Foto: Pia Nordahl Frisk 62 år senare blev mormors spetsar oväntat aktuella.
En kulen decemberdag 1949 på Klaragatan 19. Inga lampor får tändas förrän det lyser i fem fönster i huset mittemot säger mormor. Spara på elen! På kvällen sitter hon vid fönstret i gatlampans sken och virkar spetsar till sina barnbarn. Jag har en ansenlig samling. Vid Artscape festival 2021 i Malmö fick den polska konstnären NeSpoon i uppdrag att göra en fasadmålning på den tre våningar höga gaveln på Klaragatan 19. Resultatet, en gigantisk vit spets mot roströd botten, lyser upp gatan och värmer hjärtat en kulen decemberdag 2022. Ett på många sätt storartat konstverk. Pia Nordahl Frisk Inredningsarkitekt SIR/MSA
Bild: Mats Olsson Gångar leder in till det gemensamma trädgårdsrummet.
… så sa bonussonen när vi stolta visade upp det radhus vi köpte för cirka 20 år sedan på Bülow Hübes väg i Limhamn. Radhusen är ritade av Jaenecke Samuelson på 50-talet, en arkitektduo som var öppna för det nytänkande, långt före sina svenska kollegor. 41 radhus, med små tomter, placerade i två rader, runt ett ovalt större gemensamt trädgårdsrum. Med smarta och effektiva planlösningar, med ljus, rymd och utblickar – en arkitektonisk pärla! Birgitta Ramdell Stamming Arkitekt SAR MSA med mångårig erfarenhet från samhällsplanering men också som VD för Form/Design Center
Foto: Bo Mårtensson Maha Mustafas verk dominerar torget på ett lekfullt sätt.
Dag Hammarskjölds torg avgränsas av Malmö Live och Västra station till den sedan länge nerlagda banan Malmö – Limhamn. I byggnaden finns i dag en restaurang. Konstverket ”Passage” av Maha Mustafa dominerar torget med sina två blodröda, kraftfulla stretande cirkelbågar. Till verket hör också en lång, böjd sittbänk i diabas och ett diskret vattenspel. Här kan man uppleva äkta torgglädje som när en skolklass tar sig an det robusta konstverket med nyfiket sinnelag och klättriga kroppar. Bo Mårtensson Arkitekt SAR/MSA
Foto: Henrik Johannesson Praktiskt räcke har stöttat många cyklister i väntan på grönt.
Ett praktiskt galvaniserat räcke som stöd medan man väntar på grönt. Ointressant? Se då hur otaliga händer polerat ytan. Varje tag blir en sublim hälsning från Malmös cyklister! Henrik Johannesson Arkitekt
Foto: Emil Billbäck Framtidstro under mer än 100 år.
Byggnaden, som ligger majestätiskt med huvudfasaden mot Fersens väg, mellan Regementsgatan och Banérsgatan, ritades av arkitekt John Smedberg och invigdes 1908. John Smedberg var en av Malmös mest betydande arkitekter vid förra sekelskiftet och han står bakom en mängd institutionella Malmöbyggnader som i allra högsta grad präglat stadens utseende, och som många Malmöbor och inresta, stannat upp för att betrakta och beundra. Bland dem finns Riksbanken, synagogan, Johannesskolan och Stadsbiblioteket. Förutom att byggnaden är mycket vacker med sin välkomponerade fasad av handslaget tegel från Stabbarp, granit och sachsisk sandsten, så representerar den en framtidstro som är ett kännetecken för Malmö. När beslut om skolans uppförande togs, så konstaterades att ”kunskap skulle bana vägen för rikets utveckling”. Över 20 000 elever har passerat genom S:t Petri skolan sedan dess och devisen om kunskap är lika aktuell då som nu. Emil Billbäck
Genom årstidernas växlingar för stadens alla invånare. Att mötas i lek, kontemplation eller motion. Alltid i närvaro av den föränderliga kuliss av himmel, hav och ljus som vid klart väder får Köpenhamn att se ut som vore den en stad i miniatyr. Doften av Kallis solvarma trädäck med nötta plankor under bara fötter. Eller vinden i håret en dag i januari samtidigt som vågorna piskar in mot stranden och överröstar hundarnas leklust. Så som en version av Ribersborgsstrandens alla toner.
När Stena fastigheter skulle bygga en ny ventilationsanläggning på 50-talshuset mot Regementsgatan sökte man bygglov och fick det 2021. Men det färdiga resultatet stämmer inte med bygglovet, menar kommunen som nu prövar ombyggnaden.
Malmö museer, som fungerar som kommunens expert i kulturmiljöfrågor, har avstyrkt bygglovet, enligt Sydsvenskan.
Byggnaden ”har ett högt kulturhistoriskt värde både i sig själv och som en del av 50-talsmiljön kring och i anslutning till torget”, skriver man i ett utlåtande.
För tre år sedan såg den kritiserade delen av kvarteret Brahehus ut så här. Kvarteret liksom S:t Andreaskyrkan är ritat av Thorsten Roos och Bror Thornberg. Foto: Google Maps
Alla har vi ställen i Malmö med en speciell betydelse för oss. Skönhetsrådets medlemmar har dykt ner i 24 sådana platser runt om i stan. Följ med till en ny plats varje dag från 1 december fram till julafton.
Årets julklappstips Läs mer om våra böcker som kostar 200 kronor styck. Länk
Hur länge ska en byggnad bevaras? Hur mycket får underhåll och renovering kosta? På de frågorna finns det antagligen nästan lika många svar som byggnader i världen. Juryn för Årets Fasad är oerhört glada att ägaren till det vinnande bidraget av renoveringspriset både valde att satsa framåt för ett fantastiskt projekt och löste finansieringen för insatsen. Nu skimrar och glänser det här bidraget som aldrig förr och lyfter sig själv och sin omgivning in i framtiden. Det fina slutresultatet har möjliggjorts genom målmedveten vilja, noggrann planering och utförande tillsammans med smarta, innovativa lösningar och ett framgångsrikt samarbete genom projektet. Våra varmaste hyllningar till: Kronprinsen i Malmö!
Byggherre: Heimstaden, NCC Brukare, Fastighetsägare: Heimstaden Viktiga aktörer: FOJAB CoDe (utvecklingsplattform för Computational Design) för mönstersättningen. FASADGLAS BÄCKLIN AB, montering. Typ av fasad: Keramik
TÄVLINGEN Årets Fasad delas ut årligen och instiftades 2015 av branschföreningen Mur & Putsföretagen, som vill uppmärksamma byggande som bidrar till vackra, intressanta, spännande och hållbara hus.
Tävlingen är öppen för alla och alla typer av fasader är välkomna oavsett material.
Ett av villkoren är att fasaderna måste vara klara och besiktigade i närtid.
Mur & Putsföretagen är den rikstäckande branschföreningen för murat och putsat byggande i Sverige med drygt nittio medlemsföretag över hela landet, dessa utgörs av entreprenörer, leverantörer och intressenter. Verksamheterna utför puts och murningsarbeten eller levererar material och utrustning för murat och putsat.
– Malmö har inget krav på att vara vacker och det är en unik möjlighet som vi måste ta vara på. Det blir så mycket roligare då. Så svarade Johan Pituras, arkitekt på Kjellander Sjöberg i Malmö, på frågan om Malmö är en vacker stad.
Under rubriken ”Skönhetens många ansikten i staden” diskuterade en panel bestående av Johan Pitura, Per-Johan Dahl, arkitekt och docent, institutionen för arkitektur och byggd miljö, LTH, Gunilla Kronvall, Atelier 01 Arkitektur, Malmö och Cord Siegel, Siegel Architecture, Malmö olika aspekter av sköna städer. Samtalet leddes av Ingrid Sommar och Jeanette Gostomski från Skönhetsrådet.
Panelen var ense om att det finns vackra platser i Malmö, men hela staden är inte vacker. – Men staden har en snygghet som är lite råare och det är positivt, sa Gunilla Kronvall.
Panelen var ense om att det krävs omsorg om om hela processen, från idé till förvaltning, för att skapa skönhet. – Det fula eller hellre det groteska kan vara skönt, det är det där mellanläget som inte fungerar, sa Per-Johan Dahl. – Jag finner skönhet i det unika, det speciella i en plats. Men det går inte att kopiera, det finns inga recept Det blir till exempel inte bra när man försöker skapa ett Sigtuna i Kina. I en helt annan kultur med ett helt annat klimat, sa Gunilla Kronvall. – Att hitta en identitet som folk blir stolta över är också skönhet, sa Cord Siegel.
Gunilla Kronvall jobbade på stadsbyggnadskontoret i Malmö tidigare och ledde då utvecklingen av Sorgenfri från ett område med en stor bussterminal och industrier till ett bostadsområde där pristagaren Cord Siegels Iggy-huset ligger. – Från början planerades det tre stora lamellhus, efter många diskussioner och en hel del tjat delades området upp i 27 fastigheter, berättade hon. Förändringen var också ett tecken på att området inte längre betraktades som en perifer del av Malmö utan en urban del som länkade samman innerstaden och östra Malmö. Med många olika fastighetsägare blir det också en mångfald och en konkurrens som Cord Siegel menar är viktig för att skapa en skönare stad. – Visst fanns det en oro för att allt inte skulle bli bra, men så är det ju alltid, sa Gunilla Kronvall.
Per-Johan Dahl pekade på att svenska arkitekter inte har lika starkt inflytande och ansvar över byggprocessen som man har i många andra länder.Det behövs alltid revideringar under ett bygge, men om det inte är arkitekten har ansvar för dem blir det urvattnat, sa han. – När försvann arkitektens ansvar i Sverige? Jag vet inte, sa Per-Johan Dahl. – Med miljonprogrammet, svarade en i publiken. I många städer pågår omdaningen av miljonprogrammen för att passa hur vi lever i dag. – Det är den stora utmaningen, då byggdes det för att vi tog bilen och det finns ofta stora p-platser, I dag rör vi oss på ett annat sätt, sa Johan Pitura som arbetat med renoveringar i både Rosengård och Göteborgsförorten Angered.
Panelen menade också att det är viktigt att bevara arkitekturen från olika epoker, men när man gör tillägg ska det synas att de är från i dag. – Många uppfattar inte 70-talsarkitekturen som vacker i dag, men vad vet vi om vad vad man tycker om femtio år, sa Johan Pitura. Gunilla Kronvall varnade för att trilla ner i nostalgihålet. – Då trampar man ofta fel.
– Vad är det då som gör en stad vacker, frågade Ingrid Sommar. – När man förstår att urban design och stadsbyggnad är en konstform och staden ett konstverk som beter sig olika på sommaren och vintern, på dagen och natten, sa Gunilla Kronvall. – Jag tycker att det fanns ett bra i ord i motiveringen till årets pris – livsbejakande. Att det finns ett liv i det man gör, sa Johan Pitura. Per-Johan Dahl citerade en formulering i Skönhetsrådets verksamhetsförklaring – Väl gestaltade livsmiljöer. Om man ska skapa något vackert krävs engagemang, kunskap och kreativitet. Det behövs i hela genomförandet och i förvaltningen.
Debatten handlar ofta om enskilda byggnader är vackra och om de bidrar till en stads attraktivitet. – Det ansvaret kan man inte lägga på en enskild byggnad, skönhet har många lager, säger Johan Pitura. – Visst är det bra med fokus på enskilda byggnader, arkitektur ska leverera något tillbaka till staden, sa Per-Johan Dahl. – Men alla behöver inte ropa “hej här är jag”, det är skönt med lite lugn, sa Gunilla Kronvall. Cord Siegel sa att det är en arkitekts uppgift att ta sig an tidens anda – att tolka nuet. – Då uppstår identitet och identitet är skönhet.
