”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?”
Det var rubriken på panelsamtalet som följde på söndagens prisutdelning när Skönhetsrådet i Malmö uppmärksammade stadens temalekplatser med 2023 års pris.
Begreppet mötesplatser vidgades till att även gälla mötesplatser generellt när panelen: Niels de Bruin, Kragh Berglund, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter, Helene Mohlin, Mint, Tobias Nilsson, Malmö stad diskuterade under ledning av moderatorerna Lotta Satz och Jeanette Wester från Skönhetsrådet.
Vad var din bästa plats att leka på när du var barn?
På den frågan svarar Niels: ”Stora träd i en park där man kunde leka spontant”. När han blivit lite äldre var det Lars Vilks skulptur Nimis på Kullaberg som gjorde starkt intryck på honom.
Victoria minns de bilfria områdena på Rosengård där hon växte upp och som hon och kompisarna kunde springa fritt mellan gårdarna och leka utan att störas av bilar.
Helene kommer ihåg hur det var att leka i strandlinjen där fantasin kunde flöda.
Tobias säger snabbt ”Mörka skogen”, ett oplanerat område i utkanten av byn där han växte upp. ”Där kunde vi leka helt fritt och bestämma själva.”
Vad krävs för att en plats ska fungera för möten?
Niels: ”Det är olika beroende på läge och innehåll, till exempel om det redan finns en attraktion på platsen eller om det är en plats som inte fungerar och behöver tillföras något eller förändras. Viktigt är att fråga sig varför man vill vara på en plats. Det kan handla om enkla saker som ett stort träd, en varm vägg. Att samarbeta med olika kompetenser inom historia, konst och design är viktigt för att förstå platsen.”Tobias säger att det är mycket som pockar på när nya områden planeras, det är dock viktigt att platserna ska vara välkomnande och upplevas trygga. ”Men man kan inte utforma platser så att de passar alla, men det ska finnas något för alla.”
Victoria berättar om sina erfarenheter som processledare och vikten av att flera får vara med och höras. Hon understryker att platser som är ”gratis” att vara på och där olika människor känner sig trygga är angelägna i en stad. Samtidigt, säger hon, måste man förstå att det finns friktioner. ”Det gäller att skapa toleranta platser där friktioner finns, men de behöver inte innebära konflikter.”
Helene inspireras av att upptäcka platser som kan upplevas hemliga och lockande.
Hur viktigt är det att en plats har en funktion?
Niels menar att en närliggande aktivitet som ett utegym kan påverka platsen positivt. Det är viktigt att det finns möjligheter till tillfällig och spontan användning av platsen.
Victorias erfarenhet att tonårstjejers behov ofta glöms bort i planeringen, även om en förbättring skett de senaste cirka 15 åren. ”Det behövs speciella insatser för att tillgodose tjejers behov och ökad medvetenhet om tjejers/kvinnors utnyttjande av platsen.”
Helene menar att tröskeln till att använda konsten i ett bredare perspektiv behöver sänkas för att skapa fler fungerande mötesplatser.
Tobias vill gärna testa idéer i stor skala innan man slutligt bestämmer utformningen av en plats eller ett gaturum. Först livetest under en tid, utvärdera och sedan fatta beslut. ”Ett bra exempel är Friisgatan som varit en tillfällig gågata under sommaren och som nu ska permanentas. Det behövs ständiga förbättringar av processer för att skapa attraktiva stadsrum.”.
Hur viktig är skönhet och estetik?. Vilken roll spelar konsten för mötesplatsen?
Tobias säger att samspelet med konstnärer är viktigt när platsen växer fram.
Victoria poängterar att det är de konstnärliga metoderna och konstnärskompetenserna som är viktiga när platsen gestaltas. ”Men det kanske dags att ta en paus med nya konstverk och och underhålla befintliga konstverk, behovet är stort.”
Niels att det är viktigt att ha bra diskussioner och vidga tankesättet.
Helene efterlyser platser som framkallar spontana aktiviteter och lek som stenarna i Västra hamnen.
Victoria lyfter gärna fram platsen framför Konsthallen som ett mycket gott exempel på en tolerant plats. Lekplatsen intill och olika spontana aktiviteter på torget samspelar. Detta ger möten mellan olika människorov skapar en levande plats. Hon menar vidare att Malmö har många sådana platser. ”Men det finns också platser som är raka motsatsen.”
Under frågestunden säger Ann-Sofi Högborg, landskapsarkitekt, att hennes erfarenhet är att skönhet, estetik och funktion hänger samman, alla måste uppfyllas annars är det ett misslyckande.
En i publiken frågar om Temalekplatserna mer är för vuxna än för barn och om man inte lika gärna kan använda standardlekredskap istället för de dyrare specialbyggda.
Victoria svarar att Temalekplatserna är viktiga som spjutspetsar. De behövs liksom de lekplatser som är nära och vardagliga. ”Det går inte heller att underskatta Temalekplatsernas betydelse för att stimulera besökare från hela Malmö”.
Temalekplatserna sätter fokus på att barns rörelsemönster och barns lek hänger samman med så många andra funktioner i staden. Att också sätta fokus på temalekplatserna och dess betydelse för den sociala hållbarheten är att arbeta för en stad som är bra för alla.
Text: Agneta Hammer
Foto: Mats Olsson
