Ett femtontal personer trotsade vädret och följde med på Skönhetsrådets cykelvandring i Slottsstaden. Ett område vars arkitektur andas framtidstro.
Skönhetsrådets Henrik Johannesson visar hur arkitekten Thorsten Roos använde sig av ett så kallat luftperspektiv för att få Kronprinsen att se högre ut än det är. Det betyder att fasaden skiftar från mörkare blått till ljusare högst upp.
Bitar av Kronprinsens mosaikfasad från 1964 föll ner och det var nödvändigt att renovera den. Fojab kom på en metod att ersätta de nära två miljoner mosaikbitarna utan att ursprungsidén gick förlorad. 2022 fick Fojab pris för årets som delas ut av Mur- och Putsföretagen. Länk
Vi började precis utanför gränsen – vid Kronprinsen vars höghus stod klart 1964. Då var det Sveriges högsta bostadshus, i dimman kunde man se Turning torso som toppar listan idag. I samband med ombyggnaden förvandlades restaurang Översten till lägenheterna två våningar och i och med det försvann den publika delen med Malmös bästa utsikt. – Byggmästaren Hugo Åbergs ambition med Kronprinsen var att bygga en stad i staden. Här skulle finnas allt man behövde, berättar Skönhetsrådets Göran Rosberg som tillsammans med Henrik Johannesson var dagens ciceroner.
På västra sidan av Mariedalsvägen börjar Slottsstaden. Längs Regementsgatan möts man av både nationalromantiska influenser och swedish grace från 20-30-talenLillprinsen kallas huset som är ett exempel på funkis.
Regementsgatan med sina träd och karaktär av stad i staden bjuder på många olika butiker, kaféer och restauranger. – På den soliga sidan, den norra, är trottoarerna bredare än på den skuggiga södra sidan, berättar Henrik Johannesson. Men nu får de maka på síg eftersom man bygger en cykelbana även på den sida, Något som många är kritiska till.
Stockholmsutställningen 1930 fick stor betydelse för den svenska arkitekturen. Längs Regementsgatans soliga sida ligger u-formade byggnader som tagit fasta på ljus och luft som var utställningens ledord. Henrik Johannesson pratar om att det i många av Regementsgatans hus finns en första våning med plats för olika verksamheter som ger ett extra liv till kvarteren.
På Fridhemstorget reser sig S:t Andreas kyrkan, ritad av arkitekterna Thorsten Roos och Bror Thornberg. De vann en tävling 1957 som även gällde Fridhemsskolan som ligger bakom kyrkan som stod klar 1959. – Den är inspirerad av de italienska kampanilerna med sitt klocktorn, säger Göran Rosberg. Det fanns ett tanke på ett samutnyttjande av lokaler mellan skolan och kyrkan. Som om skolan var ett kloster till kyrkan. Han berättar också att skolan och kyrkan då kostade sex miljoner kronor att bygga,
På Fridhemstorget hittar vi en annan av arkitekten Thorstens Roos verk i Malmö. Denna gång i samarbete med Bror Thornberg. Passionsblomma heter Malmöskulptörens Thure Thörns fontän på Frridhemstorget. Han finns representerad på flera håll i Malmös offentliga konst – bland annat inne på Kronprinstorget med en annan fontän.
När vi svänger runt hörnet in på Tessins väg säger Henrik Johannesson: – Jag får en känsla av att Slottsstadens arkitektur andas optimism, här ska det vara lätt att leva och man tror på något som ska bli bättre.
– Titta hur varsamt men till och med gjorde en garagenerfart, säger Henrik Johannesson och pekar på den böjda formen vid ett av husen på Tessins väg.Tuppen på Tessins väg var tänkt att bli ett kollektivhus när det byggdes 1951. Idén fick överges i slutet av 70-talet.Tuppens fasad är lekfull med sina olika fönster – inte bara i form utan också hur de placerats med olika höjder.
Ernst Ahlgrensgatan är en av tvärgatorna till Tessins väg som planerats lite på snedden så att flera kan få en glimt av havet.
Ännu ett exempel på hur runda fönster och lek med detaljer ger gatan liv. Här är det på Ernst Ahlgrensgatan.När husen placeras lite snett efter varandra kan fler få en glimt av havet
Eric Sigfrid Perssons tre hus längs Limhamnsvägen har inspirerat många arkitekters verk på samma gata, Takterasser, balkonger, burspråk och funktionalitet är några av ledorden. När Svenska Dagbladets arkitekturkritiker skrev om Perssons Ribershus lät det så här: ”Jag ser bara ett fel med lägenheterna, det är att de inte ligger i Stockholm.”
Gemensamma takterrasser finns det i flera av husen längs Limhamnsvägen.Göran Rosberg berättar om de tre första husen längs Limhamnsvägen, mellan Turbinen och Roslins väg, som byggdes av Eric Sigfrid. Persson. De funktionalistiska husen stod klara mellan 1937 till 1943.Eric Sigfrid Persson introducerade många nyheter i Ribershus – bland annat porttelefon, perspektivfönster och en nerfällbar strykbräda i städskåpet.
Söndagen den 5 maj är det dags att pumpa däcken och knyta promenadskorna för då ordnar Skönhetsrådet en kombinerad cykel- och promenadguidning i Slottsstaden.
Här möts vi den 5 maj klockan 14.00. Foto: Mats OlssonGuidningen går främst längs sträckan Mariedalsvägen -Fridhemstorget.
Vårens första exkursion med Skönhetsrådet går till Slottsstaden. Vi samlas strax utanför stadsdelen Slottsstaden, nämligen vid bostadshuset Kronprinsen. Vid tillkomsten 1959-62 utgjorde den 75 meter höga huset en modernismens höjdpunkt. Vi tar steget in på Regmentsgatan, detta idylliska område som blivit ett mycket omtyckt bostads och handelsområde. En stad i staden skulle man kunna säga. Här finns en blandning av romantiserande sekelskiftshus till funkishus och swedish grace. Vi stannar till vid Fridhemstorget och betraktar S:t Andreaskyrkan, också här ett uttryck för modernism som bär karakteristiska drag av basilikamed en extra accent i form av en kampanil. Tilkomstår 1958-59 med Torsten Roos och Bror Thornberg som arkitekter. En bit in på Sergels väg viker vi in på Roslins väg. Huset på Roslins väg 12 är en utmärkt exponent för funktionalismen i området. Arkitekt är Tage Möller och huset har tillkomstår 1938. Huset är ett lamellhus med alla funktionalismens attribut – släta fasader och en lådaktig form med platt tak.
Tillbaks igen på Tessins väg gör vi ett stopp vid nr 10 som är Malmös första kollektivhus med samma arkitekter som S:t Andreaskyrkan. Huset omvandlades till servicehus 1978. Ett särpräglat arkitektoniskt uttryck förstärks av fönsteromfattningarna i fantasifulla geometriska former.
Vid turbinen viker vi in på Ola Hanssonsgatan. Här är platsen för Malmös första bomässa – Vi bo på Ribershus – som genomfördes 1938 och var starten på utbyggnaden mot Limhamnsvägen.
Initiatiativtagare tilll bomässan och husbyggandet var Erik Sigrid Persson. Husen har betraktats som ett av de bästa exemplen på funktionalism i Malmö. Arkitekter var Stig Dranger, David Hellden samt Nils Einar Eriksson . Det sista av de tio niovåningshusen färdigställdes i slutet av 50-talet. Karaktäristiskt för husen mot havet är de indragna takvåningarna med skärmtak och som tillsammans bildar Ribersborgs karaktäristiska front mot havet.
Vi möts klockan 14.00 i Kronprinsenhörnet Regementsgatan/ Mariedalsvägen. Räkna med att vandringen, som leds av Skönhetsrådets Henrik Johannesson, arkitekt, och Göran Rosberg, kulturgeograf, tar cirka 1,5 timmar. Det kostar inget att följa med och ingen föranmälan krävs. Länk till Facebookevenemang.
Läs artikel från 31/1 2023 om den politiska striden om Regementsgatan. Länk
I början av juni flyttar de första hyresgästerna in i Malmös första och Sveriges högsta kontorsbyggnad i trä – granne med Emporia i Hyllie. Skönhetsrådets medlemmar fick en visning av Fyrtornet – det elva våningar höga trähuset som liksom lutar sig bakåt från torget, men har ändå full koll på det. Här ska det rymmas kontor, ett stort stadsdelsbibliotek och publika ytor i bottenvåningen.
Fyrtornet är först ut med att ta emot hyresgäster i kvarteret Embassy of Sharing som ritats av Wingårdhs arkitekter och ägs av Granitor..
2017 vann Wingårdhs arkitekter och Granitor, som då hette Midroc, markanvisningstävlingen om den tårtbitsliknande 12 000 kvadratmeter stora tomten mellan Emporia och järnvägsspåren. Kvarteret heter fortfarande Embassy of Sharing och här har Wingårdhs arkitekter ritat sju hus med olika funktioner. Tre av dem är håller på att byggas och Fyrtornet, trähuset, är först att bli klart.
Droppen högst upp till vänster innehåller smålägenheter, Drivbänken till höger är en kontorsbyggnad med plats för stadsdelsbiblioteket och publika ytor i bottenplanet. En bro binder samman de andra våningsplanen i Drivbänken och Fyrtornet som båda ska rymma stadsdelsbiblioteket.
Det har funnits flera planer för tomten. Den första innehöll den så kallade Hylliepinnen, norrmannen Arthur Buchardts hotell. Wingårdhs ritade senare också ett förslag på ett enda stort hus som täckte hela kvarteret. Den avgörande markanvisningstävlingen hade tre teman som skulle uppfyllas:
Öresundskosmopolitisk.
Ett Hyllie för alla.
Rekordgröna Hyllie.
Fyrtornets inglasade terrasser ska få gröna växter som ska tåla det svenska klimatet och som ska synas från gatan. – Vi kommer inte att ha någon uppvärmning här, men temperaturen ska inte gå under nollan, säger Måns Herner, Granitors projektchef för Fyrtornet, när han visar oss de enorma terrasserna med snedställd fasad och små diskreta solceller i rutorna.
Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs arkitekter och Måns Herner, projektchef för Fyrtornet på Granitor höll i guidningen av Skönhetsrådets medlemmar.
I förstudien till Embassy of Sharing pratade arkitekterna på Wingårdhs mycket med lokala företrädare inom bland annat närings- och föreningslivet, – Och så tog vi reda på omständigheterna om Malmö hade hundra invånare: vem är de, vad gör de, hur gamla är de…? Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs och som jobbat med Hyllie i princip sedan starten, säger också att målet med kvarteret är att alla Malmöbor ska ha ett ärende dit varje vecka när allt är klart. – Hyllie är snart lika stort som Landskrona, säger Joakim Lyth. Fyrtornet och grannen Drivbänken binds samman med en inglasad bro och i båda byggnaderna ska stadsdelsbilioteket få utrymme. I övrigt är det främst plats för kontor kompletterat med publika utrymmen i bottenvåningen. Målet är att skapa en form av vardagsrum för Hylliebor och andra som besöker stadsdelen.
Solceller på rad på tertassfönstren.Drivbänken står näst i tur att bli klar.Bron förbinder Drivbänken och Fyrtornet och stadsdelsbibliotekets utrymmen.En spiraltrappa i ett fyrkantigt utrymme leder upp till stadsdelsbiblioteket. Foto Emma Krantz
– Andra våningen ska bli ett öga mot torget med lite längre öppettider, säger Måns Herner. De sju husen har olika ändamål men alla är beroende av varandra. Det handlar om allt ifrån att dela den bergvärme som ska försörja kvarteret till gemensamma ytor och funktioner. – Det hade varit mycket svårare att borra för en gemensam bergvärme om vi varit flera fastighetsägare på tomten. Nu kan vi också starta husen utifrån konjunkturläget. Just nu är det till exempel omöjligt att dra igång ett bostadsprojekt, säger Måns Herner.
Kontirshuset Drivbänken har fortfarande byggnadsställningar……liksom bostadshuset Droppen.
Tornet i tomtens nordvästra hörn, Droppen, är dock ett påbörjat bostadsprojekt. Här ska det finnas mindre hyresrätter.Det andra bostadsprojektet, Levnadskonstnären, får vänta på första spadtaget. Men just nu är det Fyrtornet som lockar studiebesök från hela världen – många i branschen vill lära sig att bygga med trä. Måns Herner säger att det är givet att dela med sig av sina erfarenheterna av att bygga ett så pass högt hus med en stomme av trä. – I Sverige finns ännu inte den kunskapen som krävs för att konstruera en så här högg stomme huvudsak i trä. Utgångspunkten är limträbalkar, limträpelare och korslimmade träväggar. Upp till åtta våningar brukar det inte vara några problem, men nu skulle vi bygga tre våningar till. Måns Herner berättar att de tittade på olika lösningar som att lägga betong för att stabilisera huset mot vindarna, en annan lösning var en 35 ton ting stålbalk för att staga upp de översta våningarna. – Men det kändes inte rätt klimatmässigt Lösningen blev istället ett österrikiskt företag, Binderholtz, med lång träbyggnadstradition. – Sveriges erfarenhet av höga trähus startade i och med att vi gick in i EU för trettio år sedan och vi var tvungna att anpassa våra byggregler, det är kort tid jämfört med traditionen i Österrike, Schweiz och Tyskland, säger Joakim Lyth.
Ett vackert trägolv håller på att läggas i det blivande stadsdelsbiblioteket.Fyrtornet har haft många ”träkramare” på besök. Ingen kan låta bli att gå fram och känna på pelarna, berättar Måns Herner,
Både han och Måns Herner är övertygade om att det inte dröjer länge förrän ett svenskt företag kan visa upp den kunskap som behövs. Det luktar gott av trä i Fyrtornet som på flera sätt är en annorlunda arbetsplats under byggtiden jämfört med ett konventionellt bygge. – Här är så mycket tystare, man hör hammarslag, en fogsvans och då och då en cirkelsåg, säger Joakim Lyth. På golven ligger vackra trägolv eller en heltäckningsmatta av återvunna fisknät. – Det känns nästan som att gå på mossa, säger en i Skönhetsrådet som valde att kliva ut i rummet i strumplästen i stället för att dra på blå skydd över skorna. Fasaden täcks av 2-6 millimeter tjock cederspån som har brandimpregnerats och färgats in i en falurödsliknande nyans. På frågan: Varför, ger Joakim Lyth två olika svar. – Det första tågresenärerna ser när de kommer från Köpenhamn är en faluröd lada, det är väl en rimlig lek med traditionerna. Det andra svaret är att vi ville göra något annat än en grånande träfasader.
Text och foto: Lotta Satz
Fakta: Embassy of Sharings ursprungsförslag omfattade cirka 55 000 kvm byggnader, varav: hyres- och bostadsrätter, inklusive studentbostäder och bostäder för äldre, totalt cirka 27 000 kvm. Kontor inklusive företagsinkubator, cirka 21 000 kvm. Delade och sociala ytor cirka 2 300 kvm verksamhetslokaler i bottenplan cirka 5 000 kvm.
Skönhetsrådet i Malmö har lämnat in en ansökan till länsstyrelsen att byggnadsminnesförklara Sigurd Lewerentz sista byggnad på Östra kyrkogården – den så kallade Blomsterkiosken från 1969 som lockar arkitekturintresserade från hela världen. Vi har också skickat en debattartikel till flera olika medier.
Läs mer om Sigurd Lewerentz och Östra kyrkogården här.
Ansökan om att väcka frågan om byggnadsminnesförklaring av Sigurd Lewerentz blomsterbutik på Östra kyrkogården i Malmö
Objektet
Blomsterkiosken, uppförd 1969, är belägen på fastigheten Rosengård 4:72 i Malmö
Fastigheten ägs av Malmö Kommun
Byggnaden ägs av Svenska Kyrkan.
Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö förvaltar Östra kyrkogården.
Östra kyrkogården ingår i byggnadsplan Pl899.
Beskrivning
Efter en arkitekttävling 1917 utsågs arkitekten Sigurd Lewerentz (1885 – 1975) förslag ”Ås” som vinnare för den nya kyrkogården i östra Malmö. Lewerentz fick uppdraget att vara kyrkogårdens ansvarige arkitekt och hade det uppdraget ända fram till 1969. Lewerentz ansvarade för den arkitektoniska gestaltningen för samtliga byggnader som uppfördes: de två kapellen, krematoriet, en hållplatsbyggnad till dåtidens spårvagnslinje samt avslutningsvis den lilla blomsterkiosk som uppfördes vid entrén vid Scheelegatan. I arbetet med kyrkogårdens ”gröna rum och strukturer” arbetade han samman med kyrkogårdsarkitekten Gustaf Wahlberg.
Östra kyrkogården kan med rätta kallas för Lewerentz livsverk och präglas av ett konsekvent arkitektoniskt grepp – både i planlösningen och i byggnadernas arkitektur. Planlösningenhar en huvudaxel (parallellt med den befintliga åsen i området) och i anslutning till en serie av stramt hållna kyrkogårdskvarter. De olika byggnaderna vittnar både exteriört och interiört om den framväxande funktionalistiska tidsandan men med tydliga rötter i mer klassicistisk arkitektur. De olika byggnaderna vittnar om arkitektens egen utveckling under tidsperioden 10-tal till 60-tal och utmynnar i en renodlad funktionalistisk arkitektur i det avslutande verket blomsterkiosken – invigd 1969.
Blomsterkiosken är en enkel byggnad i betong. De öppna rummen har djärvt formade generösa ljusinsläpp, karakteristiskt frilagda tekniska installationer och en alldeles påtaglig materialitet. Dessa karaktärer samspelar kongenialt och gör att en liten till synes enkel byggnad har blivit ett arkitektoniskt mästerverk. Blomsterkiosken utgör en värdigoch logisk final på Östra kyrkogårdens arkitektoniska utveckling samtidigt som den representerar funktionalismen i sig och visar att den ”ismen” också har enastående konstnärliga kvaliteter. I mångas ögon är Lewerentz blomsterkiosk ett av landets arkitektoniska mästerverk och därmed en kulturhistoriskt mycket intressant och viktig byggnad.Se fotodokumentation i bilaga nedan.
Lewerentz arkitektur uppmärksammas idag internationellt och återges och analyseras både i publikationer och utställningar. Den studeras och beundras också genom en mängd studiebesök. Inte minst blomsterkiosken i Malmö får en ständigt ökande ström av internationella besökare.
Blomsterkiosken har tyvärr inte åldrats med behag – den har förfulats av en tråkig tillbyggnad, ett fult nytt plåttak, ett långvarigt negligerat underhåll och en vanställd interiör. Med enkla medel skulle denna världsattraktion kunna återställas till sin ursprungliga skepnad.
Hemställan
Skönhetsrådet i Malmö hemställer härmed om att Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö (i sitt ursprungliga skick) förklaras som byggnadsminne och bifogar en förhoppning om byggnadens snara återställande i enlighet med Sigurd Lewerentz intentioner.
Allmänna badplatser, en gång- och cykelbro över bangården, 9 000 bostäder och 21 000 nya och gamla arbetsplatser. Det är bara några av planerna för Malmös nya centrala stadsdel – Nyhamnen. Men så ska området också utvecklas fram till 2050.
Karta: Malmö,stad
1903 skapades Nyhamnsbassängen när Hullkajen och Nyhamnspiren byggdes ut. Sedan dess har Malmös kustlinje flyttat längre och längre ut med Frihamnen och Industrihamnen. Utfyllnader och förlängda pirer skapade mer mark åt stan. Nu när hamnens storhetstid är över ska Malmö få en helt ny stadsdel på det gamla hamn- och industriområdet.
I ett höstsnålt Malmöväder ordnade Skönhetsrådet en vandring, som en programpunkt i Malmö in the making. Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för utvecklingen av Nyhamnen och Olof Martinsson, stadsantikvarie ledde vandringen genom det gamla med siktet inställt på det som ska bli. Ett 50-tal intresserade följde med.
Åsa-Maria Bengtsson är ordförande i Ateljéföreningen Addo. Hon jobbade 20 år i gamla Addohuset på Sorgenfri före flytten till Borrgatan.Elisabeth Moritz är en av konstnärerna i Addo.
Först stoppet var hos Ateljéföreningen Addo som består av 52 konstnärer som delar på 48 ateljéer i det röda tvåvåningshuset i hörnet Borrgatan/Lodgatan. Konstnärerna flyttade från det gamla Addohuset på Industrigatan för ett par år sedan, och tog namnet med sig, när området började gentrifieras. Oroliga för att de skulle kastas ut ur sina arbetsplatser började de söka efter nya lokaler Elisabeth Moritz är en av konstnärerna som visar upp sin ateljé. Hon säger att visst finns det en oro att Nyhamnen ska genomgå samma förvandlingen som i många andra städer, men just nu upplever föreningen ett starkt stöd från Malmö kommun som bidragit till att Addo har ett 20-årigt hyreskontrakt. Men hyrorna är höga och när en konstnär flyttar ut är det svårt att hitta någon ny som har råd. – När man bygger om en stad och inte tar hänsyn till de kluster som finns runt till exempel konstnärer då bryter man processer och samarbeten försvinner, säger Elisabeth Moritz.
Olof Martinsson, stadsantikvarie, och Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för Nyhamnen ledde Skönhetsrådets rundvandring.Det gamla magasinet, M1, från början av 1900-talet var en gång ett viktig lager för import och export. Nu håller fastighetsbolaget Lifra på att renovera den 15 000 kvadratmeter stora fastigheten för publik verksamhet.
Nästa stopp blev utanför M1, den stora magasinsbyggnaden från början av 1900-talet och som ligger mellan Frihamnskajen och Grimsbygatan. Det 15 000 kvadratmeter stora magasinet fungerade som ett mellanlager för importerade varor och varor som skulle lämna Malmö för export. Men det har stått tomt länge och bland annat fasaderna är i stort behov av renovering. Fastighetsbolaget Lifra har köpt fastigheten som har ett högt kulturhistoriskt värde för att renovera den för publika verksamheter. – Tyvärr har man hittat något i väggarna så renoveringen tar längre tid att planerat, säger Kristoffer Nilsson.
Rampen till den gamla Eurowayfärjan ska förvandlas till en amfiteater, arbetet beräknas börja under hösten.Kristoffer Nilsson och Ola Martinsson berättar att rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway snart ska bli en amfiteater.
Så mycket som möjligt ska tas tillvara av det som redan finns i Nyhamnen.
Utvecklingen av Nyhamnen som en ny stadsdel beräknas pågå till 2050. I höst beräknas dock förvandlingen av och runt rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway ha påbörjats. Rampen i sig ska bli en amfiteater och runt den ska en allmän plats, en park, skapas. – Det blir en test, vilka växter fungerar så här nära vattnet till exempel. Vi ska gestalta genom att förvalta det som finns, säger Kristoffer Nilsson. Från rampen kan man se utöver det stora utfyllnadsområdet där det en gång stod bilar i långa rader i väntan på att skeppas vidare ut i Europa. I början av augusti lockade musikfesten Big Slap 50 000 besökare till området som gapar tomt nu. – Vi vill se många initiativ, Små Slap, när området har aktiverats, säger Kristoffer Nilsson. Han understryker att Nyhamnen ska utvecklas tillsammans med Malmöborna och de verksamheter som redan finns. – Vi ska jobba med tydlig kommunikation och med samarbete. Olof Martinsson får frågan vilken som är hans favoritplats i Nyhamnen. – Jag har nog inte riktigt hittat den än, men jag tycker om denna del, bara några hundra meter från Malmö C, där man tydligt se hur hamnarna vuxit fram.
Kungastenen står som ett minne av Nyahamsbassängens invigning 1903.En gång fanns det tre allmänna badplatser i Nyhamnen. Inom tio år ska det finnas nya, spår Kristoffer Nilsson.
Längst ut på den än så länge inhägnade Nyhamnspiren står kungastenen från invigningen av Nyhamnen 1903 och med en i dag nästan oläslig signatur på ena sidan. En gång i tiden fanns det tre allmänna badinrättningar i Nyhamnen och inom en tioårsperiod räknar Kristoffer Nilsson med att det åter ska finnas nya badplatser långs bassängkanterna. Först ska dock Smörkajen, som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen, Skeppsbron, Stockholmskajen, området kring den tidigare färjerampen och Bylgiahuset, bli nästa stora steg till en ny stadsdel i centrala Malmö. Här planeras för cirka 500 bostäder och verksamheter, en ny park, tillgängliga kajer, stråk och mötesplatser. Detaljplanen väntas bli antagen i år så att arbetet kan komma igång under nästa år.
Nyhamnens andra bostadshus är på väg. När hela området är färdigbyggt beräknas det finnas 9000 bostäder.
Men det är längs Carlsgatan, öster om Malmö Centralstation, som arbetet med den nya stadsdelen kommit längst. Det började med kontorshusen Glasvasen och Foajén samt bostadshuset Malmö Living, Det fortsatte med Nordens största domstolsbyggnad, läs mer här, Eons huvudkontor för Norden och snart kommer det andra bostadshuset stå klart. Eons modern kontor ligger granne med kryddfabriken i rött tegel och med båthallar som ska bevars. Gammalt möter nytt, lågt möter högt.
Eons nordiska huvudkontor är det senaste tillskottet vid Carlsgatan.– Kryddhuswt ska tas tillvara och därborta planeras En gång- och cykelbro mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.
Carlsgatan och Hans Michelsensgatan är två viktiga in- och utfarter till Malmö. För även om planerna får Nyhamnen innehåller färre bilar och många gång- och cykelstråk kommer de båda gatorna attt byggas om för flera olika trafikslag. Hans Michelsensgatan ska till exempel utvidgas och få en ny sträckning, däremot blir Jörgen Kocksgatan en grön huvudgata genom området. På smågatorna i området kommer cyklister och fotgängare att prioriteras.
Det är många hänsyn och utmaningar när ett havsnära område ska byggas om, havsnivåhöjningar till exempel. Men också att skapa en grön och hållbar miljö för framtiden i ett område som nästan kan beskrivas som en stenöken i dag. En annan är att knyta området till dagens centrala delar av staden. – Just nu har vi skarpa diskussioner med Trafikverket om en cykel- och gångbro över bangården mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson. Dessutom planeras även en gång- och cykelbro över Malmö inre hamn, som kopplar samman Smörkajen och Nyhamnen med Universitetsholmen och Varvsstaden.
Text: Lotta Satz Foto: Lotta Satz och Jeanette Gostomski
Den 14 maj 2023 invigdes skulpturen ”Elma Danielsson agiterar”. Skulpturen gestaltar Elma Danielsson – journalisten, läraren, politikern och kvinnorättskämpen som blev en pionjär inom den svenska arbetarrörelsen. Skulpturen, som är gjord av konstnären Linnéa Carlsson är den första av en namngiven kvinna i Malmö.
Klickbart galleri – backa tillbaka när du sett bilden i fullt format
Nordens största domstolsbyggnad har ritats av arkitektbyrån Henning Larsen.Domstolsverkets logotyp har fällts in i borden i förhandlingssalarna. En liten sak att peta på när man är nervös.En av säkerhetssalarna som rymma riktigt stora mål. Totalt finns det 43 förhandlingssalar.Måndagen efter midsommar ska tingsrätten flytta in.En av de mindre salarna hos förvaltningsrätten.Perforerade ekpaneler dämpar ljudet i förhandlingssalarna.Korridorerna är klädda med ek.Domargången, härifrån går domare, åklagare och advokater in i rättssalen. Åtalade och vittnen har egna ingångar. På våning fem hittar man arbetsplatser.De lindade relingarna är en av flera omsorgsfulla detaljer i rättssalarna.Malmös nya domstolsbyggnad är ett av Sveriges största återbruksprojekt när det gäller inredning.Henning Larsen architects ritade, Peab byggde, White inredde, Castellum äger och Domstolsverket hyr.Inredningsarkitekterna Martin Pålsson och …… Mia Erlandsson, White arkitekter, har jobbat med den 34 000 kvadratmeter stora domstolsbyggnaden i sju år. En kort film om Skönhetsrådets besök på Malmös tre nya domstolar – högre upplösning
Åsa Bjerndell, Finn Williams, Fredrik Gertten och Heidi Avellan under onsdagens debatt.
Det var en av frågorna när Sydsvenskans Salonger ordnande debatt tillsammans med samarbetspartnern Konsthallen på just Konsthallen i onsdags. Debatten hade rubriken Vilket Malmö vill vi ha? och leddes av Sydsvenskan och HD:s politiska chefredaktör Heidi Avellan. I panelen satt Åsa Bjerndell, Malmös stadsarkitekt Finn Williams och filmaren och journalisten Fredrik Gertten.
Åsa Bjerndell: Det är ingen lätt fråga. Men jag säger Sofielund, hela Sofielund med sin mångfald av både bostäder och produktion. Produktionen är helt avgörande för att en stad ska fungera. Vi måste värna de värdena och en förtätning kan hota produktionen för bostäderna vinner över bullret från produktionen. Kulturljudzonen är en reaktion på detta.
Reds anm: Malmö var först i Sverige med att i politisk enighet klubba igenom en kulturljudszon kring Norra Grängesbergsgatan i Sofielund. Här får det låta från till exempel verkstäder och replokaler utan att verksamheterna behöver oroa sig för grannars klagomål.
Fredrik Gertten: Kanske inte så oväntat säger jag Möllan. Där möts Malmö i en öppenhet som är viktig att försvara.
Finn Williams: Jag säger Kirseberg. Kirseberg är till Malmö vad Malmö är till Sverige. Här finns en stark gemenskap även om det finns de som ser ner på en. Finn Williams menar att det är viktigt att stadsdelarna behåller sina särarter och får utvecklas på sitt sätt.
Berätta gärna varför din favoritstadsdel är speciell på vår Facebooksida.
Konsthallens restaurang var fullsatt när det framtida Malmö debatterades.
Det vinnande förslaget Habitat – illustrerat av Nilsson Rahm Arkitekter + Johan Dehlin Arkitektkontor + 6a architects som team.Utsikt från Ön mot strandlinjen och Limhamnsverkets 120 meter höga skorsten
Sedan 2009 har Limhamns silor stått oanvända och länge var det bestämt att de tre största inte fick rivas. De skulle i första hand bli bostäder – men NCC drog sig ur redan för mer än sex år sedan och minnena av den gamla industriepoken har fått ruinens patina samtidigt har tomterna runt om fyllts med bostadshus, radhus, skolor, badbryggor och grönområden.
Nu tar förvandlingen från industriområde till bostadsområde ett steg framåt när det vinnande arkitektförslaget Habitat presenteras.
Juryns motivering lyder:
”Förslaget Habitat: Limhamn kombinerar en fin tolkning av platsens industrihistoria med en unik och vackert gestaltad arkitektur vilken har goda förutsättningar att bli identitetsbärande för hela Limhamn. De eleganta tornen erbjuder attraktiva bostäder och arkitekturen placeras i ett kalkbaserat grönt landskap för boende och besökare, rikt på flora och fauna och med en bevarad hög silo som grönbevuxet utropstecken.”
Av de tre silor som en gång hade rivningsförbud finns en kvar. Den får bland annat sällskap av ett cirka 100 meter högt bostadshus, vilket kan jämföras med Limhamnsverkets skorsten intill som är 120 meter högt.
Det vinnande förslaget Habitat – illustrerat av Nilsson Rahm Arkitekter + Johan Dehlin Arkitektkontor + 6a architects som team.
Silon närmast vattnet, som får stå kvar enligt förslaget, blir inte bostäder för människor. Den ska fyllas med hål för att släppa in ljus och bli hemvist för djur och växter.
En av de rivningshotade silorna med Ön i bakgrunden
Inte oväntat har förslaget väckt reaktioner, både positiva och negativa. Debatten på Sydsvenskan har varit intensiv sedan förslaget presenterades.
Många debattörer oroar sig för höjden. Skorstenen är 120 meter, 20 meter högre än det föreslagna 30-våningshuset.
Det krävs dock en ny detaljplan innan Habitat kan förverkligas.
1979 stängdes den sista ugnen. Sedan 2009 har silorna stått tomma
Länk till bakgrund och debattartiklar i Sydsvenskan.
Här finns juryns utlåtande för de fyra tävlingsbidragen
Av 68 sökande valdes fyra ut till det parallella arkitektuppdraget för bostadsbebyggelse vid Limhamns silor. Förutom vinnande Habitat tävlade Tornet och sfinxen av Hermansson Hiller Lundberg Arkitekter från Sverige, David Kohn Architects från Storbritannien och muf architecture art, Sverige och Storbritannien.
Bakom förslaget Konglomerat står tre kontor; svenska Förstberg Ling, nederländska Monadnock och danska Tredje Natur.
Det fjärde tävlande förslaget heter Silodrömmar av svenska Jägnefält Milton och 51N4E från Belgien.
1975 stänges den största ugnen i Limhamn, 1979 stängde den sista. Fram till 2009 använde Cementa stället som cementdepå, sedan såldes det till NCC – och en nästan 120 år lång industriepok var till ända.
Våren 2015 trodde dåvarande ägaren NCC boende på en byggstart 2017 – då var planen att de tre höga silorna skulle förvandlas till bostäder i tretton våningar. Då var det klart att kommunens kamp för att bevara cementfabrikens olika silor som ett monument över en industriepok slutade i en kompromiss: de tre största silorna blir bostäder, tre smala silor blir låga minnesmärken, resten skulle rivas . Byggbolaget NCC, som köpt marken från Heidelberg Cement, ville riva allt och bygga så mycket som möjligt.
Oktober 2016 meddelar NCC att företaget inte tänker bygga bostäder i silorna. Dåvarande stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson sa till Sydsvenskan att de tre cementsilorna som är kvar i Limhamn inte får rivas. Han var också tydlig med att de måste byggas om till bostäder.
Åren gick och inget hände med Limhamns silor. I slutet av 2019, tio år efter att Cementa slutade att använda dem, köper Malmöbolaget Trianon området. Då gällde fortfarande förbudet att riva silorna. Trianon ville bygga lägenheter – men först riva silorna och sedan bygga upp dem igen – exakt likadana. – Det vi måste göra för att få till en bra boendemiljö och ekonomi i dem är att riva dem och bygga upp dem igen, sa Anna Heide, affärsutvecklingschef på Trianon, till Sydsvenskan.
När kommunen släppte kravet att inget fick rivas hölls en arkitekttävling som lockade 68 sökande från många olika länder. Av dem fick fyra uppdraget att ta fram förslag på bostäder och kommersiell verksamhet. Häromdagen presenterades det vinnande förslaget Habitat av Nilsson Rahm Arkitekter, Johan Dehlin Arkitektkontor och 6a architects.
Bedömningsgruppen bestod av:
Anna Heide, affärsutvecklingschef Trianon Joakim Lindahl, projektutvecklare Lernacken Fastigheter Finn Williams, stadsarkitekt Malmö stad Stadsbyggnadskontoret Ivan Gallardo, landskapsarkitekt, Malmö stad Stadsbyggnadskontoret Hanne Birk, utvecklingschef Varvsstaden Per Bornstein, arkitekt Bornstein Arkitektur & Media Gunilla Kronvall (juryns ordförande), arkitekt Atelier 01 arkitektur
Balkongen som byggts ut över kanalen visar hur mycket Regementsgatan måste breddas för det nya superstråket för bussar och cyklar.
I dag sker cirka 26 procent av alla resor i Malmö med cykel. Enligt kommunens mobilitetsplan ska var tredje resa vara på cykel år 2031. För att nå dit planeras både nya cykelbanor och supercykelstråk. Ett av stråken ska gå längs Regementsgatan tillsammans med de eldrivna MEX-bussarna på linje fyra. Vad händer med den 1,75 kilometer långa gatan som både är lite trång och har en boulevardliknande känsla när kanalen och trottoaren får bjuda på utrymme? Följ med på en tur från Morescobron till Fridhemstorget, med en avstickare till Limhamn. Och hör de politiska argumenten för och emot. Regementsgatan ska få cykelbanor på båda sidor – från Morescobron till Fridhemstorget och bussfiler för de nya nästan 25 meter lång eldrivna MEX- bussarna.
Andréas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden.
– Dagens cykelstråk räcker inte till, säger kommunalrådet Andréas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden.
Håkan Fäldt (M) har reserverat sig mot planerna på ett superstråk för bussar och cyklar i centrala Malmö.
– Vi tycker inte att man varken ska ha supercykelstråk eller 25 meter långa bussar mitt i stan, säger Håkan Fäldt (M), andre vice ordförande i tekniska nämnden.
– Vi bygger för att det ska fungera 2040, vi måste vara framsynta som tidigare generationer varit, säger Andréas Schönström.
De eldrivna cyklar är snabba och lådcyklarna är breda och de kan bli ont om plats på de dubbelriktade cykelbanorna. – Det blir säkrare för alla trafikanter som bara behöver se upp för cyklister som kommer från ett håll, säger Andréas Schönström. – Med cykelbanor på båda sidorna blir det fler övergångar som måste regleras. Inte minst med tanke på de snabba elcyklarna, säger Håkan Fäldt. Regementsgatan ingår i ett av sex planerade Supercykelstråk i Malmö. Detta sträcker sig mellan Segevång och Västanväg i Limhamn. Hittills är sträckan mellan Sallerupsvägen och Hornsgatan klar. Delen mellan Hornsgatan och Sjölundaviadukten ska byggas om i år. Här blir cykelbanan fortsatt dubbelriktad, men bredare än i dag. Trottoaren ska också breddas. Sträckan från Värnhemstorget till Regementsgatan är än så länge på planeringsstadiet. Etappen från Morescobron till Limhamn har däremot lämnat ritbordet och är beslutad i kommunfullmäktige. Nya beräkningar visar dock att satsningen blir nästan 225 miljoner kronor dyrare än när fullmäktige gav klartecken för projektet 2021.
Den planerade cykelbanan på Regementsgatan norra sida ska gå precis innanför raden av lindar där det i dag är grus. Det har visa sig att många av lindarna är i dåligt skick och behöver vitaliseras för cirka 20 miljoner kronor.
Enbart sträckan Fridhemstorget till Västanväg beräknas kosta 145 miljoner kronor mer än ursprungskalkylen – det vill säga 359 miljoner kronor. De ökade kostnaderna beror bland annat på inflationen, men också trädvitalisering, nya väderskydd, trafikavstängningar och rivningskostnader som har gjort projektet dyrare. Kommunstyrelsen har sagt ja till de ökade kostnaderna, med reservationer från Moderaterna och Sverigedemokraterna. Den 2 februari ska frågan upp i kommunfullmäktige. – Vi räknar med att det blir en minoritetsåterremiss, så fullmäktige får behandla frågan senare, säger Andréas Schönström. – Vi menar att man ska använda sig av den budgeten som fullmäktige redan klubbat. Visserligen har asfalten blivit hundra procent dyrare sedan dess, men en hel del av kostnadsökningarna beror på höjda ambitioner. Det är inte rimligt när många måste spara, till exempel skolan, säger Håkan Fäldt. – Det blir dyrare att komma tillbaka och göra vissa delar senare, säger Andréas Schönström. Håkan Fäldt föreslår att sträckan mellan Fridhemstorget och Limhamn kan pausas tills ekonomin blivit bättre. Förutom cykelbanor på båda sidorna finns planer på att ta bort rosenrabatten som i dag delar av sträckan och i stället plantera två nya intill cykelbanorna. – Det är till exempel helt onödigt, säger Håkan Fäldt.
Den sluttande kanalkanten ersätts med en rak kant i granit, likt de vid Centralen när bussar och cyklar behöver mer plats.
Men tillbaka till Morescobron och planerna för Regementsgatan. I dag är det alltför trångt mellan bron och Fersens väg för en bussfil, en körfil, en cykelbana och en trottoar i vardera riktning. För att skapa mer utrymme planeras en breddning av gatuplanet ut över kanalen. “Ambitionen är vistelsekvalitén längs kanalen ska utvecklas”, står det i beslutsunderlaget från tekniska nämnden. – Utbyggnaden längs kanalen ska få en kanalkant likt den vid Centralen med granitplattor. Det är viktigt att vi har respekt för den historiska miljö vi befinner oss i. Och därborta, säger Andreas Schönström och pekar mot där kanalen svänger vid falafelkiosken, där ska det bli ett soldäck.
Det är trångt när Davidshallsgatan mynnar ut i Regementsgatan.Davidshallsgatan fick nyligen cykelbanor på båda sidor, här leds cyklisterna in på Storgatan i stället för mot Regementsgatan.Många cyklister använder i dag Kungsgatan och Storgatan för att ta sig mellan Värnhemstorget och Fersens väg.
Det är också trångt när Davidshallsgatan möter Regementsgatan, med nuvarande planering får inte cyklar och bussar plats vid sidan av varandra. Den nya cykelbanan på Davidshallsgatan visar redan in cyklisterna på Storgatan. – Vi funderar på en liknande kanallösning fram till Kaptensbron om detta blir bra. Då kommer cyklisterna ut från cykellederna från Stadshuset och Kungsgatan till det nya stråket. Innan dess är det säkert många som ska västerut som fortsätter Storgatan till Fersens väg, säger Andréas Schönström.
Andréas Schönström (S) förespråkar det nya superstråket. Han funderar på om utbyggnaden över kanalen kan fungera ända bort till Kaptensbron.
Han står på den balkong som byggts vid Morescobron för att visa hur stor utbyggnaden mot kanalen blir. – Den här har engagerat många Malmöbor, jag får många samtal från folk som protesterar. Om Moderaternas och Sverigedemokraternas reservationer vinner gehör blir det inget av med utbyggnaden mot kanalen. Håkan Fäldt tycker också att det är onödigt med två enkelriktade cykelbanor längs resten av Regementsgatan. – Den vi har i dag räcker, säger han.
Andréas Schönström vill se träd i mitten av Regementsgatan fram till Kronprinsen, precis som det var en gång i tiden.
I Andréas Schönströms plan ingår inte bara två cykelbanor. Här finns också fler träd vid dem. Och att Regementsgatan åter får träd som ska dela av de norra och södra körfälten. Med träd, som fanns där förr, och nya överfarter för fotgängare och cyklister slipper vi en barriär, säger han. Tre nya övergångsställen och cykelpassager längs Slottsparken planeras för att öka tillgängligheten till parken. Ett önskemål som framförts av allmänheten i så kallade dialogsamtal. Två av de nya överfarterna ligger nära de nya hållplatserna mellan Kronprinsen och Stadsbiblioteket. – Vi kommer att behålla de flesta parkeringarna längs den delen av Regementsgatan, kanske ska vi komplettera med några träd här och där, säger Andréas Schönström.
Busshållplatsen vid Skvadronsgatan har redan byggts om för att passa de nästan 25 meter långa MEX-bussarna.
För bussresenärer med linje 4 blir det också förändring. Ett par hållplatser längs sträckan slås ihop. Vid Skvadronsgatan har det redan byggts en av sju hållplatser som anpassas till MEX-bussarna som är längre än dem som trafikerar linjen i dag.
Hållplatserna Stadsbiblioteket och Simhallsbadet slås ihop till en som får ett nytt läge mellan de två nuvarande. Vid Kronprinsen flyttas hållplatsen med färdriktning mot Limhamn närmare parken, medan hållplatsen på Kronprinsensidan blir kvar på ungefär samma plats som i dag.
Efter Mariedalsvägen planeras cykelbanan gå innanför lindarna som kantar Regementsgatan.
Det är även trångt på Regementsgatan från Mariedalsvägen till Fridhemstorget – här planeras den nya cykelbanan på norra sidan mellan trädallén och den befintliga trottoaren. – Vi har mätt och räknat och kommit fram till att vi inte behöver ta något av trottoaren så uteserveringarna kan vara som de är i dag, säger Andréas Schönström. “Cyklister kommer att få avsevärt bättre tillgänglighet till näringsidkarna och uteserveringarna kan fortsätta utvecklas samtidigt som parkering och angöring kommer att förbli intakt.”, motiveras förändringen. Håkan Fäldt tycker att planen inkräktar på trottoarlivet som finns i dag. – Här ordnas loppisar, folk strosar eller besöker uteserveringar. Det Regementsgatan soliga sida, säger han. Det har visat sig att vissa lindar mellan Mariedalsvägen och Fridhemstorget inte mår så bra. För att rädda dem så måste de grävas upp för hand så att de kan vitaliseras. – Bara det kostar 20 miljoner mer än vad vi kalkylerat med, säger Andréas Schönström. De äldsta lindarna planterades redan 1940. Text: Lotta Satz Foto: Mats Olsson
Karta: Malmö stad. Det här är en av delarna i superstråket som fullmäktige åter ska ta ställning till eftersom kostnader nästan dubblerats sedan förra beslutet. Se länk
Bakgrunden till superstråken Malmö stad, Region Skåne och staten har genom Sverigeförhandlingen ingått Ramavtal 8 Storstad Malmö. Avtalet innebär att Malmö stad ska: Bygga 26 750 nya bostäder Skapa fyra nya busstråk anpassade för MalmöExpresser helelektrifierade stadsbusslinjer, samt tre elbusslinjer Bygga tre mil nya cykelbanor, totalt 14 projekt Dessutom ska Pågatågsttrafiken till Lomma/Kävlinge byggas ut. Kollektivtrafikprojekten finansieras genom ett 50 procentigt bidrag från staten, 25 procent för cykelbanorna, under förutsättning av Malmö bygger bostäderna som avtalats. Bostäderna ska stå klara 2035, infrastrukturprojekten ska vara genomförda 2031.
Podden som tar upp det som varken är gata eller väg Lyssna till den amerikanska podden99% invisible som tar upp en amerikansk trafikingenjörs fasa – ”stroad”. I USA byggs det för många stroads, menar han. Trafikleder som varken är street eller road, och inga trafikanter är riktigt nöjda. Förklaringen är att det finns statliga pengar att söka, säger han.
Malmö Opera blev en symbol för framtidstro när den byggdes och invigdes mitt under andra världskriget.
Bild: Ann-Sofi Högberg
Att skrida ner för trappan i den vackra foajén i Malmö Opera är en skönhetsupplevelse! Man blir liksom vacker av att gå i den, en så fin känsla. Den får oss alla att sträcka på ryggen och nästan uppleva oss som en del av den kulturella upplevelsen som väntar på en av Europas största teaterscener. Den unikt vackra funktionalistiska byggnaden, som ritats av Sigurd Lewerentz i samarbete med Erik Lallerstedt och David Helldén, ligger i fonden av Fersens väg och har unders senare år fått sin motpol i Malmö Live. Ett stråk som markerar kulturens betydelse i stadsbilden. Malmö Opera byggdes, efter en lång och komplicerad process, under andra världskriget och invigdes hösten 1944 – en fantastisk symbol för framtidstro! Det får oss att känna hopp och tänka på kulturens betydelse då som nu – i Sverige och i Ukraina Ann-Sofi Högborg Birgitta Ramdell
