I Nyhamnen, mitt emot infarten till Frihamnen, ligger några kvarter med namn som har förmågan att väcka starka, romantiska känslor av äventyrslust och längtan ut på haven.

Kvarter Atlanten, Kvarter Söderhavet.

Kanske kan man rentav tro att den kommunale tjänsteman som bestämde kvartersnamnen kände ett ögonblick av svag, saltdoftande upphetsning?

Namnen är väl en rest av ångbåtstid och stuverimöda och tittar man sig omkring finns det inte mycket som kan befrämja en eventuell nostalgi.
Några kontorshus, en parkering, vissna maskrosor i ett skitigt, överväxt järnvägssår.

Men en sliten grågrön silobyggnad livar upp platsen. Som alltid är kombinationen av cylindrar och rektanglar, jämför NordMills kvarnbyggnad, mycket tilltalande.

Staden har stora planer för Nyhamnsområdet, men enligt en preliminär karta ska silon få finns kvar (i ”siloparken”) när bostadshusen fyller området.

Kvartersnamnen hoppas jag också ska få vara kvar, även om de kanske inte i dag väcker någon saltstänkt äventyrslängtan hos malmöbon utan snarare förhoppningen om en bostadsrätt med havsutsikt, och – kanske – segelbåten förtöjd under köksfönstret.

Jan Hemmel