Bygg inte bort Malmös årsringar

Foto: Emma Larsson

Marwa Dabaieh är arkitekt med utbildning från Egypten. Praktiserande arkitekt sedan 2001 med flera såväl lokala som internationella juryuppdrag. Doktorerade 2011 inom området Vernaculararchitecture vid Lunds Universitet. Nu lärare och docent vid Malmö Universitet med fokus på sustainable and environmental design. Fokus – att få fram byggnader som genererar mindre klimatutsläpp och är helt cirkulära.

För Marwa Dabaieh är stadskärnan inte bara hjärtat av Malmö utan också en återspegling av dess identitet och värden och avgörande för Malmös utveckling och identitet. Stadskärnan fungerar som ett nav för ekonomiska, sociala och kulturella aktiviteter. Genom att fokusera på hållbar utveckling menar hon att vi inför framtiden kan säkerställa att Malmös stadskärna förblir levande, inkluderande, reflekterande och miljömässigt hållbar.

Handelsbankens hus på Södergatan är en av Malmös årsringar som bör bevaras. Foto: Lotta Satz

Som arkitekt och forskare i miljö- och hållbar arkitektur ser hon stadskärnan som en möjlighet att visa upp innovativ hållbar design och blanda det moderna med vårt rika kulturarv. Hon påpekar att för många är Malmö mötet med Sverige.
För Malmöborna är stadskärnan mer än bara ett geografiskt läge; det är en symbol för vår gemenskap och kollektiva identitet. Det är där vi samlas för att fira, umgås och få kontakt med varandra. En väldesignad och hållbar stadskärna förstärker vår känsla av tillhörighet och stolthet över vår stad.
Om Marwa Dabaieh fick möjlighet att bestämma framtiden för Malmös centrum skulle hon prioritera hållbar utveckling, fotgängarvänliga utrymmen, grönområden och innovativ arkitektur. Hon skulle uppmuntra en utveckling med blandade funktioner som kan främja en känsla av gemenskap och inkludering. Men också fokusera på att bevara och ta tillvara Malmös kulturarv och kombinera tradition med en innovativ och modern arkitektur. Inte bygga bort stadens årsringar, för mycket är rivet av industrialismens arkitektur. Sammanfattningsvis verka för att skapa en stadskärna som inte bara är vacker och funktionell utan också miljömässigt hållbar och socialt inkluderande.
Malmö är en mångkulturell stad med många nationaliteter representerade – ta vara på mångfalden och verka för att alla ska känna sig inkluderade – men med utgångspunkt från stadens identitet och kultur. Arbeta mer integrerat, bjuda in och bjuda upp.

Bjud in ungdomarna, gör dem delaktiga, ta vara på deras ögon.

Marwa Dabaieh


De som nyttjar staden har den bästa kunskapen, inte alltid specialisterna.
Ungdomarna är en resurs, viktigt att stadskärnan också blir deras. Idag ser man inte så många ungdomar (8-15 år) på stan – är för tråkigt, händer för lite… Men de unga kommer att sakna minnen och referenser från staden när de blir vuxna… Vad händer då? Bjud in ungdomarna, gör dem delaktiga, ta vara på deras ögon. Låt stadskärnan vara ett ”fablab” där människor möts för att konkretisera och förverkliga idéer.

Reklamen minner om Malmös historia. Foto: Mats Olsson
Det är viktigt att lyssna på de unga, de måste ha minnen från Malmös kärna. Foto: Mats Olsson

För att göra stadskärnan än mer intressant satsa mer på det lokala som reflekterar Malmö. Bjud in mindre intressenter att vara del av stadens utbud – ger betydligt mer än stora varumärken på sikt.
Kopplingar / stråk mellan stadskärnan och områdena utanför centrum är viktiga – för gående, med kollektivtrafik etc. Stråk som binder samman ihop stadsdelarna. Viktigt att både vara samlande och ta vara på det särpräglade /exklusiva. Varje människa har och ska ha sina egna bilder, det ger identitet…
Marwa Dabaieh skulle i det korta perspektivet – om hon fick bestämma – satsa på promenad- och cykelstråk. Mer grönska, även vintertid. De fyra årstiderna ger olika förutsättningar att uppleva staden – ta vara på det! Och i det långa perspektivet – satsa på stadens koppling mot vattnet, finns mycket att inspireras av i Köpenhamn. Utnyttja stadens golv och väggar för att berätta om stadens liv och historia, det ger identitet. Och inte minst alltid tänka hållbart, både när det gäller material och teknik.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell