Söndagen den 5 maj är det dags att pumpa däcken och knyta promenadskorna för då ordnar Skönhetsrådet en kombinerad cykel- och promenadguidning i Slottsstaden.
Här möts vi den 5 maj klockan 14.00. Foto: Mats OlssonGuidningen går främst längs sträckan Mariedalsvägen -Fridhemstorget.
Vårens första exkursion med Skönhetsrådet går till Slottsstaden. Vi samlas strax utanför stadsdelen Slottsstaden, nämligen vid bostadshuset Kronprinsen. Vid tillkomsten 1959-62 utgjorde den 75 meter höga huset en modernismens höjdpunkt. Vi tar steget in på Regmentsgatan, detta idylliska område som blivit ett mycket omtyckt bostads och handelsområde. En stad i staden skulle man kunna säga. Här finns en blandning av romantiserande sekelskiftshus till funkishus och swedish grace. Vi stannar till vid Fridhemstorget och betraktar S:t Andreaskyrkan, också här ett uttryck för modernism som bär karakteristiska drag av basilikamed en extra accent i form av en kampanil. Tilkomstår 1958-59 med Torsten Roos och Bror Thornberg som arkitekter. En bit in på Sergels väg viker vi in på Roslins väg. Huset på Roslins väg 12 är en utmärkt exponent för funktionalismen i området. Arkitekt är Tage Möller och huset har tillkomstår 1938. Huset är ett lamellhus med alla funktionalismens attribut – släta fasader och en lådaktig form med platt tak.
Tillbaks igen på Tessins väg gör vi ett stopp vid nr 10 som är Malmös första kollektivhus med samma arkitekter som S:t Andreaskyrkan. Huset omvandlades till servicehus 1978. Ett särpräglat arkitektoniskt uttryck förstärks av fönsteromfattningarna i fantasifulla geometriska former.
Vid turbinen viker vi in på Ola Hanssonsgatan. Här är platsen för Malmös första bomässa – Vi bo på Ribershus – som genomfördes 1938 och var starten på utbyggnaden mot Limhamnsvägen.
Initiatiativtagare tilll bomässan och husbyggandet var Erik Sigrid Persson. Husen har betraktats som ett av de bästa exemplen på funktionalism i Malmö. Arkitekter var Stig Dranger, David Hellden samt Nils Einar Eriksson . Det sista av de tio niovåningshusen färdigställdes i slutet av 50-talet. Karaktäristiskt för husen mot havet är de indragna takvåningarna med skärmtak och som tillsammans bildar Ribersborgs karaktäristiska front mot havet.
Vi möts klockan 14.00 i Kronprinsenhörnet Regementsgatan/ Mariedalsvägen. Räkna med att vandringen, som leds av Skönhetsrådets Henrik Johannesson, arkitekt, och Göran Rosberg, kulturgeograf, tar cirka 1,5 timmar. Det kostar inget att följa med och ingen föranmälan krävs. Länk till Facebookevenemang.
Läs artikel från 31/1 2023 om den politiska striden om Regementsgatan. Länk
I början av juni flyttar de första hyresgästerna in i Malmös första och Sveriges högsta kontorsbyggnad i trä – granne med Emporia i Hyllie. Skönhetsrådets medlemmar fick en visning av Fyrtornet – det elva våningar höga trähuset som liksom lutar sig bakåt från torget, men har ändå full koll på det. Här ska det rymmas kontor, ett stort stadsdelsbibliotek och publika ytor i bottenvåningen.
Fyrtornet är först ut med att ta emot hyresgäster i kvarteret Embassy of Sharing som ritats av Wingårdhs arkitekter och ägs av Granitor..
2017 vann Wingårdhs arkitekter och Granitor, som då hette Midroc, markanvisningstävlingen om den tårtbitsliknande 12 000 kvadratmeter stora tomten mellan Emporia och järnvägsspåren. Kvarteret heter fortfarande Embassy of Sharing och här har Wingårdhs arkitekter ritat sju hus med olika funktioner. Tre av dem är håller på att byggas och Fyrtornet, trähuset, är först att bli klart.
Droppen högst upp till vänster innehåller smålägenheter, Drivbänken till höger är en kontorsbyggnad med plats för stadsdelsbiblioteket och publika ytor i bottenplanet. En bro binder samman de andra våningsplanen i Drivbänken och Fyrtornet som båda ska rymma stadsdelsbiblioteket.
Det har funnits flera planer för tomten. Den första innehöll den så kallade Hylliepinnen, norrmannen Arthur Buchardts hotell. Wingårdhs ritade senare också ett förslag på ett enda stort hus som täckte hela kvarteret. Den avgörande markanvisningstävlingen hade tre teman som skulle uppfyllas:
Öresundskosmopolitisk.
Ett Hyllie för alla.
Rekordgröna Hyllie.
Fyrtornets inglasade terrasser ska få gröna växter som ska tåla det svenska klimatet och som ska synas från gatan. – Vi kommer inte att ha någon uppvärmning här, men temperaturen ska inte gå under nollan, säger Måns Herner, Granitors projektchef för Fyrtornet, när han visar oss de enorma terrasserna med snedställd fasad och små diskreta solceller i rutorna.
Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs arkitekter och Måns Herner, projektchef för Fyrtornet på Granitor höll i guidningen av Skönhetsrådets medlemmar.
I förstudien till Embassy of Sharing pratade arkitekterna på Wingårdhs mycket med lokala företrädare inom bland annat närings- och föreningslivet, – Och så tog vi reda på omständigheterna om Malmö hade hundra invånare: vem är de, vad gör de, hur gamla är de…? Joakim Lyth, arkitekt på Wingårdhs och som jobbat med Hyllie i princip sedan starten, säger också att målet med kvarteret är att alla Malmöbor ska ha ett ärende dit varje vecka när allt är klart. – Hyllie är snart lika stort som Landskrona, säger Joakim Lyth. Fyrtornet och grannen Drivbänken binds samman med en inglasad bro och i båda byggnaderna ska stadsdelsbilioteket få utrymme. I övrigt är det främst plats för kontor kompletterat med publika utrymmen i bottenvåningen. Målet är att skapa en form av vardagsrum för Hylliebor och andra som besöker stadsdelen.
Solceller på rad på tertassfönstren.Drivbänken står näst i tur att bli klar.Bron förbinder Drivbänken och Fyrtornet och stadsdelsbibliotekets utrymmen.En spiraltrappa i ett fyrkantigt utrymme leder upp till stadsdelsbiblioteket. Foto Emma Krantz
– Andra våningen ska bli ett öga mot torget med lite längre öppettider, säger Måns Herner. De sju husen har olika ändamål men alla är beroende av varandra. Det handlar om allt ifrån att dela den bergvärme som ska försörja kvarteret till gemensamma ytor och funktioner. – Det hade varit mycket svårare att borra för en gemensam bergvärme om vi varit flera fastighetsägare på tomten. Nu kan vi också starta husen utifrån konjunkturläget. Just nu är det till exempel omöjligt att dra igång ett bostadsprojekt, säger Måns Herner.
Kontirshuset Drivbänken har fortfarande byggnadsställningar……liksom bostadshuset Droppen.
Tornet i tomtens nordvästra hörn, Droppen, är dock ett påbörjat bostadsprojekt. Här ska det finnas mindre hyresrätter.Det andra bostadsprojektet, Levnadskonstnären, får vänta på första spadtaget. Men just nu är det Fyrtornet som lockar studiebesök från hela världen – många i branschen vill lära sig att bygga med trä. Måns Herner säger att det är givet att dela med sig av sina erfarenheterna av att bygga ett så pass högt hus med en stomme av trä. – I Sverige finns ännu inte den kunskapen som krävs för att konstruera en så här högg stomme huvudsak i trä. Utgångspunkten är limträbalkar, limträpelare och korslimmade träväggar. Upp till åtta våningar brukar det inte vara några problem, men nu skulle vi bygga tre våningar till. Måns Herner berättar att de tittade på olika lösningar som att lägga betong för att stabilisera huset mot vindarna, en annan lösning var en 35 ton ting stålbalk för att staga upp de översta våningarna. – Men det kändes inte rätt klimatmässigt Lösningen blev istället ett österrikiskt företag, Binderholtz, med lång träbyggnadstradition. – Sveriges erfarenhet av höga trähus startade i och med att vi gick in i EU för trettio år sedan och vi var tvungna att anpassa våra byggregler, det är kort tid jämfört med traditionen i Österrike, Schweiz och Tyskland, säger Joakim Lyth.
Ett vackert trägolv håller på att läggas i det blivande stadsdelsbiblioteket.Fyrtornet har haft många ”träkramare” på besök. Ingen kan låta bli att gå fram och känna på pelarna, berättar Måns Herner,
Både han och Måns Herner är övertygade om att det inte dröjer länge förrän ett svenskt företag kan visa upp den kunskap som behövs. Det luktar gott av trä i Fyrtornet som på flera sätt är en annorlunda arbetsplats under byggtiden jämfört med ett konventionellt bygge. – Här är så mycket tystare, man hör hammarslag, en fogsvans och då och då en cirkelsåg, säger Joakim Lyth. På golven ligger vackra trägolv eller en heltäckningsmatta av återvunna fisknät. – Det känns nästan som att gå på mossa, säger en i Skönhetsrådet som valde att kliva ut i rummet i strumplästen i stället för att dra på blå skydd över skorna. Fasaden täcks av 2-6 millimeter tjock cederspån som har brandimpregnerats och färgats in i en falurödsliknande nyans. På frågan: Varför, ger Joakim Lyth två olika svar. – Det första tågresenärerna ser när de kommer från Köpenhamn är en faluröd lada, det är väl en rimlig lek med traditionerna. Det andra svaret är att vi ville göra något annat än en grånande träfasader.
Text och foto: Lotta Satz
Fakta: Embassy of Sharings ursprungsförslag omfattade cirka 55 000 kvm byggnader, varav: hyres- och bostadsrätter, inklusive studentbostäder och bostäder för äldre, totalt cirka 27 000 kvm. Kontor inklusive företagsinkubator, cirka 21 000 kvm. Delade och sociala ytor cirka 2 300 kvm verksamhetslokaler i bottenplan cirka 5 000 kvm.
Vid föreningens årsmöte den 10 april valdes Agneta Hammer om som ordförande för Skönhetsrådet i Malmö.
Dessutom valdes ledamöterna Birgitta Ramdell Stamming, sekreterare, Hans Tengryd, kassör, Henrik Johannesson, Ann-Sofi Högborg, Jeanette Wester och Lotta Satz.
Till revisor respektive revisorssuppleant utsågs Kjell Aage Nilsson och Ingrid Sommar.
Skönhetsrådet i Malmö har lämnat in en ansökan till länsstyrelsen att byggnadsminnesförklara Sigurd Lewerentz sista byggnad på Östra kyrkogården – den så kallade Blomsterkiosken från 1969 som lockar arkitekturintresserade från hela världen. Vi har också skickat en debattartikel till flera olika medier.
Läs mer om Sigurd Lewerentz och Östra kyrkogården här.
Ansökan om att väcka frågan om byggnadsminnesförklaring av Sigurd Lewerentz blomsterbutik på Östra kyrkogården i Malmö
Objektet
Blomsterkiosken, uppförd 1969, är belägen på fastigheten Rosengård 4:72 i Malmö
Fastigheten ägs av Malmö Kommun
Byggnaden ägs av Svenska Kyrkan.
Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö förvaltar Östra kyrkogården.
Östra kyrkogården ingår i byggnadsplan Pl899.
Beskrivning
Efter en arkitekttävling 1917 utsågs arkitekten Sigurd Lewerentz (1885 – 1975) förslag ”Ås” som vinnare för den nya kyrkogården i östra Malmö. Lewerentz fick uppdraget att vara kyrkogårdens ansvarige arkitekt och hade det uppdraget ända fram till 1969. Lewerentz ansvarade för den arkitektoniska gestaltningen för samtliga byggnader som uppfördes: de två kapellen, krematoriet, en hållplatsbyggnad till dåtidens spårvagnslinje samt avslutningsvis den lilla blomsterkiosk som uppfördes vid entrén vid Scheelegatan. I arbetet med kyrkogårdens ”gröna rum och strukturer” arbetade han samman med kyrkogårdsarkitekten Gustaf Wahlberg.
Östra kyrkogården kan med rätta kallas för Lewerentz livsverk och präglas av ett konsekvent arkitektoniskt grepp – både i planlösningen och i byggnadernas arkitektur. Planlösningenhar en huvudaxel (parallellt med den befintliga åsen i området) och i anslutning till en serie av stramt hållna kyrkogårdskvarter. De olika byggnaderna vittnar både exteriört och interiört om den framväxande funktionalistiska tidsandan men med tydliga rötter i mer klassicistisk arkitektur. De olika byggnaderna vittnar om arkitektens egen utveckling under tidsperioden 10-tal till 60-tal och utmynnar i en renodlad funktionalistisk arkitektur i det avslutande verket blomsterkiosken – invigd 1969.
Blomsterkiosken är en enkel byggnad i betong. De öppna rummen har djärvt formade generösa ljusinsläpp, karakteristiskt frilagda tekniska installationer och en alldeles påtaglig materialitet. Dessa karaktärer samspelar kongenialt och gör att en liten till synes enkel byggnad har blivit ett arkitektoniskt mästerverk. Blomsterkiosken utgör en värdigoch logisk final på Östra kyrkogårdens arkitektoniska utveckling samtidigt som den representerar funktionalismen i sig och visar att den ”ismen” också har enastående konstnärliga kvaliteter. I mångas ögon är Lewerentz blomsterkiosk ett av landets arkitektoniska mästerverk och därmed en kulturhistoriskt mycket intressant och viktig byggnad.Se fotodokumentation i bilaga nedan.
Lewerentz arkitektur uppmärksammas idag internationellt och återges och analyseras både i publikationer och utställningar. Den studeras och beundras också genom en mängd studiebesök. Inte minst blomsterkiosken i Malmö får en ständigt ökande ström av internationella besökare.
Blomsterkiosken har tyvärr inte åldrats med behag – den har förfulats av en tråkig tillbyggnad, ett fult nytt plåttak, ett långvarigt negligerat underhåll och en vanställd interiör. Med enkla medel skulle denna världsattraktion kunna återställas till sin ursprungliga skepnad.
Hemställan
Skönhetsrådet i Malmö hemställer härmed om att Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö (i sitt ursprungliga skick) förklaras som byggnadsminne och bifogar en förhoppning om byggnadens snara återställande i enlighet med Sigurd Lewerentz intentioner.
Vad vill du att Skönhetsrådet i Malmö ska uppmärksamma i år? Nu är det att börja fundera på vad du tycker gjorde Malmö bättre under det senaste året. Kanske är det ett helt nytt hus eller ett uthålligt utvecklingsarbete som fångar dig.
Senast den 31 maj vill Skönhetsrådet ha in ditt eller dina förslag med en tydlig motivering varför just det är värt att prisas.
Syftet med Skönhetsrådets stora pris är att lyfta fram och sprida kännedom om insatser som gjort Malmö skönare, vackrare och mer intressant.
Skicka ditt förslag till agnetahammer@gmail.com, allra senast den 31 maj. Alla är välkomna med förslag!
Priset, som delas ut under hösten, består av äran, diplom och medalj. Det tilldelas personer(er), företag eller organisation(er).
Priset har delats ut med växlande regelbundenhet. Först kallades det för ”Utmärkelse för främjande av Malmö skönhetsvärden”. Pristagare har varit
Nu kan du hitta våra stadsvandringar, julkorten från 2022 och 2023 års adventskalender på vår interaktiva karta. Om du klickar på den lilla symbolen i övre vänstra hörnet ser du en lista på stadsvandringar(svart), julkort(blå) och adventskalender(gul). Följ länkarna och läs mer om just den platsen.
Allmänna badplatser, en gång- och cykelbro över bangården, 9 000 bostäder och 21 000 nya och gamla arbetsplatser. Det är bara några av planerna för Malmös nya centrala stadsdel – Nyhamnen. Men så ska området också utvecklas fram till 2050.
Karta: Malmö,stad
1903 skapades Nyhamnsbassängen när Hullkajen och Nyhamnspiren byggdes ut. Sedan dess har Malmös kustlinje flyttat längre och längre ut med Frihamnen och Industrihamnen. Utfyllnader och förlängda pirer skapade mer mark åt stan. Nu när hamnens storhetstid är över ska Malmö få en helt ny stadsdel på det gamla hamn- och industriområdet.
I ett höstsnålt Malmöväder ordnade Skönhetsrådet en vandring, som en programpunkt i Malmö in the making. Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för utvecklingen av Nyhamnen och Olof Martinsson, stadsantikvarie ledde vandringen genom det gamla med siktet inställt på det som ska bli. Ett 50-tal intresserade följde med.
Åsa-Maria Bengtsson är ordförande i Ateljéföreningen Addo. Hon jobbade 20 år i gamla Addohuset på Sorgenfri före flytten till Borrgatan.Elisabeth Moritz är en av konstnärerna i Addo.
Först stoppet var hos Ateljéföreningen Addo som består av 52 konstnärer som delar på 48 ateljéer i det röda tvåvåningshuset i hörnet Borrgatan/Lodgatan. Konstnärerna flyttade från det gamla Addohuset på Industrigatan för ett par år sedan, och tog namnet med sig, när området började gentrifieras. Oroliga för att de skulle kastas ut ur sina arbetsplatser började de söka efter nya lokaler Elisabeth Moritz är en av konstnärerna som visar upp sin ateljé. Hon säger att visst finns det en oro att Nyhamnen ska genomgå samma förvandlingen som i många andra städer, men just nu upplever föreningen ett starkt stöd från Malmö kommun som bidragit till att Addo har ett 20-årigt hyreskontrakt. Men hyrorna är höga och när en konstnär flyttar ut är det svårt att hitta någon ny som har råd. – När man bygger om en stad och inte tar hänsyn till de kluster som finns runt till exempel konstnärer då bryter man processer och samarbeten försvinner, säger Elisabeth Moritz.
Olof Martinsson, stadsantikvarie, och Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för Nyhamnen ledde Skönhetsrådets rundvandring.Det gamla magasinet, M1, från början av 1900-talet var en gång ett viktig lager för import och export. Nu håller fastighetsbolaget Lifra på att renovera den 15 000 kvadratmeter stora fastigheten för publik verksamhet.
Nästa stopp blev utanför M1, den stora magasinsbyggnaden från början av 1900-talet och som ligger mellan Frihamnskajen och Grimsbygatan. Det 15 000 kvadratmeter stora magasinet fungerade som ett mellanlager för importerade varor och varor som skulle lämna Malmö för export. Men det har stått tomt länge och bland annat fasaderna är i stort behov av renovering. Fastighetsbolaget Lifra har köpt fastigheten som har ett högt kulturhistoriskt värde för att renovera den för publika verksamheter. – Tyvärr har man hittat något i väggarna så renoveringen tar längre tid att planerat, säger Kristoffer Nilsson.
Rampen till den gamla Eurowayfärjan ska förvandlas till en amfiteater, arbetet beräknas börja under hösten.Kristoffer Nilsson och Ola Martinsson berättar att rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway snart ska bli en amfiteater.
Så mycket som möjligt ska tas tillvara av det som redan finns i Nyhamnen.
Utvecklingen av Nyhamnen som en ny stadsdel beräknas pågå till 2050. I höst beräknas dock förvandlingen av och runt rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway ha påbörjats. Rampen i sig ska bli en amfiteater och runt den ska en allmän plats, en park, skapas. – Det blir en test, vilka växter fungerar så här nära vattnet till exempel. Vi ska gestalta genom att förvalta det som finns, säger Kristoffer Nilsson. Från rampen kan man se utöver det stora utfyllnadsområdet där det en gång stod bilar i långa rader i väntan på att skeppas vidare ut i Europa. I början av augusti lockade musikfesten Big Slap 50 000 besökare till området som gapar tomt nu. – Vi vill se många initiativ, Små Slap, när området har aktiverats, säger Kristoffer Nilsson. Han understryker att Nyhamnen ska utvecklas tillsammans med Malmöborna och de verksamheter som redan finns. – Vi ska jobba med tydlig kommunikation och med samarbete. Olof Martinsson får frågan vilken som är hans favoritplats i Nyhamnen. – Jag har nog inte riktigt hittat den än, men jag tycker om denna del, bara några hundra meter från Malmö C, där man tydligt se hur hamnarna vuxit fram.
Kungastenen står som ett minne av Nyahamsbassängens invigning 1903.En gång fanns det tre allmänna badplatser i Nyhamnen. Inom tio år ska det finnas nya, spår Kristoffer Nilsson.
Längst ut på den än så länge inhägnade Nyhamnspiren står kungastenen från invigningen av Nyhamnen 1903 och med en i dag nästan oläslig signatur på ena sidan. En gång i tiden fanns det tre allmänna badinrättningar i Nyhamnen och inom en tioårsperiod räknar Kristoffer Nilsson med att det åter ska finnas nya badplatser långs bassängkanterna. Först ska dock Smörkajen, som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen, Skeppsbron, Stockholmskajen, området kring den tidigare färjerampen och Bylgiahuset, bli nästa stora steg till en ny stadsdel i centrala Malmö. Här planeras för cirka 500 bostäder och verksamheter, en ny park, tillgängliga kajer, stråk och mötesplatser. Detaljplanen väntas bli antagen i år så att arbetet kan komma igång under nästa år.
Nyhamnens andra bostadshus är på väg. När hela området är färdigbyggt beräknas det finnas 9000 bostäder.
Men det är längs Carlsgatan, öster om Malmö Centralstation, som arbetet med den nya stadsdelen kommit längst. Det började med kontorshusen Glasvasen och Foajén samt bostadshuset Malmö Living, Det fortsatte med Nordens största domstolsbyggnad, läs mer här, Eons huvudkontor för Norden och snart kommer det andra bostadshuset stå klart. Eons modern kontor ligger granne med kryddfabriken i rött tegel och med båthallar som ska bevars. Gammalt möter nytt, lågt möter högt.
Eons nordiska huvudkontor är det senaste tillskottet vid Carlsgatan.– Kryddhuswt ska tas tillvara och därborta planeras En gång- och cykelbro mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.
Carlsgatan och Hans Michelsensgatan är två viktiga in- och utfarter till Malmö. För även om planerna får Nyhamnen innehåller färre bilar och många gång- och cykelstråk kommer de båda gatorna attt byggas om för flera olika trafikslag. Hans Michelsensgatan ska till exempel utvidgas och få en ny sträckning, däremot blir Jörgen Kocksgatan en grön huvudgata genom området. På smågatorna i området kommer cyklister och fotgängare att prioriteras.
Det är många hänsyn och utmaningar när ett havsnära område ska byggas om, havsnivåhöjningar till exempel. Men också att skapa en grön och hållbar miljö för framtiden i ett område som nästan kan beskrivas som en stenöken i dag. En annan är att knyta området till dagens centrala delar av staden. – Just nu har vi skarpa diskussioner med Trafikverket om en cykel- och gångbro över bangården mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson. Dessutom planeras även en gång- och cykelbro över Malmö inre hamn, som kopplar samman Smörkajen och Nyhamnen med Universitetsholmen och Varvsstaden.
Text: Lotta Satz Foto: Lotta Satz och Jeanette Gostomski
Agneta Hammer, ny ordförande för Skönhetsrådet i Malmö.
Agneta Hammer har valts till Skönhetsrådet i Malmös nya ordförande efter Bo Mårtensson. Ingrid Sommar ställde några frågor till Agneta Hammer som bland annat varit stadsarkitekt i Malmö.
Vilken är din bakgrund? – Jag är arkitekt och arbetade senast som stadsbyggnadsdirektör i Göteborg. Dessförinnan hade jag samma tjänst i Helsingborg. Men från början var jag på Stadsbyggnadskontoret i Malmö under många år, bland annat som stadsarkitekt. Sen 2019, fram till nu, har jag också varit ordförande för Sveriges Arkitekter i Skåne.
Vad kännetecknar den typen av jobb? – Gemensamt för alla är att de handlar om stadsutveckling, ett så spännande och viktigt område. I grunden har det stor påverkan på människors välbefinnande. Känslan av identitet, trygghet och trivsel. Sen är förutsättningarna väldigt olika i olika kommuner. Under min period i Helsingborg handlade jobbet mycket om att låta staden växa söderut. Ett resultat är den nya stadsdelen Oceanhamnen.
Hur upplever du Malmö som stad? – Framför allt tycker jag att Malmö vågar. Här händer mycket när det gäller stadens utveckling. Men utmaningarna är många, det är en blandad stad. Bland det viktigaste är att få staden att hänga samman, att inga stadsdelar blir som isolerade öar. Där tycker jag att mycket fortfarande kan göras.
Har du någon favoritplats i Malmö? – Jag växte upp nära Regementsgatan och tycker att förändringarna som gjordes vid Södertull i början av 2000-talet är väldigt fina. Hur man knutit ihop Södergatan och Södra Förstadsgatan och fått in kanalen som en del av upplevelsen. Trapporna som går ner till vattnet tillför platsen mycket. Sen är Malmö Opera är en fantastiskt vacker byggnad. Både det storslagna intrycket utifrån och interiören. Den förmedlar glädje, tycker jag.
Vad tänker du att Skönhetsrådet kan åstadkomma – Framför allt fånga upp viktiga frågor i det offentliga samtalet. Att bidra till diskussion. Just nu är den fortsatta utvecklingen av Rosengård en sådan fråga, liksom vilka förändringar som ska ske i City.
Lewerentz-utställningen på Skissernas museum i Lund varar till 10 september. Under senvåren ordnar Skönhetsrådet i samarbete med Skissernas museum en Lewerentz-vandring i Malmö. Foto: Johan Persson.
Så har vi då – äntligen – fått en Lewerentz-utställning som tar fasta på arkitektens skånska mästerverk. Det är Skissernas museum i Lund som fokuserar Sigurd Lewerentzarbeten under mer än 60 år i Skåne. Samtidigt lyfter museet fram en av hans nutida uttolkare och beundrare, arkitekten Petra Gipp. I den nya, platsspecifika skulpturen ”Trappa” bidrar hon med en framåtblickande kommentar.
Sigurd Lewerentz (1885-1975) har sedan länge världsrykte, som under de senaste decennierna stadigt har tilltagit. Inte minst ägnas han allt intensivare uppmärksamhetinternationellt och framstår allt tydligare som en viktiginspiratör för dagens arkitekter.
Hans verksamhet i Skåne inleddes redan under åren kring Baltiska utställningen i Malmö 1914 och varade livet ut. Mot slutet bosatte sig den ursprungligen Norrlandsfödde arkitekten också här. Först i Skanör, sen i Lund, där han verkade in i det sista. Bland hans sista uppförda byggnader är S:t Petri kyrka i Klippan och Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö.
S:t Petri kyrka i Klippan. Foto: Per Kristiansen
– Vad som främst fascinerar mig hos Lewerentz är hans ständiga sökande och experimenterande, säger Petra Gipp. Hur spåren av hantverket och egensinnigheten alltid finns där, inte minst i de sena byggnaderna.
Petra Gipp. Foto: Johan Person
Hennes gipsskulptur har karaktären av tre vertikala kroppar som griper in i varann, likt ett rationalistiskt pussel. Glipor, passager och snitt öppnar upp mot rummet och världen, hon ser dem som utsnitt i tiden. Men också ytskikten är centrala, varje detalj en berättelse om den fysiska kroppens tillkomst – ett drag hon känner igen hos Lewerentz.
Stadsteatern från Nordost. Foto C.G Rosenberg
Till arkitektens mest älskade byggnader hör Operan i Malmö, rankad som en av de främsta ikonerna inom 1900-talets skandinaviska modernism. Teaterhuset hade långa födslovåndor, projekteringen pågick i mer än 15 år, till 1944. Två arkitekttävlingar hölls, Lewerentz vann bägge. Men i slutänden blev han ändå tvingad att samarbeta med två övriga pristagare, Erik Lallerstedt och David Helldén.
Interiör Stadsteatern i Malmö från 1944. Foto: C.G. Rosenberg
Även Östra kyrkogården i Malmö framstår som ett unikt livsverk. Kyrkogården är nästan som en ständigt pågående, ännu levande ”utställning”, vars innehåll spänner över 50 år.
Lewerentz fick uppdraget 1916, bara året efter att han tillsammans med Gunnar Asplund börjat arbetet med Skogskyrkogården i Stockholm. I Malmö handlade det förstom att planera kyrkogårdens landskap, som löper längs en naturlig ås. Under de följande åren tillkom en rad byggnader, tillsammans berättar de både om Lewerentz arkitektur och om samhällets utveckling under 1900-talet. Det klassicistiska Birgittakapellet från 1927, det funktionalistiska krematoriet från 1932, de två skandinaviskt moderna kapellen S:t Knut och S:ta Gertrud från 1943 bidrar alla till berättelsen. Liksom det slutliga utropstecknet, den snarast brutalistiska och i Malmö kultförklarade Blomsterkiosken från 1969.
Blomsterkiosken på Östra kyrkogården i Malmö. Foto: Per Kristiansen
En rad aktiviteter planeras under utställningstiden. Bland annat ska framemot sommaren arrangeras en stadsvandring i Östra kyrkogården. Skissernas Museum samarbetar här med Skönhetsrådet i Malmö. Mer info om vandringen kommer.
Ingrid Sommar
Fakta:
Skissernas Museum: ”Arkitektur Skulptur, Sigurd Lewerentz Petra Gipp”. Länk
Länk till tidigare inlägg. Jeanette Gostomskis julkort.
”Ljuspaviljongen” är ett av Olafur Eliassons verk på Lernacken som renoveras.
I april 2021 skrev Skönhetsrådet till Malmö kommun och påtalade förfallet av Olafur Eliassons två konstverk på Lernacken. Nu händer det – ”The movement for Lernacken” – ”Ljuspaviljongen” och ”Mowementmeter for Lernacken” – ska restaureras.
Malmö kommuns medarbetare som är ansvarig för renoveringen av den världsberömda konstnärens verk arbetar tillsammans med Olafur Eliassons personal i ateljén i Berlin. De har tagit fram provmaterial från tillverkare och beställt nytt material som är godkänt av konstnären. Kommunen räknar med att material såsom prismor och metalldelar levereras under mars.
Ateljén i Berlin renoverar samtidigt de högre konstverkets prismor och belysning som ska bli mer anpassad för ett naturreservat. Kommunen undersöker nu om The Pavillon (bilden) kan flyttas till en plats där den blir mer sedd och inte utsätts för vandalisering. Lotta Satz
När Stena fastigheter skulle bygga en ny ventilationsanläggning på 50-talshuset mot Regementsgatan sökte man bygglov och fick det 2021. Men det färdiga resultatet stämmer inte med bygglovet, menar kommunen som nu prövar ombyggnaden.
Malmö museer, som fungerar som kommunens expert i kulturmiljöfrågor, har avstyrkt bygglovet, enligt Sydsvenskan.
Byggnaden ”har ett högt kulturhistoriskt värde både i sig själv och som en del av 50-talsmiljön kring och i anslutning till torget”, skriver man i ett utlåtande.
För tre år sedan såg den kritiserade delen av kvarteret Brahehus ut så här. Kvarteret liksom S:t Andreaskyrkan är ritat av Thorsten Roos och Bror Thornberg. Foto: Google Maps
