Nyhamnsområdet har möjlighet att utvecklas till en mycket attraktiv del av Malmö.
Förutsättningarna är de bästa. Området ligger i anslutning till centrala Malmö och blir en naturlig fortsättning av staden. Det är alltså ingen perifer stadsdel.Här finns utmärkta kommunikationer med centralstation (citytunnel) inom området och ett vägnät som är lätt att ansluta till. Stadsdelen går lätt att nå från omvärlden. Här finns gamla hamnmiljöer
med bassänger som kan utnyttjas som marinor, för husbåtar, som badplatser,
för vattennära boende utmed kajerna. Här finns fortfarande hamnverksamheter, kryssningsbåtar, pirer, kajer, broar. Och här finns gamla industribyggnader som kan tillvaratas och byggas om till spännande kontor etc.
Det är upplagt för något bra!
Man beräknar att Nyhamnen skall rymma 6000 boende och 13000 arbetsplatser och att utbyggnaden kommer att ta cirka 40 år och att den börjar vid centralstationen och sedan fortsätter mot nordost.
Synpunkter:
Den övergripande strukturen är en rutnätsplan med Jörgen Kocksgatan som central axel, t ex en allé med fyra trädrader.Detta påminner om Rörsjöstaden med Kungsgatan som den centrala allén. Detta har visat sig vara ett bra stadsbyggnadsgrepp som också är hållbart under en lång utbyggnadstid.
Vi menar dock att många av kvarteren måste delas upp så att de inte blir alltför stora.Stora kvarter ger en tröttsam och händelsefattig miljö.
När man ser perspektiven kan man frukta att man trots den strikta rutnätsplanen kan hamna i en ”hyllieliknande” stadsbild.Man känner ingen sammanhållande stadsbyggnadsidé. Miljön som redovisas på bilderna skulle kunna ligga var som helst.Den har inget personligt eller ”nyhamnskt”.
Vi menar att man måste arbeta med ett gestaltningsprogram. Man kan ta lärdom av gestaltningsprogrammet från Bo01.
Om man utgår från de föreslagna byggnadshöjderna på 5 – 6 vån och inte tillåter större avvikelser i takuppbyggnad än 10 % så får man en sammanhållen och varierande byggnadshöjd. Man uppmanar också till kreativ utformning av takvåningen. Detta i kombination med små fasadlängder, entréer mot gatan och butiker och allmänna lokaler i bottenvåningarna gör att man kan få en behaglig skala och en omväxlande och intressant miljö. Detta måste sedan kombineras med ett genomtänkt program för färger och material i fasader.
Gång- och cykelbroarna över järnvägsområdet är omkring 200 m långa. frågan är hur de ska utformas för att bli attraktiva och inte bara smala, tekniska konstruktioner.
En idé kan vara att utforma någon av gång- och cykelbroarna som en parkliknade förbindelse mellan centrum och Nyhamnen. Det finns flera internationella exempels skulle kunna tjäna som inspiration.
Området har många gamla stora industri- och lagerbyggnader som tycks vara i gott skick. Detta är en fördel som inte får missas. Det är en internationell trend för nya ”coola” företag att etablera sig i gamla industribyggnader. Det är en möjlighet för Malmö att kunna erbjuda sådana. Jämför artikel i Sydsvenskan för någon tid sedan om Massive Entertainment som skall öka från 400 till 600 anställda och som har växt ur sina lokaler vid Kaptensgatan och som söker gammal industrilokal. Liknande de som deras kollegor i Lyon, Quebeck, Montreal har sina kontor i.
Alltså, RIV INGA GAMLA INDUSTRI-OCH LAGERLOKALER I ONÖDAN. De kan få ny användning. De vittnar om områdets historia och är ofta mer spännande och personliga än nybyggnader.
Hans Olsson