Vad vill du att Skönhetsrådet i Malmö ska uppmärksamma i år? Nu är det att börja fundera på vad du tycker gjorde Malmö bättre under det senaste året. Kanske är det ett helt nytt hus eller ett uthålligt utvecklingsarbete som fångar dig.
Senast den 31 maj vill Skönhetsrådet ha in ditt eller dina förslag med en tydlig motivering varför just det är värt att prisas. Syftet med Skönhetsrådets stora pris är att lyfta fram och sprida kännedom om insatser som gjort Malmö skönare, vackrare och mer intressant.
Skicka ditt förslag till agnetahammer@gmail.com, allra senast den 31 maj. Alla är välkomna med förslag! Priset, som delas ut under hösten, består av äran, diplom och medalj. Det tilldelas personer(er), företag eller organisation(er). Priset har delats ut med växlande regelbundenhet. Först kallades det för ”Utmärkelse för främjande av Malmö skönhetsvärden”.
Malmös skejtare prisas av Skönhetsrådet i Malmö. Under söndagen mottog Tobias Henriksson och Gustav Sandborg Edén 2024 års pris av Skönhetsrådets ordförande Agneta Hammer. De har arbetat målinriktat och gemensamt för Malmös skejtare genom Föreningen Bryggeriet respektive Malmö stad.
Motiveringen till Skönhetsrådet i Malmös pris 2024: Malmö är landets skejtmetropol. Skejtarna, föreningen Bryggeriet och Malmö stad har arbetat målmedvetet för att ta in skejtkulturen i gemenskapen. Flera skejtarenor har etablerats och offentliga rum använts för spontan skejt. Senast när Philadelphias kultförklarade första skejtarena återuppstod i Malmö. Viktigast av allt – skejt har blivit en inkluderande och trygghetsskapande attraktion. Barn, ungdomar, föräldrar och åskådare njuter av den fart och glädje som Malmös skejtvärld sprider också långt utanför landets gränser. Priset tilldelas John Magnusson och Gustav Svanborg för sitt levande engagemang.
Vad är det egentligen som gör en stad attraktiv för många? Det är huvudfrågan när Skönhetsrådet i Malmö delar ut sitt årliga pris 2024. Årets pristagare har bidragit till att göra Malmö känt långt utanför landets gränser. Hör dem berätta om hur de tagit en från början liten rörelse till att bli en naturlig och uppskattad del av Malmö. Under eftermiddagen intervjuas även Gustav Magnusson, stadsplanerare och Malmöbo, som jobbat i tolv olika städer i Europa. Det blir ett samtal om hans syn på Malmö och vilka förändringar som kan göra stadskärnan mer lockande för Malmöbor och för besökare. Gustav Magnusson har intervjuat 100 olika inflytelserika personer över hela världen under huvudrubriken “Keynote Conversations – 100 interviews for Reinventing the city”. En av intervjupersonerna i boken som är på väg att ges ut är Köpenhamns stadsarkitekt Camilla Richter-Friis van Deurs. Hon säger: en bra stad skapas av en dynamisk väv mellan förr och nu, en elegant arkitektur och naturlig skönhet, invånarnas delaktighet och hårt arbetande professionella och inte minst modiga politiska beslut. Välkomna till Form/Design Center på Lilla torg söndagen den 24 november klockan 14-16
Vad vill du att Skönhetsrådet i Malmö ska uppmärksamma i år? Nu är det att börja fundera på vad du tycker gjorde Malmö bättre under det senaste året. Kanske är det ett helt nytt hus eller ett uthålligt utvecklingsarbete som fångar dig.
Senast den 31 maj vill Skönhetsrådet ha in ditt eller dina förslag med en tydlig motivering varför just det är värt att prisas.
Syftet med Skönhetsrådets stora pris är att lyfta fram och sprida kännedom om insatser som gjort Malmö skönare, vackrare och mer intressant.
Skicka ditt förslag till agnetahammer@gmail.com, allra senast den 31 maj. Alla är välkomna med förslag!
Priset, som delas ut under hösten, består av äran, diplom och medalj. Det tilldelas personer(er), företag eller organisation(er).
Priset har delats ut med växlande regelbundenhet. Först kallades det för ”Utmärkelse för främjande av Malmö skönhetsvärden”. Pristagare har varit
Skönhetsrådet känner en stor glädje i att överlämna vårt pris i år till Malmö kommun för stadens fina arbete med temalekplatser. Vi är väldigt glada att se en kommun jobba långsiktligt, konstruktivt och strategiskt för att ge goda förutsättningar för barns lek. Barnen har tagits på allvar, liksom den betydelse som leken har för barns utveckling. Grunden för vårt framtida samhälle ligger i de villkor vi ger barnen, de blir vuxna om sisådär tio tjugo år, och ska verka i vårt samhälle, det är inte så långt fram som man kanske spontant tänker.
Öresundslekplatsen
Vi gläds i vårt pris även med temalekplatsernas gestaltande landskaparkitekter och deras samarbetspartners av olika slag. De har haft väldigt roligt på jobbet, en så meningsfull uppgift och och att ges tillfälle använda sin kreativitet fullt ut tillsammans med sin kunskap om barn och barns behov. Upphovspersonerna och deras kontor framgår av listan som hänger där, de har tillskapat fantastiska platser och vi ger dem alla vår stora eloge!
LEKPLATSPROGRAMMET I mitten av 90-talet lät Malmö kommun ta fram ett lekplatsprogram, det innehåller en policydel och en åtgärdsdel. Policydelen anger hur en lekplats bör fungera, vad den ska innehålla och var den bör placeras. Åtgärdsdelen anger löpande åtgärder för att uppnå det policyn anger.
Sollekplatsen
Syftet var att ge Malmös barn en rik lek- och uppväxtmijö.
Detta var ett stort arbete. Det startade med att Malmös samtliga över 200 lekplatser fotograferades och inventerades noga med avseende på skick, lekbarhet, trygghet, vistelsemöjlighet för vuxna, storlek och läge.
Utifrån dessa resultat och flera andra faktorer som t ex hur lekplatserna användes, hur befolkningsstatistiken såg ut i de olika stadsdelarna, lades en struktur av olika typer av lekplatser ut över staden i syfte att nå så många barn som möjligt och att tillgodose olika åldrars behov. Närlekplatser för barn 1-6 år där det t ex saknades lek på tomtmark, Områdeslekplatser för barn 1-9 år, 1 plats/ 240 barn och Stadsdelslekplatser för barn 1-12 år, 1 plats/1000 barn. Totalt 220 lekplatser, 1 lekplats per 170 barn.
Vissa av stadsdelsekplatserna gavs specifika teman och blev stadens temalekplatser, 1 st/1600 barn Antalet temalekplatser är just nu 27 om jag fattat rätt. Vi ser i detta program ett långsiktigt arbete.
LEK Om vi ser på barns lek som något som barn har haft för sig i alla tider, som något meningslöst som inget producerar är ändå bara är på låtsas. Då tänker vi fel. Barns lek har ett absolut syfte, ett livsavgörande syfte. När vi ser en kattunge leka med en boll eller ett snöre så tänker vi att den övar sig för att kunna fånga sig mat som vuxen katt, dvs överleva.
Katlas borg – Nangiala
Vi människor, vi som barn, leker av precis samma skäl. Barns lek är att lära sig att vara vuxen, lära och öva sig i förmågor som är avgörande för den egna utvecklingen till ett bra liv och väl fungerande samhällsmedborgare.
Det är en instinkt som vi alla har med oss från födseln och den driver oss som barn till att leka oss till kunskap och erfarenheter, om vi vill eller inte.
I leken övade vi som barn, precis som barn gör, intellekt, känsla, social och motorisk förmåga, självkännedom, utvecklar fantasi, symboliskt tänkande, inlevelse, förmåga till samarbete och problemlösning – och i leken förankrar barnet dessa erfarenheter i sig själv. Viktiga förmågor.
Lek innefattar automatiskt rörelse, vilket i sig gör den till en folkhälsofråga som bör ligga högt upp i samhällsplaneringen. Vi vet att ju mer vi rör på oss, desto bättre mår vi på alla plan, både mentalt och fysiskt, hälsotalen påverkas, det gäller även barnen, i högsta grad barnen.
Äventyrslekplatsen
Det är därför också en samhällsekonomisk fråga. Det kan illustrerars med en hälsoekonomisk analys av Bunkeflomodellen (som handlar om idrott i skolan) som gjordes för 10 år sedan. En investering på 4.600:-/elev i daglig idrottsundervisning skulle ge ekonomisk vinst med 38.000:-/elev 10 år efter avslutad grundskola, i form av ökat produktionsvärde och minskade sjukvårdskostnader.
Alltså mycket viktigt att ge goda förutsättningar för att lek ska kunna äga rum ofta och mycket. Ett sätt att bidra väl till detta, är att som Malmö kommmun tillskapa strategiskt placerade attraktiva och välutformade lekplatser. Malmö kommun är föregångare i detta avseende med sin långsiktiga strategi generellt och temalekplatserna specifikt. Det är hedersamt.
GESTALTNINGEN Så hur såg uppgiften ut för dem som gestaltade temalekplatserna? Vad är en bra lekplats? Säkerhet är en självklarhet, men i övrigt?
Generellt: En lekplats är bra om man gillar att vara på den. Och det gör man om den stimulerar fantasin, om det finns bra möjligheter för rollekar och rörelselekar. Den behöver erbjuda mystik och skönhet och vara trygg. Skalan behöver vara lagom och behaglig och det behöver finnas riktlig grönska. Den har många rum och är samtidigt överblickbar, och den behöver kännas naturlig på sin plats.
Djungellekplatsen
Då gäller det att som landskapsarkitekt med insikt och kunskap dra sina linjer rätt och på så vis tillskapa en plats med precis denna känsla och detta innehåll.
Temalekplatserna, flaggskeppen bland lekplatserna, behöver formas utifrån samma grundtankar men har utöver dem givits eget unikt tema och givits ett alldeles unikt innehåll. Varje temalekplats har sin en egen själ. Lekplatsen har i alla sina delar utformats konceptuellt i enlighet med temat, alla delar i lekplatsen följer temat, i princip inga redskap är standard.
För att åstadkomma detta har landskapsarkitekten ofta arbetat nära tillsammans med flera andra olika kompetenser; t ex konstnärer, författare, musiker m fl, och inte minst med olika typer av engagerade tekniker och tillverkare. Projektledare på kommunen har självklart också en viktig roll. Det ligger mycket arbete bakom temalekplatserna
Spindellekplatsen
SOCIALA PLATSER Lekplatserna kan ge många andra ringar på vattnet, den kan bli sociala noder och de kan öka tryggheten.
Om lekplatsen attraktiv så lockar den många barn och också många vuxna. Lekplatsen får därför en viktig social funktion, den ökar samvaro i stadsdelen, minskar anonymitet och befrämjar den så viktiga intergrationen. Man pratar med någon man aldrig annars kanske hade pratat med. Vuxna lär känna andra vuxna, barn lär känna flera barn, vuxna och barn lär känna varandra, inte minst. Viktiga faktorer som kan få stor betydelse i olika skeden i livet, både för barn och vuxna.
Attraktiva lekplatser är viktiga motorer inom begreppet socialt hållbar planering. För att möta denna viktiga funktion innehåller Malmös lekplatserna alltid utöver sin lekmiljö också fina umgängesmöjligheter för vuxna med många trivsamma, väl placerade sittplatser och vackra rum, där alla känner sig välkomna. Som exempel på ökad trygghet vill jag nämna Rörelselekplatsen i Enskifteshagen. Enskifteshagen, som är en förbindelsepark i Rosengårdsstråket, hade en lekplats från början, en ordinär standard från 80-talet, inte så välbesökt. Parken upplevdes tyvärr som ett otryggt och osäkert stråk att röra sig i. Malmö kommun beslöt bygga om den befintliga lekplatsen till en temalekplats på temat Rörelse. När temalekplatsen hade färdigställts, blev den mycket attraktiv och samlade många barn och många vuxna. I o m att lekplatsen blev så befolkad, så spreds en trivsel i parken och den kom att istället för otrygg, nu uppfattas som trygg. Temalekplatsen lockande utformning var avgörande för det skiftet.
Rörelselekplatsen
TILL SIST Malmö har 27 olika temalekplatser fördelade över stan. Förutom att de erbjuder superspännande lek, fin vistelse och umgänge i vardagen för närboende, så har de också blivit behjärtansvärda utflyktmål för alla i staden, sommar som vinter, vilket är en mycket stor kvalitet i en stor stad som Malmö. Temalekplatserna står för respekt och insikt och de är en prydnad för vår stad.
Om vi vill att barn ska nå sin fulla potential så behöver vi ge dem stor frihet och mycket tid till lek. Tack Malmö kommun och Gatukontoret för ert fina arbete i detta syfte, det betyder väldigt mycket för malmöborna och deras barn och skapar glädjerika stunder för många besökare från när och fjärran! Lycka till framöver med fortsatt gott arbete!
Niels de BruinVictoria Percovich GutierrezTobias NilssonHelene Mohlin
”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?” Det var rubriken på panelsamtalet som följde på söndagens prisutdelning när Skönhetsrådet i Malmö uppmärksammade stadens temalekplatser med 2023 års pris. Begreppet mötesplatser vidgades till att även gälla mötesplatser generellt när panelen: Niels de Bruin, Kragh Berglund, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter, Helene Mohlin, Mint, Tobias Nilsson, Malmö stad diskuterade under ledning av moderatorerna Lotta Satz och Jeanette Wester från Skönhetsrådet.
Vad var din bästa plats att leka på när du var barn? På den frågan svarar Niels: ”Stora träd i en park där man kunde leka spontant”. När han blivit lite äldre var det Lars Vilks skulptur Nimis på Kullaberg som gjorde starkt intryck på honom. Victoria minns de bilfria områdena på Rosengård där hon växte upp och som hon och kompisarna kunde springa fritt mellan gårdarna och leka utan att störas av bilar. Helene kommer ihåg hur det var att leka i strandlinjen där fantasin kunde flöda. Tobias säger snabbt ”Mörka skogen”, ett oplanerat område i utkanten av byn där han växte upp. ”Där kunde vi leka helt fritt och bestämma själva.”
Vad krävs för att en plats ska fungera för möten? Niels: ”Det är olika beroende på läge och innehåll, till exempel om det redan finns en attraktion på platsen eller om det är en plats som inte fungerar och behöver tillföras något eller förändras. Viktigt är att fråga sig varför man vill vara på en plats. Det kan handla om enkla saker som ett stort träd, en varm vägg. Att samarbeta med olika kompetenser inom historia, konst och design är viktigt för att förstå platsen.”Tobias säger att det är mycket som pockar på när nya områden planeras, det är dock viktigt att platserna ska vara välkomnande och upplevas trygga. ”Men man kan inte utforma platser så att de passar alla, men det ska finnas något för alla.” Victoria berättar om sina erfarenheter som processledare och vikten av att flera får vara med och höras. Hon understryker att platser som är ”gratis” att vara på och där olika människor känner sig trygga är angelägna i en stad. Samtidigt, säger hon, måste man förstå att det finns friktioner. ”Det gäller att skapa toleranta platser där friktioner finns, men de behöver inte innebära konflikter.” Helene inspireras av att upptäcka platser som kan upplevas hemliga och lockande.
Hur viktigt är det att en plats har en funktion? Niels menar att en närliggande aktivitet som ett utegym kan påverka platsen positivt. Det är viktigt att det finns möjligheter till tillfällig och spontan användning av platsen. Victorias erfarenhet att tonårstjejers behov ofta glöms bort i planeringen, även om en förbättring skett de senaste cirka 15 åren. ”Det behövs speciella insatser för att tillgodose tjejers behov och ökad medvetenhet om tjejers/kvinnors utnyttjande av platsen.” Helene menar att tröskeln till att använda konsten i ett bredare perspektiv behöver sänkas för att skapa fler fungerande mötesplatser. Tobias vill gärna testa idéer i stor skala innan man slutligt bestämmer utformningen av en plats eller ett gaturum. Först livetest under en tid, utvärdera och sedan fatta beslut. ”Ett bra exempel är Friisgatan som varit en tillfällig gågata under sommaren och som nu ska permanentas. Det behövs ständiga förbättringar av processer för att skapa attraktiva stadsrum.”.
Hur viktig är skönhet och estetik?. Vilken roll spelar konsten för mötesplatsen?
Tobias säger att samspelet med konstnärer är viktigt när platsen växer fram. Victoria poängterar att det är de konstnärliga metoderna och konstnärskompetenserna som är viktiga när platsen gestaltas. ”Men det kanske dags att ta en paus med nya konstverk och och underhålla befintliga konstverk, behovet är stort.” Niels att det är viktigt att ha bra diskussioner och vidga tankesättet. Helene efterlyser platser som framkallar spontana aktiviteter och lek som stenarna i Västra hamnen. Victoria lyfter gärna fram platsen framför Konsthallen som ett mycket gott exempel på en tolerant plats. Lekplatsen intill och olika spontana aktiviteter på torget samspelar. Detta ger möten mellan olika människorov skapar en levande plats. Hon menar vidare att Malmö har många sådana platser. ”Men det finns också platser som är raka motsatsen.”
Under frågestunden säger Ann-SofiHögborg, landskapsarkitekt, att hennes erfarenhet är att skönhet, estetik och funktion hänger samman, alla måste uppfyllas annars är det ett misslyckande. En i publiken frågar om Temalekplatserna mer är för vuxna än för barn och om man inte lika gärna kan använda standardlekredskap istället för de dyrare specialbyggda. Victoria svarar att Temalekplatserna är viktiga som spjutspetsar. De behövs liksom de lekplatser som är nära och vardagliga. ”Det går inte heller att underskatta Temalekplatsernas betydelse för att stimulera besökare från hela Malmö”.
Temalekplatserna sätter fokus på att barns rörelsemönster och barns lek hänger samman med så många andra funktioner i staden. Att också sätta fokus på temalekplatserna och dess betydelse för den sociala hållbarheten är att arbeta för en stad som är bra för alla.
Nu är det dags för den årliga utdelningen av Skönhetsrådets pris. Välkommen söndagen den 26 november klockan 14.00 till Form/Design Center I samband med prisutdelningen ordnas ett panelsamtal på temat ”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?”. I panelen får vi höra Niels de Bruin – landskapsarkitekt på Kragh Berglund och Victoria Percovich Gutierrez – hållbarhetsstrateg på White, Helene Mohlin, vd för produktionsbolaget Mint och Petra Bengtsson, landskapsarkitekt på fastighets- och gatukontoret i Malmö.
Samtalet modereras av konstnären Jeanette Wester och journalisten Lotta Satz från Skönhetsrådet.
Skönhetsrådet i Malmö delar årligen ut ”Skönhetsrådets pris”.
Syftet med priset är att lyfta fram och sprida kännedom om insatser som gjort och gör staden Malmö vackrare och mer intressant – insatser i form av kreativa skapelser, god gestaltning, insiktsfull planering, enträget arbete, nyskapande idéer.
Priset ska avse aktuella insatser. Dit räknas också åtgärder för att underhålla och utveckla tidigare skapelser.
Priset tilldelas person(er), företag eller organisation(er).
Priset utgörs av ett diplom utformat av Skönhetsrådets framlidne medlem Knut Grane och den ära som därav följer.
Senast den 31 maj kan medlemmar och allmänheten lämna förslag på årets pristagare – till styrelsen eller till en av styrelsen utsedd arbetsgrupp.
Nomineringar skickas till: agnetahammer@gmail.com
Senast den 15 augusti ska styrelsen – eller den särskilda arbetsgruppen – ha nominerat tre finalister, med korta motiveringar. Vilka finalisterna är hålls om möjligt hemligt, men meddelas snarast samtliga medlemmar
Senast den 15 september genomförs ett medlemsmöte där pristagaren utses. Det ska gå minst tre veckor mellan B och C.
Medlem som inte kan medverka på C kan lämna fullmakt till styrelsen. Av fullmakten ska framgå vilket av de tre nominerade förslagen som fullmaktsgivaren vill se som vinnare. Övriga förslag ska inte rangordnas.
Senast den 30 november genomförs en prisutdelningsceremoni i samband med ett av Skönhetsrådets offentliga evenemang.
– Malmö har inget krav på att vara vacker och det är en unik möjlighet som vi måste ta vara på. Det blir så mycket roligare då. Så svarade Johan Pituras, arkitekt på Kjellander Sjöberg i Malmö, på frågan om Malmö är en vacker stad.
Under rubriken ”Skönhetens många ansikten i staden” diskuterade en panel bestående av Johan Pitura, Per-Johan Dahl, arkitekt och docent, institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, Gunilla Kronvall, Atelier 01 Arkitektur, Malmö och Cord Siegel, Siegel Architecture, Malmö olika aspekter av sköna städer. Samtalet leddes av Ingrid Sommar och Jeanette Gostomski från Skönhetsrådet.
Panelen var ense om att det finns vackra platser i Malmö, men hela staden är inte vacker. – Men staden har en snygghet som är lite råare och det är positivt, sa Gunilla Kronvall.
Panelen var ense om att det krävs omsorg om om hela processen, från idé till förvaltning, för att skapa skönhet. – Det fula eller hellre det groteska kan vara skönt, det är det där mellanläget som inte fungerar, sa Per-Johan Dahl. – Jag finner skönhet i det unika, det speciella i en plats. Men det går inte att kopiera, det finns inga recept Det blir till exempel inte bra när man försöker skapa ett Sigtuna i Kina. I en helt annan kultur med ett helt annat klimat, sa Gunilla Kronvall. – Att hitta en identitet som folk blir stolta över är också skönhet, sa Cord Siegel.
Gunilla Kronvall jobbade på stadsbyggnadskontoret i Malmö tidigare och ledde då utvecklingen av Sorgenfri från ett område med en stor bussterminal och industrier till ett bostadsområde där pristagaren Cord Siegels Iggy-huset ligger. – Från början planerades det tre stora lamellhus, efter många diskussioner och en hel del tjat delades området upp i 27 fastigheter, berättade hon. Förändringen var också ett tecken på att området inte längre betraktades som en perifer del av Malmö utan en urban del som länkade samman innerstaden och östra Malmö. Med många olika fastighetsägare blir det också en mångfald och en konkurrens som Cord Siegel menar är viktig för att skapa en skönare stad. – Visst fanns det en oro för att allt inte skulle bli bra, men så är det ju alltid, sa Gunilla Kronvall.
Per-Johan Dahl pekade på att svenska arkitekter inte har lika starkt inflytande och ansvar över byggprocessen som man har i många andra länder.Det behövs alltid revideringar under ett bygge, men om det inte är arkitekten har ansvar för dem blir det urvattnat, sa han. – När försvann arkitektens ansvar i Sverige? Jag vet inte, sa Per-Johan Dahl. – Med miljonprogrammet, svarade en i publiken. I många städer pågår omdaningen av miljonprogrammen för att passa hur vi lever i dag. – Det är den stora utmaningen, då byggdes det för att vi tog bilen och det finns ofta stora p-platser, I dag rör vi oss på ett annat sätt, sa Johan Pitura som arbetat med renoveringar i både Rosengård och Göteborgsförorten Angered.
Panelen menade också att det är viktigt att bevara arkitekturen från olika epoker, men när man gör tillägg ska det synas att de är från i dag. – Många uppfattar inte 70-talsarkitekturen som vacker i dag, men vad vet vi om vad vad man tycker om femtio år, sa Johan Pitura. Gunilla Kronvall varnade för att trilla ner i nostalgihålet. – Då trampar man ofta fel.
– Vad är det då som gör en stad vacker, frågade Ingrid Sommar. – När man förstår att urban design och stadsbyggnad är en konstform och staden ett konstverk som beter sig olika på sommaren och vintern, på dagen och natten, sa Gunilla Kronvall. – Jag tycker att det fanns ett bra i ord i motiveringen till årets pris – livsbejakande. Att det finns ett liv i det man gör, sa Johan Pitura. Per-Johan Dahl citerade en formulering i Skönhetsrådets verksamhetsförklaring – Väl gestaltade livsmiljöer. Om man ska skapa något vackert krävs engagemang, kunskap och kreativitet. Det behövs i hela genomförandet och i förvaltningen.
Debatten handlar ofta om enskilda byggnader är vackra och om de bidrar till en stads attraktivitet. – Det ansvaret kan man inte lägga på en enskild byggnad, skönhet har många lager, säger Johan Pitura. – Visst är det bra med fokus på enskilda byggnader, arkitektur ska leverera något tillbaka till staden, sa Per-Johan Dahl. – Men alla behöver inte ropa “hej här är jag”, det är skönt med lite lugn, sa Gunilla Kronvall. Cord Siegel sa att det är en arkitekts uppgift att ta sig an tidens anda – att tolka nuet. – Då uppstår identitet och identitet är skönhet.
Årets mottagare av Skönhetsrådets pris är arkitekten Cord Siegel. Han har på flera sätt bidragit till att göra Malmö mer intressant och attraktivt – nu senast med med IGGY-huset i Sorgenfri.
Foto: Mats Olsson (pressbild)
Skönhetsrådet motivering lyder:
Likt en punkare (red: Iggy Pop) i vår tid banar Cord Siegel nya vägar för att lyckas med sina platsspecifika arkitektoniska gestaltningar, senast Iggy-huset i Sorgenfri. Hans livsbejakande arkitektur med hög hållbarhetsambition bidrar till sociala möten och urban puls. Hans nydanande, ofta praktiskt mobila lösningar, tillskott av grön konst och inkluderande gaturum lyfter Malmö som nu- och framtida stad.
5 frågor till Cord Siegel, mottagare av Skönhetsrådets pris 2022
Vem är du? – Jag är född i Tyskland och har bott i Malmö i 20 år. Jag är arkitekt, byggare och fastighetsägare. Dina hus sticker ut och har ofta en egen twist. Hur ser processen från markanvisning till färdigt projekt ut? – Först gör vi en analys över vilka vi tror ska bo där och vilka behov som finns utifrån ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Vi tittar på om det finns sociala problem att lösa och hur ekonomin ser ut för dem som ska flytta in. Vi tänker också i dagsflöden, hur man rör sig över dygnet och försöker skapa mervärden både för de som bor och de som bara passerar förbi. Det ska vara tryggt och så intressant att man vill ta vägen om huset. Gröna ytor är viktiga för oss. Delningsfilosofi är en röd tråd i dina projekt. Cyklar, verktyg, utrymmen, inspelningsstudio är några saker de boende kan låna. Hur kan delningstanken utvecklas? – Jag tror inte att man kan dela allt. Det är ju inte vardagscykeln som går att låna utan transport- och taxicyklar. I Iggy-huset har vi till exempel en inspelningsstudio eftersom det har legat många replokaler i området. Vad som delas beror också på platsen. Vi skulle inte bygga en bastu nära Kallbadhuset, men på Sorgenfri är det intressant. Den ekologiska och ekonomiska situationen har nog gjort oss mer öppna för att dela saker. Hittills har det inte varit något som inte fungerat att dela, men det är viktigt att analysera vad som redan finns i området. Hur ser ditt drömprojekt ut? – Jag skulle gärna få möjlighet att bygga på båda sidorna av en gata, att få två kvarter att hänga ihop med sina innergårdar och gatumiljö. Jag tycker att det är hur husens är bottenvåning gestaltas som visar hur mycket man bryr sig om sin stad. Det skulle vara intressant att få skapa en helhet. Hur är det att verka i Malmö? – Jag bor här och älskar Malmö och det ger mig möjlighet att göra vardagsanalyser av staden och av vilka behov som finns och hur man kan lösa dem. Behoven ser olika ut i olika delar av staden och det är kanske bra att stadsdelarna har olika karaktär.
