månadsarkiv: juli 2024

Små förändringar kan ge stor effekt

David Sim är partner på Softer i Lund och arbetar med urban stadsplanering med fokus på mänsklig planering, kultur- och social innovation. Tidigare creative director på Gehl architects i Köpenhamn. Författare till boken Mjuk stad.

Vad gör en stad mänsklig? I första hand är det människorna och livet i staden enligt David Sim.
Skönhet, kanske mer sinnlighet, det taktila, dofter, ljud är också viktigt för att kunna förstå en plats. Den mänskliga skalan, variation, balans, mikroklimat och omsorg i material är ytterligare viktiga förutsättningar för att ta vara på platsens potential menar David Sim.
Hur upplever vi då och tolkar vår omgivning? Är det universellt? Enligt David Sim spelar här, förutom våra sinnliga upplevelser, även kunskap och träning in. Vi har som individer en stor samstämmighet när det gäller vårt förhållningssätt till natur medan hur vi ser på konst är klart individuellt. Arkitektur hamnar mitt emellan. 


Malmö lever! och präglas av mångfald både när det gäller den fysiska miljön och den mänskliga. Det som är speciellt med Malmö stadskärna är upplevelser av olika och varierade attraktiva rum som till exempel Malmös vattenrum. Även aktiviteter är viktiga, ett exempel är att staden har etablerat sig som en skatestad. David Sim uppmanar också att prata mer om mjukvaran! Kanske en kurator för stadskärnan? Att ta vara på variationerna i de olika stadsdelarna och gaturummenbidrar till identitet och hemkänsla. Vattnet – sundet och kanalerna är också kvalitéer som kan utvecklas.
Stadskärnan präglas av mångfald, det ska hända mycket i flöden och stråk och bottenvåningar. Staden behöver också både fest och lugn. Fest till exempel när staden är en arena för arrangemang som till exempel på Malmöfestivalen som under några dagar fyller staden med människor och aktiviteter och lockar många ovana citybesökare både från stadens ytterområden och kommunerna runt om Malmö. 
Om David Sim fick bestämma vad som skulle kunna hända i stadskärnan i framtiden skulle de olika årstiderna tydligare tas till vara och åskådliggöras i stadskärnan. Även stadsrummens betydelse olika tider på dygnet, borde utnyttjas och tas om hand bättre. Det grönas betydelse är också en resurs. Det gröna kan innebära tyst, lugn och sinnligt samt bidrar till mikroklimatet i staden. Tänk också på barnen och deras behov i stadskärnan. Att känna sig hemma, kännas sig trygg och att få uppleva stadskärnan.
Finns det för mycket av något i stadskärnan idag?
David Sim menar att bilen bör få en mindre framträdande roll och en större flexibilitet hade varit bra för förhållandet mellan stadskärnan och biltrafiken, till exempel olika förhållningssätt för biltrafiken på kvälls-respektive dagtid. Kanske fundera på öppettider, mer liv under fler av dygnets timmar, 24/7 och 365. Hur kan vi ta tillvara och utnyttja den halvoffentliga/halvprivata zonen längs gaturummens fasader? En stad är aldrig färdig! Våga experimentera mer och testa. Ibland räcker det med små förändringar som kan ge en stor effekt.
Vad gör en stad mänsklig? I första hand är det människorna och livet i staden enligt David Sim.
Skönhet, kanske mer sinnlighet, det taktila, dofter, ljud är också viktigt för att kunna förstå en plats. Den mänskliga skalan, variation, balans, mikroklimat och omsorg i material är ytterligare viktiga förutsättningar för att ta vara på platsens potential menar David Sim.
Hur upplever vi då och tolkar vår omgivning? Är det universellt? Enligt David Sim spelar här, förutom våra sinnliga upplevelser, även kunskap och träning in. Vi har som individer en stor samstämmighet när det gäller vårt förhållningssätt till natur medan hur vi ser på konst är klart individuellt. Arkitektur hamnar mitt emellan. 
Malmö lever! och präglas av mångfald både när det gäller den fysiska miljön och den mänskliga. Det som är speciellt med Malmö stadskärna är upplevelser av olika och varierade attraktiva rum som till exempel Malmös vattenrum. Även aktiviteter är viktiga, ett exempel är att staden har etablerat sig som en skatestad. David Sim uppmanar också att prata mer om mjukvaran! Kanske en kurator för stadskärnan? Att ta vara på variationerna i de olika stadsdelarna och gaturummenbidrar till identitet och hemkänsla. Vattnet – sundet och kanalerna är också kvalitéer som kan utvecklas.

Staden behöver både fest och lugn. 

David Sim

Stadskärnan präglas av mångfald, det ska hända mycket i flöden och stråk och bottenvåningar. Staden behöver också både fest och lugn. Fest till exempel när staden är en arena för arrangemang som till exempel på Malmöfestivalen som under några dagar fyller staden med människor och aktiviteter och lockar många ovana citybesökare både från stadens ytterområden och kommunerna runt om Malmö. 
Om David Sim fick bestämma vad som skulle kunna hända i stadskärnan i framtiden skulle de olika årstiderna tydligare tas till vara och åskådliggöras i stadskärnan. Även stadsrummens betydelse olika tider på dygnet, borde utnyttjas och tas om hand bättre. Det grönas betydelse är också en resurs. Det gröna kan innebära tyst, lugn och sinnligt samt bidrar till mikroklimatet i staden. Tänk också på barnen och deras behov i stadskärnan. Att känna sig hemma, kännas sig trygg och att få uppleva stadskärnan.
Finns det för mycket av något i stadskärnan idag?
David Sim menar att bilen bör få en mindre framträdande roll och en större flexibilitet hade varit bra för förhållandet mellan stadskärnan och biltrafiken, till exempel olika förhållningssätt för biltrafiken på kvälls-respektive dagtid. Kanske fundera på öppettider, mer liv under fler av dygnets timmar, 24/7 och 365. Hur kan vi ta tillvara och utnyttja den halvoffentliga/halvprivata zonen längs gaturummens fasader? En stad är aldrig färdig! Våga experimentera mer och testa. Ibland räcker det med små förändringar som kan ge en stor effekt.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

Prioritera vardags-Malmö!

Julia Svensson, journalist, idag biträdande kulturchef på Sydsvenskan. Hon har tidigare varit chefredaktör för tidskriften Arkitektur samt arkitektur- och konstkritiker i Dagens Nyheter. 

Julia Svensson är småbarnsmamma och hennes tankar om stadskärnan kretsar mycket kring hennes vardagsupplevelser med att bo i stan med barn. Hon upplever en rädsla för de stora trafikerade gatorna genom innerstaden som blir barriärer och ger en känsla av otrygghet. Hon vill att dessa trafikleder blir mer människovänliga med trädplanteringar, mer plats för gående och cyklister och att bilarna prioriteras ned. 

Innerstaden måste ha plats för lek för att barnfamiljerna ska vilja stanna kvar. Foto: Lotta Satz

Viktigt för henne är att tänka mer på Malmöborna och deras vardagliga liv i stadskärnan – alltså i dess vidare bemärkelse innerstaden – när det gäller fortsatta prioriteringar om stadens utveckling. Viktigt att den är attraktiv för boende, även boende med barn där grönska, platser för lek, skolor och förskolor är förutsättningar för att vilja stanna kvar även när familjesituationen förändras. Något som bidrar till stadslivets attraktivitet och variation. Prioritera vardags-Malmö!
Att universitet byggdes centralt med studenter som befolkar stadskärnan var ett viktigt beslut som bidragit till dynamik i stadslivet. Att många kulturinstitutioner ligger i stadskärnan ökar också attraktiviteten. Och nu kanske snart ett nytt konstmuseum, även om Julia Svensson nog föredragit ett läge i Varvsstaden. Stadsbiblioteket är annars en favorit, en tillgänglig och inbjudande plats för många men också en vacker rumslig gestaltning med stora ljusinsläpp. 

Men tomma lokaler längs stadens stråk är förödande tråkigt. Här önskar Julia Svensson ett ökat samarbete mellan fastighetsägare, näringsidkare och kommunen. Och då satsa på det mer småskaliga, det mer lokala, till förmån för stora kedjor. Våga mer av tillfälliga lösningar, experimenterande och snabba processer. Låt eldsjälarna ta plats! Hur kan stadslivet locka dagens unga och bidra med alternativ till den digitala världen, såsom kultur-och rörelseaktiviteter? Platser som attraherar den generationen är för få, samhället behöver bidra med alternativ.

Satsa mer på det småskaliga.

Julia Svensson

Omsorgen om gestaltningen av hus, platser och stråk är viktig både vid nybyggnader och renoveringar. Julia Svensson nämner de renoveringar som gjorts, inte på minst på 80-talet, då många fönster byttes ut. Tyvärr ofta till en betydligt sämre kvalitet och där en energieffektivisering prioriterades till förmån för proportioner och andra kvaliteter. Och idag vid nybyggande prutas kvaliteter bort, många gånger detaljer som ger särprägel och identitet. Här borde det kommunala bostadsbolaget MKB kunna gå i bräschen och vara en förebild. Och få stopp på, vad som tyvärr är vanligt idag, att byta arkitekt när det är dags för detaljprojektering – det är en styggelse. 

Kanalerna och dess närområden är ofta en outnyttjad resurs, menar Julia Svensson. Här i Citadellstaden har kanalerna dock använts på ett bra sätt.

Julia Svensson vill generellt satsa mer på och ge mer plats åt grönska, platser för lek, rekreation och avkoppling. Hon lyfter särskilt fram kanalen och dess närområden som en alltför outnyttjad möjlighet att göra stadskärnan än mer attraktiv för malmöborna. På många ställen dominerar onödigt stora bilvägar platser som har potential att bli mer trivsamma promenadstråk.  
Och hon undrar avslutningsvis varför det inte är mer fokus på diskussioner om stadskärnan – i bemärkelsen hela innerstaden – idag? Det borde det vara – man kan inte ta den för given!

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

De unga måste ges plats i centrum

Foto: Lotta Satz

Urban Skogmar, arkitekt på Sweco, bor på Rosenvång och jobbar på Drottningtorget.

Urban Skogmar pratar om utropstecken och nålstick i stan för att stärka stadskärnans attraktivitet och därmed hela Malmös attraktivitet för att locka människor att flytta till stan.
– Man borde satsa mer på det som inte är tillrättalagt, även från stadens sida.
Han föreslår till exempel ett kommunalt kulturhus där besökare i alla åldrar från hela staden är med och formar innehållet så att det blir varierat och flexibelt.
Han tycker att det är lite svårt att definiera stadskärnan, den förändras hela tiden.
– Stadskärnan är där det finns liv och mötesplatser, den är stadens hjärta. En viss täthet och mix av aktiviteter behövs. Men bortom Dalaplan tar den definitivt slut.
Förutom att jobba mitt i stan använder han centrum mest som en plats för umgänge. After work med arbetskamrater, restaurangbesök med vänner och kulturarrangemang.
– Handlar gör jag nog mest i  Limhamn.
Han säger att han inte tänkt färdigt på om det är viktigt att gemensamma institutioner som teatrar, museer, stadsbibliotek och liknande ligger i stadskärnan. Eller om de bör spridas över staden. Men han understryker vikten av att Malmö behöver en stadskärna med ett aktivt klubbliv, mötesplatser för unga och att man tar tillvara på närheten till vattnet.
– Det är viktigt för att unga människor ska välja jobbet i Malmö framför någon annanstans där kanske lönen är högre.

Hamnbassängen på det gamla Kockumsområdet blir spännande att följa, menar Urban Skogmar.
– Nu kommer vattnet ännu närmre centrum. Foto: Mats Olsson


Han är väldigt nyfiken på vad omvandlingen av Södra Varvsbassängen kommer att innebära för stadslivet.
– Den betyder ju att närheten till vattnet flyttar ännu närmre centrum.
På sikt är det tänkt att man ska kunna bada i bassängen när vattenkvalitén blivit tillräckligt bra. Sedan 2022 har Malmö stad arbetat med uppgrundningen av bassängen och att sanera utsläppen från varvet. Bottnarna ska bli ljusare och den biologiska mångfalden under ytan ska öka så att alger, musslor och ålgräs kan trivas där.
Urban Skogmar växte upp på Gamla Väster, då var Suck på Stortorget, där hamburgerkedjan Max ligger nu, en självklar mötesplats för ungdomar från hela stan.
– Det var mer än en vanlig fritidsgård och som vi hängde där.
Han tycker att det vore viktigt om stadens unga fick en liknande plats att stråla samman i centrum. Han nämner parkeringsplatsen i hörnet Västra kanalgatan/Storgatan – en lämplig plats för ett utropstecken i stan.

Här är en möjlighet till förtätning, p-platsen på Storgatan. Här vill Urban Skogmar se ett hus för ungdomar och studenter. Foto: Mats Olsson


– Tänk en bottenvåning för ungdomar med en massa olika möjligheter, kultur, spel … Och så ett studentboende över. Jag tror att det är viktigt att studenterna kan bo i centrum.
Att det blev en parkeringsplats som han föreslår ett utropstecken på är inte så konstigt. Han tror på en, så långt det är möjligt, bilfri innerstad.

”Det behövs mer kaos
och överraskningar.”

Urban Skogmar


– Jag är övertygad om att vi måste byta levnadsmönster och inte förlita oss på bilen. Omställningen från bilismen kommer att påverka stadskärnan. Jag märkte själv att det inte var så svårt att tänka om när bilen pajade. Nu har jag en elcykel som tar mig nästan överallt jag behöver.
Det är Eurovisionvecka i Malmö när vi möts för en kopp kaffe på Lilla torg. Det är en strid ström av turister i glitter och paljetter eller bekväma skor och ryggsäck som passerar framför uteserveringen.
Vi pratar om att turisternas rörelsemönster över stan är en definition av stadskärna. Lite som hur man själv rör sig som turist i en ny stad.
Urban Skogmar tycker att det är mycket som är bra med centrala Malmö. Malmö stads tester med sommargator och nu senast Davidshallstorg som ett parkeringsfritt sommartorg är några exempel.
– Nackdelen är att det är så mycket annat som är färdigbyggt och ordnat, säger han och önskar lite mer kaos som i hans favoritstad Bangkok.
– Man vet aldrig riktigt vad man ska möta. Ena dagen står det en kvinna och säljer sin hemlagade soppa i ett gathörn, nästa dag sker något annat. Bangkok har så klart helt andra förutsättningar än Malmö med sitt klimat, men lite mer överraskningar vore bra.
Det kan till exempel ske genom det som Urban Skogmar kallar utropstecken och nålstick.
– Det finns möjligheter att förtäta staden och skapa nytt. Men fastighetsägarna måste också sluta  stirra sig blinda på lönsamheten i dag, utan se att det på sikt lönar sig att släppa in andra än dem som har råd med dagens hyror.
Urban Skogmar säger att han tror att det finns ett intresse bland fastighetsägare för dessa nålstick i gatubilden som pop-up-butiker, eller andra mer eller mindre tillfälliga verksamheter  ) .
– Det ger en bättre mix och bjuder på överraskningar som är bra för stadskärnan.
Han ser gärna någon form av parkliknande struktur på det som i dag är parkeringsplatser på Stortorget. 
– Vi vet att vi trivs där det finns grönska, och det behövs mer grönt i centrum, säger Urban Skogmar som också menar att omsorgen om detaljerna är viktig för trivsel och skönhetsupplevelse.

Text: Agneta Hammer och Lotta Satz

Bra att testa och experimentera

Foto: Carl Thorborg

Petra Brylander är ny (gammal) VD och konstnärlig ledare för Malmö stadsteater – att återvända till Malmö, efter några år som VD på Uppsala stadsteater, ser hon fram emot.

Petra Brylander menar att det viktigaste för stadskärnan är att satsa på platser som främjar möten mellan människor. Platser där man stannar upp, inte bara passerar. Platser där man kan vistas inte minst utan att det kostar något. Gustav Adolfs torg är ett bra exempel. Och Lilla torg, bänken vid brunnen där man kan stämma träff med någon… Den tidigare skridskobanan i Wallenbergs plats. Det mer storskaliga och offentliga Stortorget är inte lika inbjudande. Satsa på både befintliga platser och skapa nya platser som utgår från stadsrummets olika förutsättningar. Kanalområdet har stor potential att bidra till kvalitet i det offentliga stadsrummet.
Kvaliteter hon lyfter fram är kombinationen av arkitektur och natur, och inte minst utblickar som bidrar till att förstå stadens struktur och som bidrar till igenkännande. Stadens parker, blommande träd, den offentliga konsten. Inspireras av Köpenhamn som vågar sig på en mer varierad belysning – ibland lite mindre ljus för att ge en mer ”mysig” effekt.

Barnen är viktiga i en stad. Här en bild från Teaterlekplatsen i Pildammsparken. Foto: Mats Olsson


Petra Brylander lyfter fram betydelsen av att tänka på barnen i staden med lekplatser och rekreation i vid bemärkelse. En plats för barn är bra för alla, bidrar till samtal mellan generationer och skapar samhörighet. 

”Den mångkulturella
mixen är viktig”

Petra Brylander


Arrangemang som Malmöfestivalen lockar många, också många som normalt inte nyttjar stadskärnan. Att göra staden tillgänglig och attraktiv för många, viktigt att vara inbjudande. Sommarscen är ett bra exempel. Den mångkulturella mixen är viktig. Bra att testa och experimentera, till exempel att satsa på sommargator och nu göra Davidshallstorg till ett sommartorg.

Det finns mycket mer att göra med Kalendegatan, menar Petra Brylander. Foto: Mats Olsson

Hennes hjärta klappar lite extra för Kalendegatan där hennes nygamla arbetsplats Hipp är belägen. Men trots den fina och omfattande ombyggnaden av Hipp är Kalendegatan fortfarande för anonym.
Hur kan man göra Kalendegatan än mer attraktivt, ett stråk som ju är funktionellt och gent mellan Centralen in mot stadens mitt. Men idag lite av en bakgata trots målpunkter som Petri kyrka, Paddys, HIPP mm. Bra att Tingsrätten fått nya lokaler och att kommunpolitikerna flyttar in. Men mer behöver hända för att göra gatan attraktivare. 
Hon tror på samverkan mellan stadens olika aktörer om hur man kan göra staden och då inte minst Kalendegatan mer intressant som stråk i staden och få folk att stanna upp. Hon har bland annat inlett ett samarbete med fastighetsägaren Balder som äger det gamla Silverbergshuset som idag ger ett anonymt intryck, men där en upprustning tycks vara på gång.  
Petra Brylander är glad att snart vara tillbaka i Malmö, en stad som hon uppfattar mer öppen, kreativ och tillåtande är många andra.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell