2021-03-24 Till Malmö Stadsbyggnadsnämnd inför mötet angående ”Kronprinsen”.
Kronprinsens höghusdel är ett resultat av en skicklig malmöarkitekts och dito byggherres samarbete och ett exempel på en mycket lyckad och uppskattad 60-tals stadsarkitektur. Våra lokala tidningar skriver om vad ni nu ska besluta och vi befarar att väsentliga kvaliteter kan gå förlorade.
Arkitekt Thorsten Roos har ritat mängder av fin ”vardagsarkitektur ” i Malmö och visade med höghuset Kronprinsen hur man kan göra en stor byggnadsmassa lätt och elegant, ja vacker. När man tänker på byggnaden står gaveln mot Regementsgatan alltid fram i sinnet, inte den långa sidan mot Mariedalsvägen. Byggnaden upplevs som smäcker. Fint arkitektarbete med några enkla medel – bl.a genom att dela gaveln (tillsynes) i två skepp och att låta ett av skeppen vara högst – restaurangdelen – och att låta det översta fönsterbandet löpa obrutet längs fasaden på alla sidor så att solen kan lysa rätt igenom om betraktaren har tur. Taket lyfter – sensationellt!
Visst kan man lätt skapa attraktiva lägenheter av restaurangvåningen till glädje för de få som får bo där. Bortsett från att detta går på tvärs av den ursprungliga avsikten (till och med ”säkrad” i detaljplanen) – att åstadkomma ett elegant publikt rum för malmöbor m fl – så kommer genomsiktligheten med största sannolikhet att gå förlorad och därmed en väsentlig del av byggnadens särmärke. Strandskydd är ofta en självklarhet för att säkra allmänhetens tillgång till vatten och hav – lika självklart bör det vara att värna åtkomsten till luftrummet och stadens skyline.
De argument vi hört hittills för att det är omöjligt att bevara översta våningen som publikt rum verkar inte övertygande i relation till kvaliteter som går förlorade. ”Maximalt 150 personer m h t till utrymningsvägar” – 150 personer samtidigt, hur många restauranger i Malmö har det? Ventilations- och ljudproblem kan angripas på många sätt – om man är villig att betala för det.
Vi är sent ute men hoppas ändå på ett beslut i Stadsbyggnadsnämnden som värnar byggnadens och stadens arkitektur. Vi föreslår därför att ärendet återremitteras för ytterligare studier kring fastighetsekonomi och –teknik i relation till byggnadens arkitektoniska kvaliteter.
Skönhetsrådet i Malmö