Katarina Rundgren, arkitekt, skribent och delägare i Testbedstudio arkitekter i Malmö, bor i gamla Limhamn och jobbar på Möllevången.

Katarina Rundgren bild av Malmös stadskärna sträcker sig från Centralen till Johanneskyrkan. Där finns det urbana flödet.
– Men man får hela tiden vara beredd på att det som uppfattas som själva stadskärnan förändras. Nu kopplas Västra hamnen och Möllevången tätare till centrum. Och på sikt även Nyhamnen.
– Jag tror att centrum skulle upplevas större och grönare om kopplingarna till Slottsparken och Stadsbiblioteket blev bättre. Gamla begravningsplatsen är inte det gångstråk den kan vara. Och de omliggande gatorna har smala trottoarer och mycket trafik.

Hon tycker att stadskärnan ger en bra bild över hur Malmö mår för tillfället. Som till exempel de tomma lokalerna under finanskrisen 2008.
– Nu finns det flera second hand-butiker, service och matbutiker längs sträckan som bjuder på en liten annorlunda mix. Malmös handel innehåller inte så mycket lyx och det finns en mångfald, även det ovanliga och speciella och udda finns. Det gör Malmö lite speciellt.
– Allt kan inte finnas i stadskärnan, även stadsdelarna behöver sin lokala handel som vi vill stötta.
När vi pratar om stadskärnan som Malmöbornas gemensamma vardagsrum invänder Katarina Rundgren lite.
– Vardagsrum är inte nödvändigtvis en plats för socialt umgänge längre, snarare för mysbyxor, Netflix och soffscrollning. Stadskärnan är mer som en scen där man både spanar och är synlig för andra. Man åker in till stan och har, i alla fall på helgerna, snofsat upp sig lite som inför en träff.
Katarina Rundgren är rädd för att stadskärnan kan bli för planerad och tillrättalagd, Hon menar att det är bra med lite stök och plats för spontana användningsområden.
– En viktig del av Malmös skönhet är dess ruffighet och faktiskt fulhet. Det får inte slarvas bort för då försvinner stans karaktär och identitet.
Katarina Rundgren var i Aten förra sommaren och överraskades av att den antika agoran, vår sinnebild för ett torg, i verkligheten var en plats fylld av olika verksamheter. 
– Det var faktiskt inget torg i egentlig mening, snarare en jättestor park fylld av tempel, marknader, idrott, politik, handel, mat, militärbaracker, myntverk, vattenreservoarer, bostäder och processionsvägar. Agoran var inget stelt finrum, utan en arbets- och mötesplats för många olika användare. Det var en överraskande upptäckt!

Hon ser gärna att Malmö utnyttjar sitt läge vid vattnet bättre och mer kreativt, inte minst kanalkanterna som är som gjorda för tillfälliga eller permanenta verksamheter.
– Det behöver inte vara så tjusigt som trapporna vid Södertull som verkligen blivit fint. Men det måste finnas plats för mer än trampbåtar och träbryggor i kanalerna.
Hon efterlyser också mer av en festivalkänsla i centrum,. Hon tycker att det är bra med en viss avkontorisering och fler bostäder i  centrum, men ser en fara i krockar med nattlivet.
– Det är viktigt att i alla fall någon del av staden har potential att leva dygnet runt.
Hon tycker att det är en spännande tid i Malmö just nu med mycket förändringar som är på gång.
Och att det är viktigt att inte allt kostar pengar när man ger sig in i stan.
– Nästan alla gillar sol och vatten och de kan därför vara två centrala begrepp i förändringsarbetet

”Det finns många mellanrum
som kan utnyttjas bättre.”

Katarina Rundgren

Katarina Rundgren understryker att staden inte får bli så välplanerad att det inte finns plats för människors egna initiativ.
– Det finns många  mellanrum som kan utnyttjas bättre, kanske den där platsen mellan Amiralsgatan och Kaptensgatan mitt emot Latinskolan. Där händer det inte mycket i dag, men det rör sig massor av människor.
Gågatorna är det naturliga gångstråket genom centrum, men för de mindre barnen händer det inte särskilt mycket .
– Kanske kunde man få inte lite lek och även tänka in hundar- Malmö är ju en hundtät stad. Det kan också finnas plats för information om vad som är på gång i stan, Det vore ett bra sätt att öka Malmöbornas delaktighet och göra förändringsarbetet synligare,
– Hon tycker också att det är viktigt att fortsätta arbetet med Malmö som cykelstad, gärna med Köpenhamn som förebild. Men hon tror inte att det går att fort bort alla  bilar från city.
– Bilar måste rymmas i centrum, gärna på de gåendes villkor, annars finns risken att stadskärnan känns död och tillrättalagd. 
Hur kan centrum spegla mångfaldens Malmö?
– Det är viktigt att jobba med kopplingar mellan stadsdelarna. Salsa och line dance på Ribban är ett exempel på föreningsdrivna aktiviteter som kanske kan få andra former  i stadskärnan. 
Katarina Rundgren säger att föreningslivet känns  som en outnyttjad resurs för att utveckla och stärka Malmös centrum.
Hon tror att stadsplanering ska jobba med “the basics” och fokusera på att skapa förutsättningar för vistelse och aktivitet. Staden får gärna bli bättre på att säga ja till saker, men också ha rimliga förväntningar på vad man kan lägga tillrätta.
– Fastighetsägarna har en jätteviktig roll för citys utveckling, och det är till viss del deras kreativitet och nytänkande kring som styr. Kan de skapa mer inkluderande ramar för nyttjande och en hyressättning som gynnar många olika aktörer i olika skalor –  då kan det bli riktigt spännande!

Text: Agneta Hammer och Lotta Satz