Kategoriarkiv: Aktuellt

Skönhetsrådet önskar Gott Nytt År med vår nya Malmökarta

Illustration: Jeanette Wester

Nu kan du hitta våra stadsvandringar, julkorten från 2022 och 2023 års adventskalender på vår interaktiva karta.
Om du klickar på den lilla symbolen i övre vänstra hörnet ser du en lista på stadsvandringar(svart), julkort(blå) och adventskalender(gul). Följ länkarna och läs mer om just den platsen.

Nyhamnen knyter Malmö närmare vattnet

Allmänna badplatser, en gång- och cykelbro över bangården, 9 000 bostäder och 21 000 nya och gamla arbetsplatser.
Det är bara några av planerna för Malmös nya centrala stadsdel – Nyhamnen. Men så ska området också utvecklas fram till 2050.

Karta: Malmö,stad

1903 skapades Nyhamnsbassängen när Hullkajen och Nyhamnspiren byggdes ut. Sedan dess har Malmös kustlinje flyttat längre och längre ut med Frihamnen och Industrihamnen. Utfyllnader och förlängda pirer skapade mer mark åt stan. Nu när hamnens storhetstid är över ska Malmö få en helt ny stadsdel på det gamla hamn- och industriområdet.

I ett höstsnålt Malmöväder ordnade Skönhetsrådet en vandring, som en programpunkt i Malmö in the making.
Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för utvecklingen av Nyhamnen och Olof Martinsson, stadsantikvarie ledde vandringen genom det gamla med siktet inställt på det som ska bli. Ett 50-tal intresserade följde med.

Åsa-Maria Bengtsson är ordförande i Ateljéföreningen Addo. Hon jobbade 20 år i gamla Addohuset på Sorgenfri före flytten till Borrgatan.
Elisabeth Moritz är en av konstnärerna i Addo.

Först stoppet var hos Ateljéföreningen Addo som består av 52 konstnärer som delar på 48 ateljéer i det röda tvåvåningshuset i hörnet Borrgatan/Lodgatan.
Konstnärerna flyttade från det gamla Addohuset på Industrigatan för ett par år sedan, och tog namnet med sig, när området började gentrifieras. Oroliga för att de skulle kastas ut ur sina arbetsplatser började de söka efter nya lokaler
Elisabeth Moritz är en av konstnärerna som visar upp sin ateljé. Hon säger att visst finns det en oro att Nyhamnen ska genomgå samma förvandlingen som i många andra städer, men just nu upplever föreningen ett starkt stöd från Malmö kommun som bidragit till att Addo har ett 20-årigt hyreskontrakt. Men hyrorna är höga och när en konstnär flyttar ut är det svårt att hitta någon ny som har råd.
– När man bygger om en stad och inte tar hänsyn till de kluster som finns runt till exempel konstnärer då bryter man processer och samarbeten försvinner, säger Elisabeth Moritz.

Olof Martinsson, stadsantikvarie, och Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för Nyhamnen ledde Skönhetsrådets rundvandring.
Det gamla magasinet, M1, från början av 1900-talet var en gång ett viktig lager för import och export. Nu håller fastighetsbolaget Lifra på att renovera den 15 000 kvadratmeter stora fastigheten för publik verksamhet.

Nästa stopp blev utanför M1, den stora magasinsbyggnaden från början av 1900-talet och som ligger mellan Frihamnskajen och Grimsbygatan. Det 15 000 kvadratmeter stora magasinet fungerade som ett mellanlager för importerade varor och varor som skulle lämna Malmö för export. Men det har stått tomt länge och bland annat fasaderna är i stort behov av renovering.
Fastighetsbolaget Lifra har köpt fastigheten som har ett högt kulturhistoriskt värde för att renovera den för publika verksamheter.
– Tyvärr har man hittat något i väggarna så renoveringen tar längre tid att planerat, säger Kristoffer Nilsson.

Rampen till den gamla Eurowayfärjan ska förvandlas till en amfiteater, arbetet beräknas börja under hösten.
Kristoffer Nilsson och Ola Martinsson berättar att rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway snart ska bli en amfiteater. Så mycket som möjligt ska tas tillvara av det som redan finns i Nyhamnen.

Utvecklingen av Nyhamnen som en ny stadsdel beräknas pågå till 2050.
I höst beräknas dock förvandlingen av och runt rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway ha påbörjats.
Rampen i sig ska bli en amfiteater och runt den ska en allmän plats, en park, skapas.
– Det blir en test, vilka växter fungerar så här nära vattnet till exempel. Vi ska gestalta genom att förvalta det som finns, säger Kristoffer Nilsson.
Från rampen kan man se utöver det stora utfyllnadsområdet där det en gång stod bilar i långa rader i väntan på att skeppas vidare ut i Europa. I början av augusti lockade musikfesten Big Slap 50 000 besökare till området som gapar tomt nu.
– Vi vill se många initiativ, Små Slap, när området har aktiverats, säger Kristoffer Nilsson.
Han understryker att Nyhamnen ska utvecklas tillsammans med Malmöborna och de verksamheter som redan finns.
– Vi ska jobba med tydlig kommunikation och med samarbete.
Olof Martinsson får frågan vilken som är hans favoritplats i Nyhamnen.
– Jag har nog inte riktigt hittat den än, men jag tycker om denna del, bara några hundra meter från Malmö C, där man tydligt se hur hamnarna vuxit fram.

Kungastenen står som ett minne av Nyahamsbassängens invigning 1903.
En gång fanns det tre allmänna badplatser i Nyhamnen. Inom tio år ska det finnas nya, spår Kristoffer Nilsson.


Längst ut på den än så länge inhägnade Nyhamnspiren står kungastenen från invigningen av Nyhamnen 1903 och med en i dag nästan oläslig signatur på ena sidan.
En gång i tiden fanns det tre allmänna badinrättningar i Nyhamnen och inom en tioårsperiod räknar Kristoffer Nilsson med att det åter ska finnas nya badplatser långs bassängkanterna.
Först ska dock Smörkajen, som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen, Skeppsbron, Stockholmskajen, området kring den tidigare färjerampen och Bylgiahuset, bli nästa stora steg till en ny stadsdel i centrala Malmö. Här planeras för cirka 500 bostäder och verksamheter, en ny park, tillgängliga kajer, stråk och mötesplatser.
Detaljplanen väntas bli antagen i år så att arbetet kan komma igång under nästa år.

Nyhamnens andra bostadshus är på väg. När hela området är färdigbyggt beräknas det finnas 9000 bostäder.

Men det är längs Carlsgatan, öster om Malmö Centralstation, som arbetet med den nya stadsdelen kommit längst. Det började med kontorshusen Glasvasen och Foajén samt bostadshuset Malmö Living,
Det fortsatte med Nordens största domstolsbyggnad, läs mer här, Eons huvudkontor för Norden och snart kommer det andra bostadshuset stå klart.
Eons modern kontor ligger granne med kryddfabriken i rött tegel och med båthallar som ska bevars. Gammalt möter nytt, lågt möter högt.

Eons nordiska huvudkontor är det senaste tillskottet vid Carlsgatan.
– Kryddhuswt ska tas tillvara och därborta planeras En gång- och cykelbro mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.


Carlsgatan och Hans Michelsensgatan är två viktiga in- och utfarter till Malmö. För även om planerna får Nyhamnen innehåller färre bilar och många gång- och cykelstråk kommer de båda gatorna attt byggas om för flera olika trafikslag. Hans Michelsensgatan ska till exempel utvidgas och få en ny sträckning, däremot blir Jörgen Kocksgatan en grön huvudgata genom området. På smågatorna i området kommer cyklister och fotgängare att prioriteras.

Det är många hänsyn och utmaningar när ett havsnära område ska byggas om, havsnivåhöjningar till exempel. Men också att skapa en grön och hållbar miljö för framtiden i ett område som nästan kan beskrivas som en stenöken i dag.
En annan är att knyta området till dagens centrala delar av staden.
– Just nu har vi skarpa diskussioner med Trafikverket om en cykel- och gångbro över bangården mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.
Dessutom planeras även en gång- och cykelbro över Malmö inre hamn, som kopplar samman Smörkajen och Nyhamnen med Universitetsholmen och Varvsstaden.

Text: Lotta Satz
Foto: Lotta Satz och Jeanette Gostomski





Möt Skönhetsrådets nya ordförande

Agneta Hammer, ny ordförande för Skönhetsrådet i Malmö.
Agneta Hammer, ny ordförande för Skönhetsrådet i Malmö.

Agneta Hammer har valts till Skönhetsrådet i Malmös nya ordförande efter Bo Mårtensson.
Ingrid Sommar ställde några frågor till Agneta Hammer som bland annat varit stadsarkitekt i Malmö.

Vilken är din bakgrund?
– Jag är arkitekt och arbetade senast som stadsbyggnadsdirektör i Göteborg. Dessförinnan hade jag samma tjänst i Helsingborg. Men från början var jag på Stadsbyggnadskontoret i Malmö under många år, bland annat som stadsarkitekt. Sen 2019, fram till nu, har jag också varit ordförande för Sveriges Arkitekter i Skåne.

 Vad kännetecknar den typen av jobb?
– Gemensamt för alla är att de handlar om stadsutveckling, ett så spännande och viktigt område. I grunden har det stor påverkan på människors välbefinnande. Känslan av identitet, trygghet och trivsel. Sen är förutsättningarna väldigt olika i olika kommuner. Under min period i Helsingborg handlade jobbet mycket om att låta staden växa söderut. Ett resultat är den nya stadsdelen Oceanhamnen.

 Hur upplever du Malmö som stad?
– Framför allt tycker jag att Malmö vågar. Här händer mycket när det gäller stadens utveckling. Men utmaningarna är många, det är en blandad stad. Bland det viktigaste är att få staden att hänga samman, att inga stadsdelar blir som isolerade öar. Där tycker jag att mycket fortfarande kan göras.

 Har du någon favoritplats i Malmö?
– Jag växte upp nära Regementsgatan och tycker att förändringarna som gjordes vid Södertull i början av 2000-talet är väldigt fina. Hur man knutit ihop Södergatan och Södra Förstadsgatan och fått in kanalen som en del av upplevelsen. Trapporna som går ner till vattnet tillför platsen mycket. Sen är Malmö Opera är en fantastiskt vacker byggnad. Både det storslagna intrycket utifrån och interiören. Den förmedlar glädje, tycker jag. 

Vad tänker du att Skönhetsrådet kan åstadkomma
– Framför allt fånga upp viktiga frågor i det offentliga samtalet. Att bidra till diskussion. Just nu är den fortsatta utvecklingen av Rosengård en sådan fråga, liksom vilka förändringar som ska ske i City.

Text: Ingrid Sommar
Bild: Emma Krantz

Lewerentz aktuell i Lund och Malmö

Lewerentz-utställningen på Skissernas museum i Lund varar till 10 september. Under senvåren ordnar Skönhetsrådet i samarbete med Skissernas museum en Lewerentz-vandring i Malmö. Foto: Johan Persson.


Så har vi då – äntligen – fått en Lewerentz-utställning som tar fasta på arkitektens skånska mästerverk. Det är Skissernas museum i Lund som fokuserar Sigurd Lewerentzarbeten under mer än 60 år i Skåne. Samtidigt lyfter museet fram en av hans nutida uttolkare och beundrare, arkitekten Petra Gipp. I den nya, platsspecifika skulpturen ”Trappa” bidrar hon med en framåtblickande kommentar. 

Sigurd Lewerentz (källa)

Sigurd Lewerentz (1885-1975) har sedan länge världsrykte, som under de senaste decennierna stadigt har tilltagit. Inte minst ägnas han allt intensivare uppmärksamhetinternationellt och framstår allt tydligare som en viktiginspiratör för dagens arkitekter. 

Hans verksamhet i Skåne inleddes redan under åren kring Baltiska utställningen i Malmö 1914 och varade livet ut. Mot slutet bosatte sig den ursprungligen Norrlandsfödde arkitekten också här. Först i Skanör, sen i Lund, där han verkade in i det sista. Bland hans sista uppförda byggnader är S:t Petri kyrka i Klippan och Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. 

S:t Petri kyrka i Klippan. Foto: Per Kristiansen

– Vad som främst fascinerar mig hos Lewerentz är hans ständiga sökande och experimenterande, säger Petra Gipp. Hur spåren av hantverket och egensinnigheten alltid finns där, inte minst i de sena byggnaderna. 

Petra Gipp. Foto: Johan Person

Hennes gipsskulptur har karaktären av tre vertikala kroppar som griper in i varann, likt ett rationalistiskt pussel. Glipor, passager och snitt öppnar upp mot rummet och världen, hon ser dem som utsnitt i tiden. Men också ytskikten är centrala, varje detalj en berättelse om den fysiska kroppens tillkomst – ett drag hon känner igen hos Lewerentz. 

Stadsteatern från Nordost. Foto C.G Rosenberg

Till arkitektens mest älskade byggnader hör Operan i Malmö, rankad som en av de främsta ikonerna inom 1900-talets skandinaviska modernism. Teaterhuset hade långa födslovåndor, projekteringen pågick i mer än 15 år, till 1944. Två arkitekttävlingar hölls, Lewerentz vann bägge. Men i slutänden blev han ändå tvingad att samarbeta med två övriga pristagare, Erik Lallerstedt och David Helldén. 

Interiör Stadsteatern i Malmö från 1944. Foto: C.G. Rosenberg

Även Östra kyrkogården i Malmö framstår som ett unikt livsverk. Kyrkogården är nästan som en ständigt pågående, ännu levande ”utställning”, vars innehåll spänner över 50 år.

Lewerentz fick uppdraget 1916, bara året efter att han tillsammans med Gunnar Asplund börjat arbetet med Skogskyrkogården i Stockholm. I Malmö handlade det förstom att planera kyrkogårdens landskap, som löper längs en naturlig ås. Under de följande åren tillkom en rad byggnader, tillsammans berättar de både om Lewerentz arkitektur och om samhällets utveckling under 1900-talet. Det klassicistiska Birgittakapellet från 1927, det funktionalistiska krematoriet från 1932, de två skandinaviskt moderna kapellen S:t Knut och S:ta Gertrud från 1943 bidrar alla till berättelsen. Liksom det slutliga utropstecknet, den snarast brutalistiska och i Malmö kultförklarade Blomsterkiosken från 1969.

Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. Foto: Per Kristiansen

En rad aktiviteter planeras under utställningstiden. Bland annat ska framemot sommaren arrangeras en stadsvandring i Östra kyrkogården. Skissernas Museum samarbetar här med Skönhetsrådet i Malmö. Mer info om vandringen kommer. 

Ingrid Sommar

Fakta:

Skissernas Museum: ”Arkitektur Skulptur, Sigurd Lewerentz Petra Gipp”. Länk

16 mars -10 september 2023

Olafur Eliassons verk på Lernacken på väg restaureras

Länk till tidigare inlägg. Jeanette Gostomskis julkort.

”Ljuspaviljongen” är ett av Olafur Eliassons verk på Lernacken som renoveras.

I april 2021 skrev Skönhetsrådet till Malmö kommun och påtalade förfallet av Olafur Eliassons två konstverk på Lernacken. Nu händer det – ”The movement for Lernacken” – ”Ljuspaviljongen” och ”Mowementmeter for Lernacken” – ska restaureras.

Malmö kommuns medarbetare som är ansvarig för renoveringen av den världsberömda konstnärens verk arbetar tillsammans med Olafur Eliassons personal i ateljén i Berlin. De har tagit fram provmaterial från tillverkare och beställt nytt material som är godkänt av konstnären.
Kommunen räknar med att material såsom prismor och metalldelar levereras under mars.

Ateljén i Berlin renoverar samtidigt de högre konstverkets prismor och belysning som ska bli mer anpassad för ett naturreservat.
Kommunen undersöker nu om The Pavillon (bilden) kan flyttas till en plats där den blir mer sedd och inte utsätts för vandalisering.
Lotta Satz

Tvist om femtiotalshus på Fridhemstorget

Påbyggnaden på taket och det sänkta taket i passagen under huset ingick inte i bygglovet, menar kommunen. Foto: Google map

Länk till Sydsvenskan

När Stena fastigheter skulle bygga en ny ventilationsanläggning på 50-talshuset mot Regementsgatan sökte man bygglov och fick det 2021. Men det färdiga resultatet stämmer inte med bygglovet, menar kommunen som nu prövar ombyggnaden.

Malmö museer, som fungerar som kommunens expert i kulturmiljöfrågor, har avstyrkt bygglovet, enligt Sydsvenskan.

Byggnaden ”har ett högt kulturhistoriskt värde både i sig själv och som en del av 50-talsmiljön kring och i anslutning till torget”, skriver man i ett utlåtande.

För tre år sedan såg den kritiserade delen av kvarteret Brahehus ut så här. Kvarteret liksom S:t Andreaskyrkan är ritat av Thorsten Roos och Bror Thornberg. Foto: Google Maps

Kronprinsen utsedd till ”Årets fasad 2022”

Årets fasad. Bild Mats Olsson

Länk till artikel

Årets Fasad 2022 i kategorin Årets Renovering/restaurering - Kronprinsen, Malmö. 
Vinnarmotivering: 

Hur länge ska en byggnad bevaras? Hur mycket får underhåll och renovering kosta? På de frågorna finns det antagligen nästan lika många svar som byggnader i världen. Juryn för Årets Fasad är oerhört glada att ägaren till det vinnande bidraget av renoveringspriset både valde att satsa framåt för ett fantastiskt projekt och löste finansieringen för insatsen. Nu skimrar och glänser det här bidraget som aldrig förr och lyfter sig själv och sin omgivning in i framtiden. Det fina slutresultatet har möjliggjorts genom målmedveten vilja, noggrann planering och utförande tillsammans med smarta, innovativa lösningar och ett framgångsrikt samarbete genom projektet. Våra varmaste hyllningar till: Kronprinsen i Malmö!

Byggherre: Heimstaden, NCC
Brukare, Fastighetsägare: Heimstaden
Viktiga aktörer: FOJAB CoDe (utvecklingsplattform för Computational Design) för mönstersättningen. FASADGLAS BÄCKLIN AB, montering.
Typ av fasad: Keramik

TÄVLINGEN
Årets Fasad delas ut årligen och instiftades 2015 av branschföreningen Mur & Putsföretagen, som vill uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus. 

Tävlingen är öppen för alla och alla typer av fasader är välkomna oavsett material. 

Ett av villkoren är att fasaderna måste vara klara och besiktigade i närtid. 

Bedömningskriterierna är; gestaltning, hållbarhet/ekonomi, innovation, utförande/hantverk. 

Mur & Putsföretagen är den rikstäckande branschföreningen för murat och putsat byggande i Sverige med drygt nittio medlemsföretag över hela landet, dessa utgörs av entreprenörer, leverantörer och intressenter. Verksamheterna utför puts och murningsarbeten eller levererar material och utrustning för
murat och putsat. 

Katrinetorp landeri får Kulturarvspriset 2022

Bild: https://commons.m.wikimedia.org/wiki/User:Jorchr

Tidigt 1800-tal byggde Malmöfamiljerna Bager och Björkman sitt sommarslott som nu prisas 200 år senare.

I dag är Katrinetorps landeri en av landets bäst bevarade empireanläggningar mellan Svågertorp och Lindängen. Och efter renoveringar också ett utflyktsmål för många. Här är det ofta olika evenemang eller så åker Malmöbor och turister dit för att njuta av de historiska trädgårdarna och den engelska landskapsparken.

Motiveringen till att Katrinetorp fick Kulturarvspriset 2022 lyder bland annat så här:

”En flerårig besöksmålsutveckling har bidragit till att detta kulturarv har omhändertagits och stärkts. Samtidigt har en breddning av besöksupplevelserna varit i tydligt fokus, vilket gör att besöksmålet som helhet har genomgått en imponerande utveckling. Denna storstadsnära men ändå lantliga oas har en huvudbyggnad vars glansdagar inföll vid 1800-talets början. Nu har glansdagarna återkommit.”

Läs mer om Katrinetorp: https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Natur-och-parker/Katrinetorp-landeri.html