I början av juni flyttar de första hyresgästerna in i Malmös första och Sveriges högsta kontorsbyggnad i trä – granne med Emporia i Hyllie.
Skönhetsrådets medlemmar fick en visning av Fyrtornet – det elva våningar höga trähuset som liksom lutar sig bakåt från torget, men har ändå full koll på det.
Här ska det rymmas kontor, ett stort stadsdelsbibliotek och publika ytor i bottenvåningen.

2017 vann Wingårdhs arkitekter och Granitor, som då hette Midroc, markanvisningstävlingen om den tårtbitsliknande 12 000 kvadratmeter stora tomten mellan Emporia och järnvägsspåren. Kvarteret heter fortfarande Embassy of Sharing och här har Wingårdhs arkitekter ritat sju hus med olika funktioner. Tre av dem är håller på att byggas och Fyrtornet, trähuset, är först att bli klart.

Det har funnits flera planer för tomten. Den första innehöll den så kallade Hylliepinnen, norrmannen Arthur Buchardts hotell. Wingårdhs ritade senare också ett förslag på ett enda stort hus som täckte hela kvarteret.
Den avgörande markanvisningstävlingen hade tre teman som skulle uppfyllas:

• Öresundskosmopolitisk.
• Ett Hyllie för alla.
• Rekordgröna Hyllie.

Fyrtornets inglasade terrasser ska få gröna växter som ska tåla det svenska klimatet och som ska synas från gatan.
– Vi kommer inte att ha någon uppvärmning här, men temperaturen ska inte gå under nollan, säger Måns Herner, Granitors projektchef för Fyrtornet, när han visar oss de enorma terrasserna med snedställd fasad och små diskreta solceller i rutorna.

I förstudien till Embassy of Sharing pratade arkitekterna på Wingårdhs mycket med lokala företrädare inom bland annat närings- och föreningslivet,
– Och så tog vi reda på omständigheterna om Malmö hade hundra invånare: vem är de, vad gör de, hur gamla är de…?
Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs och som jobbat med Hyllie i princip sedan starten, säger också att målet med kvarteret är att alla Malmöbor ska ha ett ärende dit varje vecka när allt är klart.
– Hyllie är snart lika stort som Landskrona, säger Joakim Lyth.
Fyrtornet och grannen Drivbänken binds samman med en inglasad bro och i båda byggnaderna ska stadsdelsbilioteket få utrymme. I övrigt är det främst plats för kontor kompletterat med publika utrymmen i bottenvåningen. Målet är att skapa en form av vardagsrum för Hylliebor och andra som besöker stadsdelen.

– Andra våningen ska bli ett öga mot torget med lite längre öppettider, säger Måns Herner.
De sju husen har olika ändamål men alla är beroende av varandra. Det handlar om allt ifrån att dela den bergvärme som ska försörja kvarteret till gemensamma ytor och funktioner.
– Det hade varit mycket svårare att borra för en gemensam bergvärme om vi varit flera fastighetsägare på tomten. Nu kan vi också starta husen utifrån konjunkturläget. Just nu är det till exempel omöjligt att dra igång ett bostadsprojekt, säger Måns Herner.

Tornet i tomtens nordvästra hörn, Droppen, är dock ett påbörjat bostadsprojekt. Här ska det finnas mindre hyresrätter.Det andra bostadsprojektet, Levnadskonstnären, får vänta på första spadtaget.
Men just nu är det Fyrtornet som lockar studiebesök från hela världen – många i branschen vill lära sig att bygga med trä. Måns Herner säger att det är givet att dela med sig av sina erfarenheterna av att bygga ett så pass högt hus med en stomme av trä.
– I Sverige finns ännu inte den kunskapen som krävs för att konstruera en så här högg stomme huvudsak i trä. Utgångspunkten är limträbalkar, limträpelare och korslimmade träväggar. Upp till åtta våningar brukar det inte vara några problem, men nu skulle vi bygga tre våningar till.
Måns Herner berättar att de tittade på olika lösningar som att lägga betong för att stabilisera huset mot vindarna, en annan lösning var en 35 ton ting stålbalk för att staga upp de översta våningarna.
– Men det kändes inte rätt klimatmässigt
Lösningen blev istället ett österrikiskt företag, Binderholtz, med lång träbyggnadstradition.
– Sveriges erfarenhet av höga trähus startade i och med att vi gick in i EU för trettio år sedan och vi var tvungna att anpassa våra byggregler, det är kort tid jämfört med traditionen i Österrike, Schweiz och Tyskland, säger Joakim Lyth.

Både han och Måns Herner är övertygade om att det inte dröjer länge förrän ett svenskt företag kan visa upp den kunskap som behövs.
Det luktar gott av trä i Fyrtornet som på flera sätt är en annorlunda arbetsplats under byggtiden jämfört med ett konventionellt bygge.
– Här är så mycket tystare, man hör hammarslag, en fogsvans och då och då en cirkelsåg, säger Joakim Lyth.
På golven ligger vackra trägolv eller en heltäckningsmatta av återvunna fisknät.
– Det känns nästan som att gå på mossa, säger en i Skönhetsrådet som valde att kliva ut i rummet i strumplästen i stället för att dra på blå skydd över skorna.
Fasaden täcks av 2-6 millimeter tjock cederspån som har brandimpregnerats och färgats in i en falurödsliknande nyans.
På frågan: Varför, ger Joakim Lyth två olika svar.
– Det första tågresenärerna ser när de kommer från Köpenhamn är en faluröd lada, det är väl en rimlig lek med traditionerna. Det andra svaret är att vi ville göra något annat än en grånande träfasader.

Text och foto: Lotta Satz

Fakta:
Embassy of Sharings ursprungsförslag omfattade cirka 55 000 kvm byggnader, varav: hyres- och bostadsrätter, inklusive studentbostäder och bostäder för äldre, totalt cirka 27 000 kvm. Kontor inklusive företagsinkubator, cirka 21 000 kvm. Delade och sociala ytor cirka 2 300 kvm verksamhetslokaler i bottenplan cirka 5 000 kvm.

Läs mer om projektet här: https://www.granitor.se/properties/embassy-of-sharing

Skönhetsrådet i Malmö har lämnat in en ansökan till länsstyrelsen att byggnadsminnesförklara Sigurd Lewerentz sista byggnad på Östra kyrkogården – den så kallade Blomsterkiosken från 1969 som lockar arkitekturintresserade från hela världen.
Vi har också skickat en debattartikel till flera olika medier.

Läs mer om Sigurd Lewerentz och Östra kyrkogården här.

Ansökan 
om att väcka frågan om byggnadsminnesförklaring av Sigurd Lewerentz blomsterbutik på Östra kyrkogården i Malmö  

Objektet

Blomsterkiosken, uppförd 1969, är belägen på fastigheten Rosengård 4:72 i Malmö

Fastigheten ägs av Malmö Kommun

Byggnaden ägs av Svenska Kyrkan. 

Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö förvaltar Östra kyrkogården. 

Östra kyrkogården ingår i byggnadsplan Pl899.  

Beskrivning

Efter en arkitekttävling 1917 utsågs arkitekten Sigurd Lewerentz (1885 – 1975) förslag ”Ås” som vinnare för den nya kyrkogården i östra Malmö. Lewerentz fick uppdraget att vara kyrkogårdens ansvarige arkitekt och hade det uppdraget ända fram till 1969. Lewerentz ansvarade för den arkitektoniska gestaltningen för samtliga byggnader som uppfördes: de två kapellen, krematoriet, en hållplatsbyggnad till dåtidens spårvagnslinje samt avslutningsvis den lilla blomsterkiosk som uppfördes vid entrén vid Scheelegatan. I arbetet med kyrkogårdens ”gröna rum och strukturer” arbetade han samman med kyrkogårdsarkitekten Gustaf Wahlberg. 

Östra kyrkogården kan med rätta kallas för Lewerentz livsverk och präglas av ett konsekvent arkitektoniskt grepp – både i planlösningen och i byggnadernas arkitektur. Planlösningenhar en huvudaxel (parallellt med den befintliga åsen i området) och i anslutning till en serie av stramt hållna kyrkogårdskvarter. De olika byggnaderna vittnar både exteriört och interiört om den framväxande funktionalistiska tidsandan men med tydliga rötter i mer klassicistisk arkitektur. De olika byggnaderna vittnar om arkitektens egen utveckling under tidsperioden 10-tal till 60-tal och utmynnar i en renodlad funktionalistisk arkitektur i det avslutande verket blomsterkiosken – invigd 1969.

Blomsterkiosken är en enkel byggnad i betong. De öppna rummen har djärvt formade generösa ljusinsläpp, karakteristiskt frilagda tekniska installationer och en alldeles påtaglig materialitet. Dessa karaktärer samspelar kongenialt och gör att en liten till synes enkel byggnad har blivit ett arkitektoniskt mästerverk. Blomsterkiosken utgör en värdigoch logisk final på Östra kyrkogårdens arkitektoniska utveckling samtidigt som den representerar funktionalismen i sig och visar att den ”ismen” också har enastående konstnärliga kvaliteter. I mångas ögon är Lewerentz blomsterkiosk ett av landets arkitektoniska mästerverk och därmed en kulturhistoriskt mycket intressant och viktig byggnad. Se fotodokumentation i bilaga nedan.

Lewerentz arkitektur uppmärksammas idag internationellt och återges och analyseras både i publikationer och utställningar. Den studeras och beundras också genom en mängd studiebesök. Inte minst blomsterkiosken i Malmö får en ständigt ökande ström av internationella besökare.

Blomsterkiosken har tyvärr inte åldrats med behag – den har förfulats av en tråkig tillbyggnad, ett fult nytt plåttak, ett långvarigt negligerat underhåll och en vanställd interiör. Med enkla medel skulle denna världsattraktion kunna återställas till sin ursprungliga skepnad. 

Hemställan

Skönhetsrådet i Malmö hemställer härmed om att Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö (i sitt ursprungliga skick) förklaras som byggnadsminne och bifogar en förhoppning om byggnadens snara återställande i enlighet med Sigurd Lewerentz intentioner.

Malmö den 8 mars 2024

Skönhetsrådet i Malmö

Agneta Hammer, ordförande

e-post: agnetahammer@gmail.com

telefon: 070-7812357

Bilaga: fotodokumentation blomsterkiosken

https://drive.google.com/drive/folders/1-3AxD0zMFvpDHFbKQ_VJu3e2QJCPA3ZF?usp=sharing_eil_se_dm&ts=65eb4e78

Sydsvenskan 14/3 -24