Kategoriarkiv: Röster om stadskärnan

Lyssna och ta hand om det engagemang som finns

Gunilla Kronvall Foto: Anders Hansson

Gunilla Kronvall driver företaget Atelier 01 arkitektur där hon arbetar med processledning i tidiga skeden inom arkitektur, fastighetsutveckling och stadsbyggnad. Hon har en bred erfarenhet som strateg inom stadsbyggnadsprocesser. Gunilla Kronvall arbetar även deltid med cityutveckling i Lund. 

Stadskärnan betyder för Gunilla Kronvall en plats där hela staden samlas och där människor med olika bakgrund och livsstil kan spendera tid. Det finns stora förväntningar på stadskärnan för just möjlighet till vardagliga möten i det gemensamma rummet.
Stadskärnan är en plats där man ser och blir sedd av andra, en plats där man har nära till mycket, där man kan flanera anonymt, handla, umgås eller uppleva kultur.
Vidare anser Gunilla Kronvall att stadskärnan har en identitet och karaktär som är unik för hela staden där täthet, urbanitet och tillhörighet är viktigt. Många målpunkter är också viktiga, att många har en anledning att ta sig dit. 

Gunilla Kronvall betonar att Gustav Adolfs torg är en plats som många passerar. Foto: Mats Olsson

På fråga om stadskärnan tillhör alla menar Gunilla Kronvall att olika delar av staden har olika karaktärer t ex Möllan med sin brokighet. Ska stadskärnan vara tillgänglig för alla, då är det viktigt att många känner sig hemma här. Kan det bli för fint (förfinat utbud t ex) i stadskärnan, utesluter man då vissa grupper? menar hon. På frågan hur man bäst främjar möten i stadskärnan menar Gunilla Kronvall att möten är olika beroende var man befinner sig i stadskärnan, olika platser främjar olika sorters aktiviteter och möten. Gustav Adolfs torg är en plats som hon lyfter fram som ett nav. Här rör sig många igenom och förbi, och platsen är inte så nischad som till exempel på Möllan eller Lilla torg. En annan sak som Gunilla Kronvall lyfter är aktuell trendspaning som visar att kultur och rekreation är allt viktigare för att locka besökare till stadskärnan.
Varje stadskärna är unik, med sin egen unika historia och karaktär. För Gunilla Kronvall betyder stadskärnan att allt finns nära till hands och utbudet är stort. Däremot är det på sina ställen otydligt när man anländer till stadskärnan, till exempel från stationen – var ska man gå? När känner man att man är i stadskärnan? Har Malmö en alltför utsträckt stadskärna (från centralstationen till Möllan) och är vi på väg att få två stadskärnor i Malmö? 
Gunilla Kronvall menar att det finns en risk om man i förändring och utveckling styr mot en alltför likriktad utformning av stadsmiljön. Om man fokuserar på att locka kedjor och gestaltar miljöer på lika sätt över centrum så tappas kanske en ursprunglig identitet och särart bort. 

”Ser tecken på ett större lokalt engagemang”

Gunilla Kronvall

Gunilla Kronvall tycker att det är viktigt med ett visst mått av magi i stadskärnan, att inte allt är kommersiellt eller förutsägbart. Små unika affärer är viktiga för karaktären och för en lokal förankring. Platser som lockar bara för att de är härliga. När det gäller de ungas förhållande till att vistas i stadskärnan menar hon att det kommersiella utbudet för många yngre ofta inte finns i stadskärnan. Därför söker man sig till externa köpcenter till som då också blir en mötesplats för den gruppen. Det är viktigt för stadskärnans framtid att de unga etablerar ett förhållande till stadskärnan som de tar med sig när de blir äldre. Tendensen med externa köpcenter liksom andra centrumområden utanför stadskärnan riskerar att minska mångfalden och utbudet och därmed attraktiviteten i stadskärnan. Å andra sidan fylls stadskärnan med nya typer av aktiviteter och utbud, service, kultur och rekreation. 
Gunilla Kronvall tror att stadskärnan i framtiden blir mer globaliserad. Hon ser också tecken på ett större lokalt engagemang, som en reaktion på ett utbud som blivit mer likriktat. Här är det viktigt med en gemensam bas och vision för stadskärnan för de som verkar och använder den, fastighetsägare, handeln, staden och medborgarna. Annars är det risk att stadskärnan tas för given menar Gunilla Kronvall. 

Sommargator och sommartorg är ett sätt att ta hand om den lilla platsen. Foto: Cecilia Hansson

Hon menar också att det är viktigt att ha ett brett samtal kring delaktighet och att förstå och ta tillvara olika människors behov och tankar och fånga upp initiativ och lyssna. Vidare anser hon att vi borde arbeta mindre med uppifrånperspektiv och mer i den mindre skalan. Ta om hand den lilla platsen, ta vara på kvaliteter och inte minst ta vara på engagemang och initiativ där mångfald berikar och därmed bidra till att skapa förutsättningar för att det blir ”min stadskärna”.  Även små förändringar är viktiga, allt behöver inte omfatta en hel gata, kanske ett par kvarter räcker. Kanske inrätta en stadscurator! som kan formulera en bild av vad stadskärnan är och kan bli. Den offentliga diskussionen om stadskärnan nu och i framtiden är viktig för att komma vidare med frågorna. Gunilla Kronvall tycker också att det är att bra våga testa och fånga upp det intressanta och unika – men också här är det viktigt att initiativ inte endast kommer uppifrån: Lyssna och ta hand om det engagemang som finns, uppmanar Gunilla Kronvall till.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell

En stad ska vara så varierad att det känns som att man är på festival

Gustav Magnusson har intervjuat 100 inflytelserika personer världen över för sin bok om staden och dess planering. Foto: Lotta Satz

Gustav Magnusson är stadsplaneraren som bott och jobbat i tolv städer i sju olika länder. I dag är han tillbaka i födelsestaden Malmö och bor i Västra hamnen med sin familj. Han har också intervjuat 100 olika inflytelserika personer över hela världen under huvudrubriken “Keynote Conversations – 100 interviews for Reinventing the city” för en bok.

– Min främsta slutsats efter dessa intervjuer är att för mycket i dagens stadsplanering handlar om historien och framtiden och för sällan om nuet. 
En av intervjupersonerna i Gustavs Magnussons bok är Köpenhamns stadsarkitekt Camilla Richter-Friis van Deurs. Hon säger:  en bra stad skapas av en dynamisk väv mellan förr och nu, en elegant arkitektur och naturlig skönhet, invånarnas delaktighet, hårt arbetande professionella och inte minst modiga politiska beslut.
– Rent matematiskt är stadskärnan: Attraktivitet + Flöde av människor + Densitet av människor = högst stadsliv. Men vi måste skapa något där vi kan fungera sida vid sida, i stället för att nå någon form av konsensus där ingen riktigt känner sig hemma.
Vad är det då som får folk att känna sig välkomna till stadskärnan?
Jag gillar gator som har en festivaleffekt, och då menar jag inte tillfälliga festivaler, utan att staden är så varierad att det känns som man är på en festival.
Flera av de intervjuade i Gustav Magnussons bok “Keynote Conversations Reinventing a city” pekar på vikten av lokala aktörer för att staden ska utvecklas väl. Lokala arkitekter, fastighetsägare, butik- och restaurangägare är mer rädda om sin stad och förstår dess behov bättre än stora kedjor som kanske har sitt huvudkontor i en helt annan del av landet eller världen.
– Här i Sverige är citylokalerna ofta övervärderade, få har råd att öppna något och kanske misslyckas. Jag tror att fastighetsägarna skjuter sig själva i foten med sina höga hyror. Ska en stadskärna bli attraktiv så måste många känna sig välkomna och hitta något som lockar dem, annars kommer de inte dit.
Ethan Kent, vd på PlacemakingX i New York säger till exempel så här: “The places we love, we invest in and care for. So, let’s go beyond livable places, we need lovable places.”
Mustafa Aa, stadsplanerare som har podden “Urbanistica podcast”, understryker vikten av att involvera medborgarna i stadsplaneringen bland annat med orden: “People will follow, if you treat the planning of their lives as if it was your own.”

Spirallekplatsen utanför Konsthallen lockar många besökare. Foto: Mats Olsson

Gustav Magnusson beskriver Malmö som den bästa staden i världen att ha ett vardagsliv i.
– För dem som har bott här länge  är det en självklarhet, men för dem som flyttar hit är det överraskande. Och så börjar de leta fel som Malmöborna lärt sig att hantera. 
– Och så är Malmö absurt bra för barn, se till exempel på alla temalekplatser. Men, säger han också,  barnen kan inkluderas mer och vara tillåtna i fler miljöer. 

”Vi måste bli bättre på att ta
tillvara det unika med staden.”

Gustav Magnusson

Han tar som exempel ett Eet-kafé i Bryssel, som länge var Gustav Magnussons hemstad, där man kan dricka kaffe, läsa en tidning, äta middag, dricka något.
– Dessutom finns det ett stort utrymme för barn att leka och härja. I dag sätter de svenska alkoholreglerna stopp för ett sånt ställe och barnen är främst hänvisade till det som är för barn. De vill ju vara nära oss vuxna, man kan tänka sig till exempel en lekplats intill uteserveringar så finns det rum för alla.
– Vi måste också bli bättre på att använda Malmös lokala DNA, att ta tillvara det unika med staden. Risken är annars att man till exempel placerar en bastu mitt på bekymret Stortorget för det ser så häftigt ut i Tampere i Finland.
Gustav Magnusson menar att stadskärnan en sträcker sig från Malmö C över Möllevången till Rosengård. Han kallar den kulturbärande delen av staden.
– Och så har vi det kontemplativa vattennära Malmö, det rurala med såväl stadsodlingar som landsbygd och det perifera interkulturella som till exempel Lindängen. Det är viktigt att de olika karaktärerna tas tillvara och inte ställs emot varandra.

Malmös kanalkanter har mycket att erbjuda. Foto: Mats Olsson

Vad vill du utveckla i Malmös stadskärna för att den ska bli mer attraktiv och välkomnande?
Det är lätt att säga att alla bilar ska bort, men det krävs mer. Jag tycker till exempel att det är konstigt att inte Malmös kanaler utnyttjas bättre. Här kan det finnas plats för små paviljonger med olika verksamheter. De kan vara tillfälliga så att de svarar till ett behov i nuet. och inte vara en vision om framtida behov. 
Vad betyder stadskärnan för Malmös utveckling och identitet?
Inte nödvändigtvis något alls. Jag tror inte att stadskärnan förstår sin bräcklighet. Om den förstått hur utbytbar den är, hade den agerat med lite mer ”urgency” bortom ännu en ny affärsmodell. Stadskärnor drunknar i affärsmodeller. De kan vara spännande, men det är inte lönsamheten som är stadskärnans långsiktiga utmaning. Gustav Magnusson säger också att stadskärnan borde betyda allt för Malmös utveckling och identitet.
– Den kan vara anledningen till att våra barn haft roligt inte bara inne i leolekland-bubblan utan varenda steg under hela dagen. Den typen av värde har stadskärnan kapacitet att skapa. Vi är större tillsammans och stadskärnan är dess fysiska manifestation.
Vad betyder stadskärnan för Malmöbornas känsla av identitet och tillhörighet?
Den är icke-Malmöbors hela föreställning kring vad livet i Malmö innebär. Stadskärnan är också limmet som får oss att inte gå i konflikt med varandra, som får vårt hat inför varandras olikheter att smälta till förståelse för dem. I dag varken byggs eller ägs stadskärnans identitet nödvändigtvis av Malmöborna, så den betyder till viss del lite för Malmöbornas identitet. Den betyder mer för andras identiteter kanske.
Han tar som exempel fastighetsbolaget Vasakronan.
– De skriver att de äger 40 procent av fastigheterna utmed gatan och har korats till bästa stadskärna. Det är inte alls kritik, de gör ett bra arbete. Poängen är bara att jag tror att stadskärnan kanske betyder mer för Vasakronans identitet än Malmöbornas.
– Men den skulle kunna betyda väldigt mycket mer för våra identiteter om den tydligt gav oss värde och mening i våra liv på ett sätt som bara platsen där flöden+attraktivitet+densitet kan vara i en stad.
Hur använder du stadskärnan och hur vill du använda den?
Jag använder dess parker, tar mig igenom dess infrastruktur, sitter i dess sol, träffar framförallt människor för möten i jobbet.
– Ofta undviker jag den kanske, fast jag gillar den. Jag skulle vilja använda den som ett ekosystem som lyssnar på mig och andra lite mer. En plats där barnen kan leka, där föreningar och organisationer spontant kan göra sina events och aktiviteter, där något firar födelsedag en dag och begravning en annan. Där gränsen mellan ägande och brukande är högst sammanflätad så att närvaro, relationer, engagemang också har ett värde i utvecklingen. Där du springer in i en vän och det finns en plats att sitta ner inom 20 meter.

Gustav Magnusson tycker att det är viktigt att det finns gott om sittplatser för spontana möten. Foto: Mats Olsson

Gustav Magnusson önskar också  att översiktsplanerna var mer precist rumsligt konkreta kring stadskärnans utveckling.
– Till exempel skulle en cykelbro över kanalen vid Brandmästaregatan ändra dynamiken mellan Caroli City, Folkets Park och framtida utveckling i Nyhamnen. Vart leder vi flöden av människor genom stadskärnan? Var är de små glimmande stenarna som stannar flödet, där fiskarna stannar upp? Där solen når ner. Var är platserna där det alltid är mycket folk som bor och jobbar oavsett väder som fyller på flödet till stenarna också i orkanbyar.

Text: Agneta Hammer och Lotta Satz