalist och författare med fokus på arkitektur och design. Hon är också medlem i Skönhetsrådet i Malmö.

Varför ville du skriva den här boken?
– Det var egentligen inte min idé. Men när familjen tog kontakt med mig kände jag direkt ”Jaa”. Jag såg genast att Annika Heijkenskjöld fyller en viktig plats i designhistorien och att det var viktigt med en bok om henne. Jag blev så entusiastisk att det nästan kändes som min idé.

Beskriv Annika Heijkenskjölds gärning i korthet.
– Hon startade Form Design Center 1964, bara det är en stor bedrift. Det har skett stora förändringar under de här 60 åren. Då var den massproducerade vardagsdesignen en kultur- och samhällsfråga som engagerade många. Annika Heijkenskjöld drev Form Design Center livskraftigt i i 25 år och fortfarande märks hennes arbete med form, design och hållbarhet,
Hon var dessutom en person som aldrig försökte pracka på andra åsikter, Hon värnade debatten och samtalet med både proffs och folk.

Vilka spår av Annika Heijkenskjölds arbete kan man se idag?
– Det hon skapade i Malmö blev ett självklart fokus både nationellt och internationellt. Hon var en stor profil i Malmö. Ett drömscenario är att Fredrik Gertten eller Magnus Gertten förstår vilken stor gestalt hon var och gör en film om henne. Jag kände henne aldrig, men jag blev nästan kär i henne under arbetet med boken.
Annika Heijkenskjöld var under chefsskapet på Form Design Center också starkt engagerad i bildandet av Skönhetsrådet i Malmö, som startade 1988. Hon var drivande ordförande under en period fram till 1996 och aktiv styrelsemedlem in i det sista.”

Vad överraskade dig mest i arbetet med boken?
– Hur mycket hon åstadkom. 551 utställningar under 25 år, det är som en Indiana Jones-skatt.

Text: Lotta Satz

Fyra frågor till Kjell Aage Nilsson

Kjell Aage Nilsson, medlem i Skönhetsrådet, ger ut boken ”Har du sett oss? Malmös arv från antiken” på eget förlag. Han vill inspirera oss till att lyfta blicken och få syn på spår av svunna tider på stadens fasader.

Hur blev du intresserad av antiken i Malmö.
Det började egentligen redan under studietiden, när jag fick syn på en grekisk list på en fasad på Davidshallsgatan. Men det var inte  förrän jag träffade en gammal studiekamrats son som kunde hjälpa mig att sortera mina bilder som boken kunde bli av.

Hur kom antiken hit?
Det dröjde flera tusen år innan antiken satte spår i arkitekturen här,  men man kan inte peka ut en speciell person. Troligen kom stilen hit via Berlin.

Har du några favoritexempel i Malmö?
Det finns en underbar sfinx på Stora Nygatan 65, eller karyatiderna (kvinnoskulpturer reds anm.) på Södergatan som bär spår av Akropolis.

Har du själv använt dig av antikens språk i din arkitektur?
Nej, det har jag inte gjort, kanske en liten volut på  en byggnad i Hjärup.

Kjell Aage Nilsson fick stadsbyggnadspriset i Malmö för bostadsrättsföreningen i kvarteret Biet på Gamla Väster i Malmö som växte fram i samarbete med de boendes specifika önskemål. Han har också ritat Djingis Khan i Lund som från början var studentlägenheter för familjer.

PÅ MALMÖS FASADER – DET GROTESKA OCH DET SKÖNA

Att promenera i städer kan vara en spännande tidsresa, om modernismen inte har gått alltför hårt fram. Malmö har, som de flesta svenska städer, drabbats av oförsvarliga rivningar – hela kvarter har förintats – men det finns förvånansvärt mycket kvar att upptäcka och glädjas åt. Medeltida miljöer samsas med klassicism och funkis och med de palatsliknande husen från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. La Belle Époque! Den tekniska revolutionens tid. Uppfinningarnas, industrialisternas och den sociala kampens tid.

Den tiden går att avläsa på husfasaderna i Malmö där nyrika entreprenörer tävlade om att bygga ståtliga hus med torn och tinnar och med ett överdåd av figurer och ornament som inramade fönster och dörrar och lyfte balkongerna mot himlen. Vapensköldar och klassiska sentenser på husen markerade att borgerskapet betraktade sig som den nya tidens adel.

Det är stor tur för oss att hävdelsen och praktlystnaden till en tid sammanföll med jugendepoken,i en tid som älskade fantasi och överdåd och glatt lånade ur alla tiders mönster och rekvisita. Stuckatörer importerades från Italien, bildhuggare arbetade på högvarv. På många fasader finns porträtt i sten och stuckatur av bankmän och politiker och byggherrar. Där finns fakta att hämta och anekdoter att berätta, liksom om de färgstarka arkitekterna.

Men de flesta av de hundratals figurerna som stirrar sorgset mot oss från fasaderna, eller kråmar sig eller ger oss hotfulla blickar eller försöker väcka våra minnen av antikens skulpturer, de är anonyma. Inte historielösa, för vi vet när de gjordes, husen har sin historia. Men konstnärerna, skulptörerna, hantverkarna är för det mesta namnlösa, och man promenerar gatan fram och tittar på intressanta personliga uttryck, elegant ornamentik eller klumpig schablonmässighet. Med huvudet bakåtlutat och blicken strax ovanför ögonhöjd. Det är en konstvärld som man i allmänhet är ganska omedveten om – det är viktigare att kolla de ansikten man har omkring sig,
i sin egen ögonhöjd.

Det är detta den här boken ska försöka ändra. Det är en bilderbok som läsaren kan komplettera med egna stadspromenader, men man kan också välja att låta bokens bilder och berättelser vittna om en stor anonym skara av konstnärer och hantverkare som har stått till byggherrarnas och allmänhetens tjänst med sin uttrycksvilja och sin dekorativa förmåga, sin lust att smycka. Den berättelsen är giltig inte bara i Malmö utan också i Sverige och Europa under denna fantasifulla och fantastiska tid!

Bokens fotograf är Martine Castoriano och författare är Jan Hemmel

FUNKIS I MALMÖ Arkitektur från 1930-talet i ord och bild

Funkis är, enligt Svensk uppslagsbok, en i samband med Stockholmsutställningen 1930 uppkommen kortform för funktionalism och funktionalistisk.

I ”Funkis i Malmö” ger fotografen Merja Díaz och författaren Tyke Tykesson oss en översikt över funktionalismens utveckling i Malmö. Det är en skildring av hur en stil växer fram – ibland som ett försiktigt kliv ur klassicism och art deco, ibland som ett renlärigt socialt program – och hur stilen sedan glider över i och blandas med andra stilar. Bildmaterialet, de historiska översikterna och detaljanalyserna – boken är på 120 sidor – ger läsaren rika möjlighet att uppleva vad som är levande och spänstig funkis i Malmö.

Boken är utgiven 2005 i ett samarbete mellan Skönhetsrådet i Malmö och förlaget Historiska Media, och producerad med bidrag från Malmö Förskönings-och Planteringsförening och Malmö Kulturhistoriska Förening

Boken finns till försäljning i bokhandeln och på Form Design Center i Malmö och på Malmö Konsthall

JUGENDEPOKEN I MALMÖ ARKITEKTER OCH BYGGNADER 1896 – 1914


”Mer än någon annan period i arkitekturhistorien återspeglar jugendepoken en vilja till frigörelse och kraft. Jugendepoken tar språnget in i det moderna samhället. Bakom
de böljande fasaderna döljer sig nya byggnadsmaterial som järn och betong. I Malmö sammanföll jugend med en intensiv stadsbyggnadsperiod.Staden blomstrade och satsade på en stor industri- och slöjdutställning. Året var 1896 och jugendarkitekturen, som kom att prägla stora delar av Malmö, hade redan börjat sätta sköna spår.”

Så inleds Skönhetsrådets jugendbok som gavs ut 1996 och omfattar 130 sidor med kartor, fotografier av Merja Vásques Díaz, text av kommunantikvarie Henrik Ranby
och research och inventering av arkitekt Petra Norling Kofoed. 120 jugendbyggnader har inenterats och 24 av dem presenteras utförligt i boken. De övriga finns med i
bokens översikt.

Ett litet antal böcker finns fortfarande i lager.

SKYDDA DAVIDSHALLSTORG!

Skydda Davidhallstorg

Skriften (60 sidor) gavs ut 1993 av Skönhetsrådet i Malmö. Den skrevs av journalisten Ulla Hårde i samarbete med arkitekterna Lars Brattberg, Elisabeth Norrby, Thor Heijkensköld och Anna Dehlin-Englund.

Flera av dem som bor och bott vid torget berättar om upplevelser och stämningar. Bland andra berättar formgivaren Signe Persson-Melin om sin barndom i huset som fadern byggde – hon är dotter till den legendariske byggmästaren Erik Sigfrid Persson. Torgets arkitekter presenteras, viktiga namn i Malmö stads historia som August Lindvall, Axel Stenberg, Yngve Herrström och August Ewe.

I förordet skriver Ulla Hårde: ”Davidhallstorg hör inte till stadens pampiga paradplatser. Här ståtar varken rådhus, kyrka eller staty av någon betydelsefull person. Vardagsnära och med en lätt doft från kontinenten bjuder Davidshallstorg på andra upplevelser … Davidshallstorg kunde ha legat i Köpenhamn eller Paris. Torget är en levande stilhistorisk rest från sent 1920-tal, som i dag betcknas som en glansperiod i svensk arkitekturhistoria… Men hoten mot torget är många …”