Kategoriarkiv: Planer och tankar

Från Roos till Persson – en vandring genom framtidstro

Ett femtontal personer trotsade vädret och följde med på Skönhetsrådets cykelvandring i Slottsstaden. Ett område vars arkitektur andas framtidstro.

Skönhetsrådets Henrik Johannesson visar hur arkitekten Thorsten Roos använde sig av ett så kallat luftperspektiv för att få Kronprinsen att se högre ut än det är. Det betyder att fasaden skiftar från mörkare blått till ljusare högst upp.

Bitar av Kronprinsens mosaikfasad från 1964 föll ner och det var nödvändigt att renovera den. Fojab kom på en metod att ersätta de nära två miljoner mosaikbitarna utan att ursprungsidén gick förlorad. 2022 fick Fojab pris för årets som delas ut av Mur- och Putsföretagen. Länk

Vi började precis utanför gränsen – vid Kronprinsen vars höghus stod klart 1964. Då var det Sveriges högsta bostadshus, i dimman kunde man se Turning torso som toppar listan idag.
I samband med ombyggnaden förvandlades restaurang Översten till lägenheterna två våningar och i och med det försvann den publika delen med Malmös bästa utsikt.
– Byggmästaren Hugo Åbergs ambition med Kronprinsen var att bygga en stad i staden. Här skulle finnas allt man behövde, berättar Skönhetsrådets Göran Rosberg som tillsammans med Henrik Johannesson var dagens ciceroner.

På västra sidan av Mariedalsvägen börjar Slottsstaden. Längs Regementsgatan möts man av både nationalromantiska influenser och swedish grace från 20-30-talen

Lillprinsen kallas huset som är ett exempel på funkis.

Regementsgatan med sina träd och karaktär av stad i staden bjuder på många olika butiker, kaféer och restauranger.
– På den soliga sidan, den norra, är trottoarerna bredare än på den skuggiga södra sidan, berättar Henrik Johannesson. Men nu får de maka på síg eftersom man bygger en cykelbana även på den sida, Något som många är kritiska till.

Stockholmsutställningen 1930 fick stor betydelse för den svenska arkitekturen. Längs Regementsgatans soliga sida ligger u-formade byggnader som tagit fasta på ljus och luft som var utställningens ledord.

Henrik Johannesson pratar om att det i många av Regementsgatans hus finns en första våning med plats för olika verksamheter som ger ett extra liv till kvarteren.

På Fridhemstorget reser sig S:t Andreas kyrkan, ritad av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg. De vann en tävling 1957 som även gällde Fridhemsskolan som ligger bakom kyrkan som stod klar 1959.
– Den är inspirerad av de italienska kampanilerna med sitt klocktorn, säger Göran Rosberg. Det fanns ett tanke på ett samutnyttjande av lokaler mellan skolan och kyrkan. Som om skolan var ett kloster till kyrkan.
Han berättar också att skolan och kyrkan då kostade sex miljoner kronor att bygga,

På Fridhemstorget hittar vi en annan av arkitekten Thorstens Roos verk i Malmö. Denna gång i samarbete med Bror Thornberg.

https://planteringsforeningen.se/projekt/passionsblomma/ — Passionsblomma heter Malmöskulptörens Thure Thörns fontän på Frridhemstorget. Han finns representerad på flera håll i Malmös offentliga konst – bland annat inne på Kronprinstorget med en annan fontän.

När vi svänger runt hörnet in på Tessins väg säger Henrik Johannesson:
– Jag får en känsla av att Slottsstadens arkitektur andas optimism, här ska det vara lätt att leva och man tror på något som ska bli bättre.

– Titta hur varsamt men till och med gjorde en garagenerfart, säger Henrik Johannesson och pekar på den böjda formen vid ett av husen på Tessins väg.

Tuppen på Tessins väg var tänkt att bli ett kollektivhus när det byggdes 1951. Idén fick överges i slutet av 70-talet.

Tuppens fasad är lekfull med sina olika fönster – inte bara i form utan också hur de placerats med olika höjder.

Ernst Ahlgrensgatan är en av tvärgatorna till Tessins väg som planerats lite på snedden så att flera kan få en glimt av havet.

Ännu ett exempel på hur runda fönster och lek med detaljer ger gatan liv. Här är det på Ernst Ahlgrensgatan.

När husen placeras lite snett efter varandra kan fler få en glimt av havet

Eric Sigfrid Perssons tre hus längs Limhamnsvägen har inspirerat många arkitekters verk på samma gata, Takterasser, balkonger, burspråk och funktionalitet är några av ledorden.
När Svenska Dagbladets arkitekturkritiker skrev om Perssons Ribershus lät det så här:
”Jag ser bara ett fel med lägenheterna, det är att de inte ligger i Stockholm.”

Gemensamma takterrasser finns det i flera av husen längs Limhamnsvägen.

Göran Rosberg berättar om de tre första husen längs Limhamnsvägen, mellan Turbinen och Roslins väg, som byggdes av Eric Sigfrid. Persson. De funktionalistiska husen stod klara mellan 1937 till 1943.

Eric Sigfrid Persson introducerade många nyheter i Ribershus – bland annat porttelefon, perspektivfönster och en nerfällbar strykbräda i städskåpet.

Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson

katastroftankar

1 svar

I Sydsvenskan 27 februari finns en hotfull artikel om att Malmö vill ta bort en av Malmös vackraste byggnader Nordmills ståtliga och fascinerande komplex av siloformer, kuber och kvadrater vid Neptunigatan. Lantmännens byggnad är ett praktexempelpå att funktion föder form och att tidens förvandlingar kan starka estetiska värden.

UPP TILL KAMP FÖR DE TAPPRA LANTMÄNNEN!

Jan Hemmel

Estetiken kring sopsortering

1 svar

Lite tankar kring sopsorteringen i våra radhus- och villaområden, sett utifrån en estetisk synvinkel

BAKSIDAN FRÄMST!

Man blir minst sagt, lite lätt betänksam när man tar en promenad i våra villakvarter, och ser hur sopsorteringen numera totalt dominerar den visuella upplevelsen av både gatumiljö, entréer, trädgårdar och förgårds-mark till både ny och gammal bebyggelse!

Den estetiska miljön har helt tillåtits att komma i skymundan av påbuden kring sortering i flertalet sopkärl, tillgänglighet, avståndskrav mm. Vi inordnar oss snällt under regelverket, och ifrågasätter varken kärlens utseende eller reglerna kring hur långt in de tillåts stå på vår tomtmark, döljas bakom grind eller annat, för att vi då belastas med extrakostnader för hämtningen.

Över tid förvandlas dessa fula och dominerande plast-kärl till ett ”naturligt inslag”, som vi helt enkelt slutar att ifrågasätta, eftersom detta ju faktiskt handlar om att ”ta hand om” vår miljö.….

Men måste det vara ”fult” att ta hand om vår miljö? Borde det inte vara tvärtom?

Vems ansvar är det? Är det staten, kommunen – VASYD, eller vi själva?

Eller är det faktiskt så att det är allas vår skyldighet att se till att estetik och skönhet i vår miljö värderas högre än vad som faktiskt skett här?

Man kan ha full förståelse för att hanteringen av kärlen måste inordnas och samordnas i en effektiv logistik för att fungera. Samtidigt borde man vara angelägen om att aktivt arbeta fram modeller och system som känns sympatiska mot den miljö vi vistas i dagligen. Detta gäller både regelverk om avstånd, tillåtna grindar mm, likväl som den estetiska utformningen av själva kärlen. Material, färg och form som tillåter att kärlen syns, i de fall där de faktiskt inte går byggas in eller döljas. Det borde utvecklas lösningar, som fler kan ta del av, och framförallt till en acceptabel kostnad.

Några fastighetsägare har på egen hand lyckats med olika tekniker för att ”smyga in” sina kärl på ett, för omgivningen, passande sätt. Kanske ett embryo till en tävling på arkitektskolor, där intresset för innovationer går hand i hand med ett modernt miljötänkande.

För vad händer sedan, när sopsorteringen ”utvecklas” vidare, och vi istället för 3 kärl framför entrén, plötsligt ska inrymma plats för 4, 5 eller kanske tom 6 kärl ……….?

Tankar från Lena Grimshorn – Skönhetsrådet

Slussplan

2 svar

foto Jan Hemmel

I jämförelse med de stereotypa, vita glaskuber som dominerar stadens arkitektur för närvarande kan man uppskatta Slussplans kompakta, beslutsamma byggnad. Eller?

KÖPCENTRA I STADEN

1 svar

EMPORIA

foto Jan Hemmel

Emporia – vackert och finurligt? Repetitivt och förvirrande?

foto Jan Hemmel

CAROLI

foto JanHemmel

Ljusinstallation utanför Kv. Caroli

foto Jan Hemmel

Dekorativt på Kv. Caroli

foto Jan Hemmel

tävlingen med stadens alla köpcentra har Caroli valt enkelhet, ljus och grönska. Måttfull elegans?

foto Jan Hemmel

TRIANGELN

foto Jan Hemmel

Pelarkonst av Tonie Roos i Triangeln

ENTRÉ

P1010621 foto Jan Hemmel

Lämna ett svar

Dekorativt på Kv.Caroli

foto Jan Hemmel

PLANER OCH TANKAR

1 svar

Limhamns färjeläge

Limhamns färjeläge är ett förslag av arkitekten Lars Asklund som gärna ritar kontorsbyggnaden och höghuset som du ser på planen. Men, säger Asklund, han är öppen för att andra kan ge form och liv åt byggnaderna emellan. Det finns tankar att man där skulle kunna bygga många mindre hus, ritade av olika arkitekter, som på B01, som i kajbebyggelser i Amsterdam. Det tycker Asklund skulle vara stimulerande och roligt.

Än så länge har hans förslag nått stadens planerare Börje Klingberg och Christer Larsson, där det tills vidare vilar. Det är möjligt att det får ingå i de större planerna för området. Vi ska försöka att rapportera vidare om hur det går med Lars Asklunds förslag för färjeläget, och även om andra arkitekters tankar kring Malmö.

Designförslag - Limhamns hamnbassäng

Stadion

Vi var många som oroade oss för stadions öde. Vi gillar läktarens svepande kurva, konstruktionenns funktionalistiska enkelhet, parkvägen som fylls av vandrande supporters under trädkronorna. Sten Samuelsson har ritat en vacker byggnad. Den smarta lösningen blev att behålla Samuelssons stadion och bygga ett bredvid.

Det blev en salomonisk lösning – stadion fick leva vidare i renoverat skick som friidrottsarena, och MFF fick sitt eget stadion bredvid. Ibland är det utmärkt med kompromisser.