Klaffbron och jag är årsbarn och har alltså funnits i 70 år! Kontrasterna mellan den kraftfulla, lättbegripliga konstruktionen och den pastelligt mintgröna färgen gör mig lycklig varje gång jag ser den.
Den var infarten till Varvsområdet, nu till Västra Hamnen. Den är öppningsbar och bygger alltså inte bort möjligheten att berika stadslivet med båtliv av skilda slag – något att tänka på framöver när planeringen av Malmös nya stadsdelar växer fram vid Sundet.
Birgitta Ramdell
I Davidshallsgatans förlängning ligger Morescobron – den första bron byggdes som gångbro redan 1896 för att ge en kortare promenad till 1896 års Nordiska slöjd- och industriutställning i nuvarande Slottsparken.
1930 byggdes bron i betong. Broarkitekturen fick ett lyft när bron försågs med arkitekten Iwo Waldhörs lekfulla och vackra armaturer i samband med att bron breddades och byggdes om 1990.
Iwo Waldhör medverkade i flera uppmärksammade upprustningar av Malmös gator och torg – och inte minst förvandlade han intetsägande lyktstolpar till vackra konstverk.
Det flödar ljus även under bron. Ljuskonstverket ”Blommor” lyser upp brovalvets inre vattenrum och signalerar entrén till stadens gröna blomstrande parker för den som tar sig en kanaltur i den ljumma sommarkvällen.
Gunnar Ericson
Fakta:
Gångbron från 1896: fackverkskonstruktion i järn. Bilbro från 1930: balkbro i betong, brospannets längd 24 meter och bredd 24 meter
Moresco: judisk familj och textilfabrik i Malmö. Företaget bekostade den första gångbron
Iwo Waldhör, 1931 –2024, italiensksvensk arkitekt verksam i Malmö
Konstverk: ”Blommor” av konstnär Eva Larsson Malmö från 2006
.
Parkbron är gångbron som knyter ihop Kungsparken med Slottsparken, Stadsbiblioteket med tidigare casinot och i framtiden kanske konstmuseet. Den nuvarande bron så som den ser ut idag stod färdig år 1936.
Tidigare knöts de båda parkerna samman av en röd och vitmålad träbro som i folkmun gick under namnet ”höga bron”. Den polkagrisfärgade bron uppfördes i samband med Industri-, slöjd- och lantbruksutställningen 1896 och fungerade som en av entréerna dit då Slottsparken var en del av utställningsområdet.
Emma Krantz
I tre år fick den ligga på vänt i Nyhamnen. När den leksaksröda bron till slut hade kommit på plats och invigts i augusti så dröjde det bara några veckor innan den måste stängas igen. Delvis beroende på att den blev så poppis.
Egentligen är den främst tänkt för gående, men också cyklister, mopedister, e-sparkister och allehanda matbud insåg direkt vilken fantastisk genväg detta var. Trängsel uppstod, säkerheten hotades, stora byggjobb pågick ju fortfarande precis intill.
Stans nyaste favoritbro har öppnat och ligger stadigt förankrad mellan Universitetsholmen och Varvsstaden. Nära till Gjuteriet, en av områdets mest profilerade, återuppståndna varvsbyggnader. Formmässigt en syster till den ljusblå Klaffbron någon minut bort, men färgsatt i en varmt knallröd kulör. En som vill påminna om de japanska shintotemplens röda portaler, Shinto, en kraft som omgärdar oss alla.
– Javisst, förklarar landskapsarkitekten Evelina Stjernfeldt, som ritat bron tillsammans med kollegan på fastighets- och gatukontoret Thor Rasmussen. Bron är ju som en port till den nästan heliga plats som Kockumsvarvet en gång var.
Ingrid Sommar
De ligger där på rad: 72, 73, 74. De är de enda broarna i Pildammsparken och bjuder på en liten genväg över Lilla dammen som är den romantiska delen av parken.
De byggdes 1921 och 1922 och skyddas av stora träd som förstärker den lummiga parkkänslan. Den östra och västra bron har vardera fyra bänkar som är perfekta för förtroliga samtal eller en paus med en bok och en kopp kaffe.
Det var inför Baltiska utställningen 1914 som området, som en gång var stadens vattenreservoar och ett viktigt strövområde för Malmöborna, började förvandlas till en park. Arkitekten Ferdinand Boberg utformade utställningsområdet tillsammans med kronprinsessan Margareta och än i dag finns Margaretapaviljongen och Blomstergatan kvar.
Den nyklassicistiska Pildammsparken domineras av den Stora dammen som i dag inte bjuder på några genvägar. Men inför 100-årsjubiléet, parken stod klar 1928, finns det idéer om att göra Stora dammen mer tillgänglig. Kanske i form av en bro eller en flytbrygga och trädäck längs strandkanten.
Lotta Satz
Från Ribersborgs vita sandstrand över havet, till det mer än hundraåriga kallbadhuset, sträcker sig en över 170 meter lång bro. Under senare tid benämnd Brygga nr 1.
Såväl bron som badhuset byggdes till större delen av virke från ett äldre badhus, med anor från 1867, rivet för att bereda plats till en utbyggnad av Malmö hamn.
Materialet auktionerades ut och köptes för 1000 kr. 1 juni 1898 invigdes Malmö Saltsjöbad. Vattentemperaturen var 14 grader.
Genom åren har flera hårda väderförhållanden orsakat omfattande skador på både badhus – och bro. Vid den så kallade Julstormen 1902 totalförstördes den, men byggdes snart upp igen. Anläggningen har byggts till och om vid ett flertal tillfällen och utseendet har varierat.Namnet har ändrats från Malmö Saltsjöbad till Ribersborgs kallbadhus, i folkmun kallat Ribban (inte Kallis!).
Anläggningen byggnadsminnesförklarades 1995; på grund av sitt synnerligen höga och tidstypiska kulturhistoriska värde, det är ett av de äldsta kallbadhus i sitt slag i landet som fortfarande är i bruk, med välbevarade karaktäristiska delar såsom stenvågbrytaren och träbryggan.
Under 2009 gjordes omfattande renoveringar av såväl stomme som utseende. Ambitionen är att bevara och återge utseendet från forna dar både vad gäller utseende och färgsättning. Vid morgondopp första söndagen i advent 2024, var vattentemperaturen vid bron 6,4 grader.
Pia Nordahl Frisk
1986 – en vintervy. Fotograf okänd.
Birgit Nilssons bro skär diagonalt och i en svag båge över kanalens vatten. Bågformen bärs av en spannkonstruktion, med vikingatida förebilder, med en enkel huvudbalk i stål och några sekundärbalkar i rostfritt stål. Konstruktionen omges av en perforerad beklädnad av rostfritt stål.
Brons arkitektur skapar också ett inre pausrum förstärkt av de bänkar som placeras lite sicksack över bron. Bänkarna har olika syften – att locka till en stilla stund eller till möten men de är också bas för det ljudkonstverk ”Via” av Kim Hedås som bron härbärgerar.
Verket är inspelat av Malmö Symfoniorkester och med olika stadsljud insprängda, Via upplevs gnom 18 högtalare placerade inuti bron. Den lätta transparenta gestaltningen med vackert inre ljus och den stämningsskapande musiken bildar en unik helhet och ger en försmak av Malmö Lives rika utbud av upplevelser.
Gunnar Ericson
.
När den gamla järnvägsbron skulle ersättas valde Malmö stad en helt ny metod och blev först i landet med en självbärande lättviktsbro.
I stället för det traditionella materialet betong valde Malmö stad att bygga den nya lätt svängda Neptunibron i fiberkomposit.
Den blev bara drygt tio ton tung, eller rättare sagt lätt i brosammanhang. Och tack vare det lätta materialet blev det väldigt lite åverkan på kajkanterna och vattenmiljön när den gamla bron ersattes.
Just nu kan man inte gå på bron eftersom den ligger inklämd mellan två byggarbetsplatser i Citadellsstaden som växer fram mitt emot Malmö museer.
Lotta Satz
Fakta:
Ljusdesigner Johan Moritz, Malmö stad gatukontor
Byggherre: Malmö stad
Byggentreprenör: FiberCore Europe B.V
Byggår: 2019
Det finns en och annan Malmöbro som tillhör det okända Malmö. Bro 359 byggd över Yttre Ringvägen och Öresundsbanan är en sådan – en bro som verkligen ligger i stadens utkant.
Under några sekunder ses den av tusentals trafikanter på Ringvägen – mer sällan av en och annan gående och cyklist över dess krön. Den har ena brofästet vid en grönskande Millennieskog i Lindängelund – det andra ligger 140 meter söderut. Väl där har du snart den skånska slätten i blickfånget. Sen går färden via småskaliga markvägar mot obruten horisont, vida vidder och böljande fält och staden känns långt borta trots att trafikens buller följer dig länge.
Idag är detta öppna landskap fredad mark. En ny årsring av stadsbebyggelse får inte radera denna upplevelse när Malmö växer i en framtid.
Text och foto: Gunnar Ericson
Det är fascinerade att se hur stort intresse skorna på Davidshallsbron väcker. Bron som binder samman Södra Tullgatan och Södra Förstadsgatan byggdes 1938 fick för tolv år sedan ett minnesmärke som får många att stanna upp.
Det är Åsa Maria Bengtssons konstverk ”Way to go” som hedra artister som betytt mycket för Malmö och Skåne och som de senaste 100 åren glatt sin publik.
Här finns både den ”röda mattan” ett gångstråk med röda plattor över bron och längs med broräckena skor av brons som valts ut att representera sin bärare. Varje par pekar med tårna mot den plats som varit viktig för personens karriär. Konstverket invigdes 2014 och kompletterades 2018 och består nu av 29 par skor.
Davidshallsbron var tidigare en allmän infart från söder, bland annat för spårvagnar. Den har liksom Davidshallsgatan och Davidshallstorg fått sitt namn från nöjesstället Davidshall som källarmästare David Lenander öppnade 1862. Efter ett antal ägarbyten på 1880-talet stängdes stället för gott 1886.
Janet Gustavsson
Jag gillar bro 331, över kanalen vid Kockums fritid. Den leder mig från stad till grönska, från fastland till kustlinje, från det lokala till det globala – och tillbaka igen. Jag slipper bilar på den här bron och de få cyklisterna är hänsynsfulla. Fotgängarna är desto fler, ofta med barnvagn eller hund, eller bådadera.
Här finns mycket att titta på, bland annat räckenas skuggmönster, marinan på norra sidan, kabeldragna wakeboardåkare och den nya slussen för småbåtar på södra sidan, Öns och Köpenhamns horisontlinjer, Öresundsbron samt, vid rätt tidpunkt, solnedgången.
Bo Mårtensson
