Gunilla Kronvall driver företaget Atelier 01 arkitektur där hon arbetar med processledning i tidiga skeden inom arkitektur, fastighetsutveckling och stadsbyggnad. Hon har en bred erfarenhet som strateg inom stadsbyggnadsprocesser. Gunilla Kronvall arbetar även deltid med cityutveckling i Lund. 

Stadskärnan betyder för Gunilla Kronvall en plats där hela staden samlas och där människor med olika bakgrund och livsstil kan spendera tid. Det finns stora förväntningar på stadskärnan för just möjlighet till vardagliga möten i det gemensamma rummet.
Stadskärnan är en plats där man ser och blir sedd av andra, en plats där man har nära till mycket, där man kan flanera anonymt, handla, umgås eller uppleva kultur.
Vidare anser Gunilla Kronvall att stadskärnan har en identitet och karaktär som är unik för hela staden där täthet, urbanitet och tillhörighet är viktigt. Många målpunkter är också viktiga, att många har en anledning att ta sig dit. 

Gunilla Kronvall betonar att Gustav Adolfs torg är en plats som många passerar. Foto: Mats Olsson

På fråga om stadskärnan tillhör alla menar Gunilla Kronvall att olika delar av staden har olika karaktärer t ex Möllan med sin brokighet. Ska stadskärnan vara tillgänglig för alla, då är det viktigt att många känner sig hemma här. Kan det bli för fint (förfinat utbud t ex) i stadskärnan, utesluter man då vissa grupper? menar hon. På frågan hur man bäst främjar möten i stadskärnan menar Gunilla Kronvall att möten är olika beroende var man befinner sig i stadskärnan, olika platser främjar olika sorters aktiviteter och möten. Gustav Adolfs torg är en plats som hon lyfter fram som ett nav. Här rör sig många igenom och förbi, och platsen är inte så nischad som till exempel på Möllan eller Lilla torg. En annan sak som Gunilla Kronvall lyfter är aktuell trendspaning som visar att kultur och rekreation är allt viktigare för att locka besökare till stadskärnan.
Varje stadskärna är unik, med sin egen unika historia och karaktär. För Gunilla Kronvall betyder stadskärnan att allt finns nära till hands och utbudet är stort. Däremot är det på sina ställen otydligt när man anländer till stadskärnan, till exempel från stationen – var ska man gå? När känner man att man är i stadskärnan? Har Malmö en alltför utsträckt stadskärna (från centralstationen till Möllan) och är vi på väg att få två stadskärnor i Malmö? 
Gunilla Kronvall menar att det finns en risk om man i förändring och utveckling styr mot en alltför likriktad utformning av stadsmiljön. Om man fokuserar på att locka kedjor och gestaltar miljöer på lika sätt över centrum så tappas kanske en ursprunglig identitet och särart bort. 

”Ser tecken på ett större lokalt engagemang”

Gunilla Kronvall

Gunilla Kronvall tycker att det är viktigt med ett visst mått av magi i stadskärnan, att inte allt är kommersiellt eller förutsägbart. Små unika affärer är viktiga för karaktären och för en lokal förankring. Platser som lockar bara för att de är härliga. När det gäller de ungas förhållande till att vistas i stadskärnan menar hon att det kommersiella utbudet för många yngre ofta inte finns i stadskärnan. Därför söker man sig till externa köpcenter till som då också blir en mötesplats för den gruppen. Det är viktigt för stadskärnans framtid att de unga etablerar ett förhållande till stadskärnan som de tar med sig när de blir äldre. Tendensen med externa köpcenter liksom andra centrumområden utanför stadskärnan riskerar att minska mångfalden och utbudet och därmed attraktiviteten i stadskärnan. Å andra sidan fylls stadskärnan med nya typer av aktiviteter och utbud, service, kultur och rekreation. 
Gunilla Kronvall tror att stadskärnan i framtiden blir mer globaliserad. Hon ser också tecken på ett större lokalt engagemang, som en reaktion på ett utbud som blivit mer likriktat. Här är det viktigt med en gemensam bas och vision för stadskärnan för de som verkar och använder den, fastighetsägare, handeln, staden och medborgarna. Annars är det risk att stadskärnan tas för given menar Gunilla Kronvall. 

Sommargator och sommartorg är ett sätt att ta hand om den lilla platsen. Foto: Cecilia Hansson

Hon menar också att det är viktigt att ha ett brett samtal kring delaktighet och att förstå och ta tillvara olika människors behov och tankar och fånga upp initiativ och lyssna. Vidare anser hon att vi borde arbeta mindre med uppifrånperspektiv och mer i den mindre skalan. Ta om hand den lilla platsen, ta vara på kvaliteter och inte minst ta vara på engagemang och initiativ där mångfald berikar och därmed bidra till att skapa förutsättningar för att det blir ”min stadskärna”.  Även små förändringar är viktiga, allt behöver inte omfatta en hel gata, kanske ett par kvarter räcker. Kanske inrätta en stadscurator! som kan formulera en bild av vad stadskärnan är och kan bli. Den offentliga diskussionen om stadskärnan nu och i framtiden är viktig för att komma vidare med frågorna. Gunilla Kronvall tycker också att det är att bra våga testa och fånga upp det intressanta och unika – men också här är det viktigt att initiativ inte endast kommer uppifrån: Lyssna och ta hand om det engagemang som finns, uppmanar Gunilla Kronvall till.

Text: Cecilia Hansson och Birgitta Ramdell