Författararkiv: admin

Regementsgatan planeras bli ett superstråk

Balkongen som byggts ut över kanalen visar hur mycket Regementsgatan måste breddas för det nya superstråket för bussar och cyklar.

I dag sker cirka 26 procent av alla resor i Malmö med cykel. Enligt kommunens mobilitetsplan ska var tredje resa vara på cykel år 2031. För att nå dit planeras både nya cykelbanor och supercykelstråk. Ett av stråken ska gå längs Regementsgatan tillsammans med de eldrivna MEX-bussarna på linje fyra.
Vad händer med den 1,75 kilometer långa gatan som både är lite trång och har en boulevardliknande känsla när kanalen och trottoaren får bjuda på utrymme?
Följ med på en tur från Morescobron till Fridhemstorget, med en avstickare till Limhamn. Och hör de politiska argumenten för och emot.
Regementsgatan ska få cykelbanor på båda sidor – från Morescobron till Fridhemstorget och bussfiler för de nya nästan 25 meter lång eldrivna MEX- bussarna.

Andréas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden.


– Dagens cykelstråk räcker inte till, säger kommunalrådet Andréas Schönström (S), ordförande i tekniska nämnden.

Håkan Fäldt (M) har reserverat sig mot planerna på ett superstråk för bussar och cyklar i centrala Malmö.


– Vi tycker inte att man varken ska ha supercykelstråk eller 25 meter långa bussar mitt i stan, säger Håkan Fäldt (M), andre vice ordförande i tekniska nämnden.

– Vi bygger för att det ska fungera 2040, vi måste vara framsynta som tidigare generationer varit, säger Andréas Schönström.

De eldrivna cyklar är snabba och lådcyklarna är breda och de kan bli ont om plats på de dubbelriktade cykelbanorna.
– Det blir säkrare för alla trafikanter som bara behöver se upp för cyklister som kommer från ett håll, säger Andréas Schönström.
– Med cykelbanor på båda sidorna blir det fler övergångar som måste regleras. Inte minst med tanke på de snabba elcyklarna, säger Håkan Fäldt.
Regementsgatan ingår i ett av sex planerade Supercykelstråk i Malmö. Detta sträcker sig mellan Segevång och Västanväg i Limhamn.
Hittills är sträckan mellan Sallerupsvägen och Hornsgatan klar. Delen mellan Hornsgatan och Sjölundaviadukten ska byggas om i år. Här blir cykelbanan fortsatt dubbelriktad, men bredare än i dag. Trottoaren ska också breddas.
Sträckan från Värnhemstorget till Regementsgatan är än så länge på planeringsstadiet. Etappen från Morescobron till Limhamn har däremot lämnat ritbordet och är beslutad i kommunfullmäktige.
Nya beräkningar visar dock att satsningen blir nästan 225 miljoner kronor dyrare än när fullmäktige gav klartecken för projektet 2021.

Den planerade cykelbanan på Regementsgatan norra sida ska gå precis innanför raden av lindar där det i dag är grus. Det har visa sig att många av lindarna är i dåligt skick och behöver vitaliseras för cirka 20 miljoner kronor.


Enbart sträckan Fridhemstorget till Västanväg beräknas kosta 145 miljoner kronor mer än ursprungskalkylen – det vill säga 359 miljoner kronor.
De ökade kostnaderna beror bland annat på inflationen, men också
trädvitalisering, nya väderskydd, trafikavstängningar och rivningskostnader som har gjort projektet dyrare.
Kommunstyrelsen har sagt ja till de ökade kostnaderna, med reservationer från Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Den 2 februari ska frågan upp i kommunfullmäktige.
– Vi räknar med att det blir en minoritetsåterremiss, så fullmäktige får behandla frågan senare, säger Andréas Schönström.
– Vi menar att man ska använda sig av den budgeten som fullmäktige redan klubbat. Visserligen har asfalten blivit hundra procent dyrare sedan dess, men en hel del av kostnadsökningarna beror på höjda ambitioner. Det är inte rimligt när många måste spara, till exempel skolan, säger Håkan Fäldt.
– Det blir dyrare att komma tillbaka och göra vissa delar senare, säger Andréas Schönström.
Håkan Fäldt föreslår att sträckan mellan Fridhemstorget och Limhamn kan pausas tills ekonomin blivit bättre.
Förutom cykelbanor på båda sidorna finns planer på att ta bort rosenrabatten som i dag delar av sträckan och i stället plantera två nya intill cykelbanorna.
– Det är till exempel helt onödigt, säger Håkan Fäldt.

Den sluttande kanalkanten ersätts med en rak kant i granit, likt de vid Centralen när bussar och cyklar behöver mer plats.

Men tillbaka till Morescobron och planerna för Regementsgatan. I dag är det alltför trångt mellan bron och Fersens väg för en bussfil, en körfil, en cykelbana och en trottoar i vardera riktning. För att skapa mer utrymme planeras en breddning av gatuplanet ut över kanalen.
“Ambitionen är vistelsekvalitén längs kanalen ska utvecklas”, står det i beslutsunderlaget från tekniska nämnden.
– Utbyggnaden längs kanalen ska få en kanalkant likt den vid Centralen med granitplattor. Det är viktigt att vi har respekt för den historiska miljö vi befinner oss i. Och därborta, säger Andreas Schönström och pekar mot där kanalen svänger vid falafelkiosken, där ska det bli ett soldäck.

Det är trångt när Davidshallsgatan mynnar ut i Regementsgatan.
Davidshallsgatan fick nyligen cykelbanor på båda sidor, här leds cyklisterna in på Storgatan i stället för mot Regementsgatan.
Många cyklister använder i dag Kungsgatan och Storgatan för att ta sig mellan Värnhemstorget och Fersens väg.


Det är också trångt när Davidshallsgatan möter Regementsgatan, med nuvarande planering får inte cyklar och bussar plats vid sidan av varandra. Den nya cykelbanan på Davidshallsgatan visar redan in cyklisterna på Storgatan.
– Vi funderar på en liknande kanallösning fram till Kaptensbron om detta blir bra. Då kommer cyklisterna ut från cykellederna från Stadshuset och Kungsgatan till det nya stråket. Innan dess är det säkert många som ska västerut som fortsätter Storgatan till Fersens väg, säger Andréas Schönström.

Andréas Schönström (S) förespråkar det nya superstråket. Han funderar på om utbyggnaden över kanalen kan fungera ända bort till Kaptensbron.


Han står på den balkong som byggts vid Morescobron för att visa hur stor utbyggnaden mot kanalen blir.
– Den här har engagerat många Malmöbor, jag får många samtal från folk som protesterar.
Om Moderaternas och Sverigedemokraternas reservationer vinner gehör blir det inget av med utbyggnaden mot kanalen.
Håkan Fäldt tycker också att det är onödigt med två enkelriktade cykelbanor längs resten av Regementsgatan.
– Den vi har i dag räcker, säger han.

Andréas Schönström vill se träd i mitten av Regementsgatan fram till Kronprinsen, precis som det var en gång i tiden.


I Andréas Schönströms plan ingår inte bara två cykelbanor. Här finns också fler träd vid dem. Och att Regementsgatan åter får träd som ska dela av de norra och södra körfälten.
Med träd, som fanns där förr, och nya överfarter för fotgängare och cyklister slipper vi en barriär, säger han.
Tre nya övergångsställen och cykelpassager längs Slottsparken planeras för att öka tillgängligheten till parken. Ett önskemål som framförts av allmänheten i så kallade dialogsamtal.
Två av de nya överfarterna ligger nära de nya hållplatserna mellan Kronprinsen och Stadsbiblioteket.
– Vi kommer att behålla de flesta parkeringarna längs den delen av Regementsgatan, kanske ska vi komplettera med några träd här och där, säger Andréas Schönström.

Busshållplatsen vid Skvadronsgatan har redan byggts om för att passa de nästan 25 meter långa MEX-bussarna.


För bussresenärer med linje 4 blir det också förändring. Ett par hållplatser längs sträckan slås ihop. Vid Skvadronsgatan har det redan byggts en av sju hållplatser som anpassas till MEX-bussarna som är längre än dem som trafikerar linjen i dag.

Hållplatserna Stadsbiblioteket och Simhallsbadet slås ihop till en som får ett nytt läge mellan de två nuvarande.
Vid Kronprinsen flyttas hållplatsen med färdriktning mot Limhamn närmare parken, medan hållplatsen på Kronprinsensidan blir kvar på ungefär samma plats som i dag.

Efter Mariedalsvägen planeras cykelbanan gå innanför lindarna som kantar Regementsgatan.


Det är även trångt på Regementsgatan från Mariedalsvägen till Fridhemstorget – här planeras den nya cykelbanan på norra sidan mellan trädallén och den befintliga trottoaren.
– Vi har mätt och räknat och kommit fram till att vi inte behöver ta något av trottoaren så uteserveringarna kan vara som de är i dag, säger Andréas Schönström.
“Cyklister kommer att få avsevärt bättre tillgänglighet till näringsidkarna och uteserveringarna kan fortsätta utvecklas samtidigt som parkering och angöring kommer att förbli intakt.”, motiveras förändringen.
Håkan Fäldt tycker att planen inkräktar på trottoarlivet som finns i dag.
– Här ordnas loppisar, folk strosar eller besöker uteserveringar. Det Regementsgatan soliga sida, säger han.
Det har visat sig att vissa lindar mellan Mariedalsvägen och Fridhemstorget inte mår så bra.
För att rädda dem så måste de grävas upp för hand så att de kan vitaliseras.
– Bara det kostar 20 miljoner mer än vad vi kalkylerat med, säger Andréas Schönström.
De äldsta lindarna planterades redan 1940.
Text: Lotta Satz
Foto: Mats Olsson


Karta: Malmö stad. Det här är en av delarna i superstråket som fullmäktige åter ska ta ställning till eftersom kostnader nästan dubblerats sedan förra beslutet. Se länk

Bakgrunden till superstråken
Malmö stad, Region Skåne och staten har genom Sverigeförhandlingen ingått Ramavtal 8 Storstad Malmö.
Avtalet innebär att Malmö stad ska:
Bygga 26 750 nya bostäder
Skapa fyra nya busstråk anpassade för MalmöExpresser helelektrifierade stadsbusslinjer, samt tre elbusslinjer
Bygga tre mil nya cykelbanor, totalt 14 projekt
Dessutom ska Pågatågsttrafiken till Lomma/Kävlinge byggas ut.
Kollektivtrafikprojekten finansieras genom ett 50 procentigt bidrag från staten, 25 procent för cykelbanorna, under förutsättning av Malmö bygger bostäderna som avtalats.
Bostäderna ska stå klara 2035, infrastrukturprojekten ska vara genomförda 2031.

Podden som tar upp det som varken är gata eller väg
Lyssna till den amerikanska podden 99% invisible som tar upp en amerikansk trafikingenjörs fasa – ”stroad”. I USA byggs det för många stroads, menar han. Trafikleder som varken är street eller road, och inga trafikanter är riktigt nöjda. Förklaringen är att det finns statliga pengar att söka, säger han.

Diskutera gärna på Skönhetsrådets Facebookgrupp.

Olafur Eliassons verk på Lernacken på väg restaureras

Länk till tidigare inlägg. Jeanette Gostomskis julkort.

”Ljuspaviljongen” är ett av Olafur Eliassons verk på Lernacken som renoveras.

I april 2021 skrev Skönhetsrådet till Malmö kommun och påtalade förfallet av Olafur Eliassons två konstverk på Lernacken. Nu händer det – ”The movement for Lernacken” – ”Ljuspaviljongen” och ”Mowementmeter for Lernacken” – ska restaureras.

Malmö kommuns medarbetare som är ansvarig för renoveringen av den världsberömda konstnärens verk arbetar tillsammans med Olafur Eliassons personal i ateljén i Berlin. De har tagit fram provmaterial från tillverkare och beställt nytt material som är godkänt av konstnären.
Kommunen räknar med att material såsom prismor och metalldelar levereras under mars.

Ateljén i Berlin renoverar samtidigt de högre konstverkets prismor och belysning som ska bli mer anpassad för ett naturreservat.
Kommunen undersöker nu om The Pavillon (bilden) kan flyttas till en plats där den blir mer sedd och inte utsätts för vandalisering.
Lotta Satz

Skönhetsrådet önskar
Gott Nytt År till er alla!

Malmö Opera blev en symbol för framtidstro när den byggdes och invigdes mitt under andra världskriget. Bild: Ann-Sofi Högberg

Att skrida ner för trappan i den vackra foajén i Malmö Opera är en skönhetsupplevelse! Man blir liksom vacker av att gå i den, en så fin känsla. Den får oss alla att sträcka på ryggen och nästan uppleva oss som en del av den kulturella upplevelsen som väntar på en av Europas största teaterscener. Den unikt vackra funktionalistiska byggnaden, som ritats av Sigurd Lewerentz i samarbete med Erik Lallerstedt och David Helldén, ligger i fonden av Fersens väg och har unders senare år fått sin motpol i Malmö Live. Ett stråk som markerar kulturens betydelse i stadsbilden.
Malmö Opera byggdes, efter en lång och komplicerad process, under andra världskriget och invigdes hösten 1944 – en fantastisk symbol för framtidstro! Det får oss att känna hopp och tänka på kulturens betydelse då som nu – i Sverige och i Ukraina
Ann-Sofi Högborg
Birgitta Ramdell

Skönhetsrådet önskar Gott Nytt År

Foto: Ann-Sofi Högborg

Malmö Opera blev en symbol för framtidstro när den byggdes och invigdes mitt under andra världskriget.

Att skrida ner för trappan i den vackra foajén i Malmö Opera är en skönhetsupplevelse! Man blir liksom vacker av att gå i den, en så fin känsla. Den får oss alla att sträcka på ryggen och nästan uppleva oss som en del av den kulturella upplevelsen som väntar på en av Europas största teaterscener. Den unikt vackra funktionalistiska byggnaden, som ritats av Sigurd Lewerentz i samarbete med Erik Lallerstedt och David Helldén, ligger i fonden av Fersens väg och har unders senare år fått sin motpol i Malmö Live. Ett stråk som markerar kulturens betydelse i stadsbilden.
Malmö Opera byggdes, efter en lång och komplicerad process, under andra världskriget och invigdes hösten 1944 – en fantastisk symbol för framtidstro! Det får oss att känna hopp och tänka på kulturens betydelse då som nu – i Sverige och i Ukraina
Ann-Sofi Högborg
Birgitta Ramdell

#24 Utblick och Insikt – på en gång

Foto: Gunnar Ericson
Posthusplatsen vid Inre hamnen.

Posthusplatsen förenar gammalt med nytt; stadskärnan, Malmö C och Ferdinand Bobergs Posthus samtidigt som den tar in Universitet och Malmö Live. Konstnären Pål Svensson gav platsen sin egen tolkning. Ett utskuret hål/öga “Utblick” mot fyren och Öresund och en speglande rundad ostlik form begjuten med vatten “Insikt”. Insikts form är densamma som hålet i den stående diabasskivan. Ett associativt och reflekterande konstverk ger oss ett omtyckt stadsrum med en stark känsla av plats.
Gunnar Ericson
landskapsarkitekt LAR/MSA

#23 Dags för en tågluff i Malmö

Foto: Emma Krantz
Station Rosengård är ett av stoppen i denna malmöitiska tågluff.

Det finns många sätt att upptäcka Malmö. Varför inte genom en tågluff med sju stopp längs linjen som ibland kallas Malmöringen.
Den 9 december för fyra år sedan öppnades trafiken på den så kallade Malmöringen. Rosengårds station var då nybyggd medan Östervärn och Persborg hade renoverats. Lägg till stopp i Svågertorp, Hyllie, Triangeln och Malmö C så har du massor att upptäcka i din stad.
Men gör inte alla stoppen på en dag, ta tid att upptäcka Kirsebergs gränder, Persborgs och Augustenborgs huvudsakliga 50-tals arkitektur med sina tidstypiska torg och Rosengård som i huvudsak byggdes på 60- och 70-talen. I Hyllie hittar man både trånga gränder och breda boulevarder mellan bostadskvarteren som vuxit upp runt Malmö arena sedan 2008.
Lotta Satz
Journalist

#22 Första parken i Varvsstaden

Foto: Ingrid Sommar
Kockums-vd har fått ge namn åt en en grön plats i Varvsstaden.

Nils Holmström var vd för Kockums på 1950- och 1960-talen, och har nu gett namn åt en av Malmös nyaste parker – den gröna lugna oasen mellan hyllade krogen Aster och lägenhetshotellet Forenom. Speciella är de höga, mer än hundraåriga oxlarna som ger behaglig skugga åt parken. Att spara dem var komplicerat. Särskilt avancerad teknik krävdes eftersom industrimarken här på Kockumsområdet var svårt förorenad. I parken finns också en liten bronsbyst av Frans Kockum, industrimagnaten och grundaren.
Ingrid Sommar
Journalist

#21 Ett mästerverk från 1968

Foto: Henrik Johannesson
Det lilla lyckas stå upp mot det storskaliga.

Klas Anshelms Sjömansgården, numera granne med Malmö Live, är ett av hans mästerverk i Malmö. Två renoverade längor, rester av en mur och ett nytt kapell blev till en sjömanskyrka 1968.
Per Qvarnström fångar platsen väl i sin Anshelmbiografi: ”I en omgivning som tagit ett allt mer storskaligt uttryck, utgör Sjömansgårdens finstämda byggnader en intim enhet vars andliga innehåll påtagligt kontrasterar mot några av de omgivande byggnadernas.”
Besök rekommenderas!
Henrik Johannesson
Arkitekt

#20 Centrums egen trädgård

Foto: Ann-Sofi Högborg
Slottsträdgården och Slottsträdgårdens Café.

Som boende på Slottsgatan på Gamla Väster i centrala Malmö, är Slottsparken ”min trädgård” och då speciellt Slottsträdgården och dess café, som är en riktig oas. Från tidig vår till sen höst så finns det en otrolig växtprakt och underbara färger i de olika odlingarna, framför allt i de rena odlingar av dahliior, tulpaner och andra livsbejakande växter, men även i de olika tematrädgårdarna.
Hans Tegnryd
Civilekonom

#19 Gråsippan lyckas vara smäcker trots sin storlek

Foto: Mats Olsson
Signe Persson-Melins Gråsippan var från början ett bruksföremål som blev ett konstverk.

Sommaren 2016 fick Malmö ett nytt konstverk. Då invigdes en stor variant av formgivaren Signe Persson-Melins kruka “Gråsippan” i sandgjuten aluminium på Davidshallstorg. Storleken till trots lyckas urnan vara både stilren och smäcker. Signe Persson-Melin är en av Sveriges mest kända formgivare av bruksföremål som oftast arbetade i keramik, porslin och glas.
Hon hade en speciell anknytning till torget, här växte hon upp i ett av husen som hennes pappa byggmästaren Eric Sigfrid Persson, hade skapat. Signe Persson-Melin avled i augusti 2022, 97 år gammal.
Göran Rosberg
Senior advisor med ett förflutet som informationschef på stadsbyggnadskontoret

#18 Övergiven världskonst måste skyddas

Foto: Bo Mårtensson
The movement meter for Lernacken – The Pavillon (2000) av Olafur Eliasson.

En av världens största konstnärers verk står övergivet i ett vildvuxet landskap, men samtidigt på en väldigt intressant plats. 
Här blickar man ut mot Öresundsbron, Sveriges högsta byggnadsverk och världens längsta snedkabelbro. Området vilar på restavfallet från den industriella brytningen av kalk i Limhamns kalkbrott för tillverkning av cement.
Verket och platsen ger dubbla känslor. Övergivna och samtidigt väl utvalda.
Fin cykelväg hit ut till en plats för kontemplation i ett landskap där människans inverkan satt spår genom konst och konstruktion. Samtidigt upplevs naturen kraftfull och övergiven likt det isländska landskapet där konstnären Olafur Eliasson har sina rötter.
Men ”The movement meter for Lernacken – The Pavillon” behöver en skylt och renoveras. Få vet att vi har en världskonstnär i vår stad. Utan kunskap om vad, varför och vem som står bakom konsten vandaliseras verket som annars är byggt för att stå emot tuffa väderförhållanden.

Jeanette Gostomski
Konceptuell konstnär och curator
förstärker platser och visioner med scenografi och arkitektur