Flygande gäss! Kanske inte det vanligaste motivet i klassicismens stiliserade grekiska motiv, men i Malmö tolkade man fritt klassicism. Detaljerna var viktiga och med små medel fick varje hus sina egna detaljer och karaktär.
Husen hittar du på Davidshallstorg, de uppfördes mellan 1928-34. Eric Sigfrid Persson var upphovsman till husen på torgets västra sida och arkitekt var Yngve Herrströms arkitektkontor. Gässen ser du i mitthusets attika, ett mittparti under förhöjd takfot.
Cecilia Hansson
När jag cyklade från Katrinetorp till stan cyklade jag igenom ett av många miljonprojektområden och möttes av denna vackra otypiska fontän vid Serenadsgatan 60 i Högaholm.
Fyra nästan svävande gestalter dansar i en vattenkaskad. Figurerna är starkt stiliserade och dess konturer ses genom en dimridå som skapas av det strilande vattnet.
Fontäner har genom tiderna fungerat som ornament till dryckeskälla, men här använder man vattnet som ett kompletterande element till den konstnärliga skulpturen. Funktionen blir en förhöjande och rogivande faktor till syn och ljud i mellanrummet till det då nybyggda området
’Torgbrunnen på Stortorget är också gjord av Stig Bromberg (1964), är det någon som vet mer om honom får ni gärna skriva här i kommentarerna.
Jeanette Wester
Ekotemplet, eller Stentemplet som det också kallas, är utfört i granit i form av en brunnsbyggnad eller som ett tempel över en källa.
Jag uppskattar verket för dess vackra proportioner samt placering. Det ligger inte omgärdat av promenadvägen eller i en cirkulär öppning i häckarna, utan lite vid sidan av vägarna, i dunklet under fullvuxna träd. Det finns en mystik över templet som väcker nyfikenhet. Det är en smäcker och samtidigt robust skapelse som uppmuntrar till interaktion.
Emil Billbäck
På håll kan verket först te sig som lite av ett landskap. När en närmar sig tar proportionerna formen av ett ansikte. Där i en av Hyllies rondeller vilar ett 10 ton tungt huvud i brons vars diameter är hela 26 meter. Beroende på årstid ses vatten spruta ända upp till 15 meter ur skulpturens mun.
Konstnären Charlotte Gyllenhammars verk och fontän ”Mother” invigdes 2014. En liten bit därifrån, utanför Hylliebadet, invigdes 2016 verket &child av samma konstnär.
I Lund pågår Skissernas Museums ”Kom som du är!” som visar skisser och modeller till samtida offentliga verk bland annat modellen till just skulpturen Mother.
Emma Krantz
En stadskärna har sina dolda hemligheter. Alldeles invid Storgatan ligger den lilla Stenhuggaregatan som bär på en av dessa.
En fascinerande muralmålning ger både byggnad och gaturum ett drömskt och fantasieggande liv. Säregna hemlighetsfulla gestalter intar fasaden. Konstnären ställer mängder av frågor och öppnar dörren till en ny värld för den som ”förirrat” sig hit.
Gunnar Ericson
Skönhetsrådet känner en stor glädje i att överlämna vårt pris i år till Malmö kommun för stadens fina arbete med temalekplatser. Vi är väldigt glada att se en kommun jobba långsiktligt, konstruktivt och strategiskt för att ge goda förutsättningar för barns lek. Barnen har tagits på allvar, liksom den betydelse som leken har för barns utveckling. Grunden för vårt framtida samhälle ligger i de villkor vi ger barnen, de blir vuxna om sisådär tio tjugo år, och ska verka i vårt samhälle, det är inte så långt fram som man kanske spontant tänker.
Vi gläds i vårt pris även med temalekplatsernas gestaltande landskaparkitekter och deras samarbetspartners av olika slag. De har haft väldigt roligt på jobbet, en så meningsfull uppgift och och att ges tillfälle använda sin kreativitet fullt ut tillsammans med sin kunskap om barn och barns behov. Upphovspersonerna och deras kontor framgår av listan som hänger där, de har tillskapat fantastiska platser och vi ger dem alla vår stora eloge!
LEKPLATSPROGRAMMET
I mitten av 90-talet lät Malmö kommun ta fram ett lekplatsprogram, det innehåller en policydel och en åtgärdsdel. Policydelen anger hur en lekplats bör fungera, vad den ska innehålla och var den bör placeras. Åtgärdsdelen anger löpande åtgärder för att uppnå det policyn anger.
Syftet var att ge Malmös barn en rik lek- och uppväxtmijö.
Detta var ett stort arbete. Det startade med att Malmös samtliga över 200 lekplatser fotograferades och inventerades noga med avseende på skick, lekbarhet, trygghet, vistelsemöjlighet för vuxna, storlek och läge.
Utifrån dessa resultat och flera andra faktorer som t ex hur lekplatserna användes, hur befolkningsstatistiken såg ut i
de olika stadsdelarna, lades en struktur av olika typer av lekplatser ut över staden i syfte att nå så många barn som möjligt och att tillgodose olika åldrars behov.
Närlekplatser för barn 1-6 år där det t ex saknades lek på tomtmark,
Områdeslekplatser för barn 1-9 år, 1 plats/ 240 barn och
Stadsdelslekplatser för barn 1-12 år, 1 plats/1000 barn.
Totalt 220 lekplatser, 1 lekplats per 170 barn.
Vissa av stadsdelsekplatserna gavs specifika teman och blev stadens temalekplatser, 1 st/1600 barn
Antalet temalekplatser är just nu 27 om jag fattat rätt.
Vi ser i detta program ett långsiktigt arbete.
LEK
Om vi ser på barns lek som något som barn har haft för sig i alla tider, som något meningslöst som inget producerar är ändå bara är på låtsas. Då tänker vi fel. Barns lek har ett absolut syfte, ett livsavgörande syfte. När vi ser en kattunge leka med en boll eller ett snöre så tänker vi att den övar sig för att kunna fånga sig mat som vuxen katt, dvs överleva.
Vi människor, vi som barn, leker av precis samma skäl. Barns lek är att lära sig att vara vuxen, lära och öva sig i förmågor som är avgörande för den egna utvecklingen till ett bra liv och väl fungerande samhällsmedborgare.
Det är en instinkt som vi alla har med oss från födseln och den driver oss som barn till att leka oss till kunskap och erfarenheter, om vi vill eller inte.
I leken övade vi som barn, precis som barn gör, intellekt, känsla, social och motorisk förmåga, självkännedom, utvecklar fantasi, symboliskt tänkande, inlevelse, förmåga till samarbete och problemlösning – och i leken förankrar barnet dessa erfarenheter i sig själv. Viktiga förmågor.
Lek innefattar automatiskt rörelse, vilket i sig gör den till en folkhälsofråga som bör ligga högt upp i
samhällsplaneringen. Vi vet att ju mer vi rör på oss, desto bättre mår vi på alla plan, både mentalt och fysiskt, hälsotalen påverkas, det gäller även barnen, i högsta grad barnen.
Det är därför också en samhällsekonomisk fråga. Det kan illustrerars med en hälsoekonomisk analys av Bunkeflomodellen (som handlar om idrott i skolan) som gjordes för 10 år sedan. En investering på 4.600:-/elev i daglig idrottsundervisning skulle ge ekonomisk vinst med 38.000:-/elev 10 år efter avslutad grundskola, i form av ökat produktionsvärde och minskade sjukvårdskostnader.
Alltså mycket viktigt att ge goda förutsättningar för att lek ska kunna äga rum ofta och mycket. Ett sätt att bidra väl till detta, är att som Malmö kommmun tillskapa strategiskt placerade attraktiva och välutformade lekplatser. Malmö kommun är föregångare i detta avseende med sin långsiktiga strategi generellt och temalekplatserna specifikt. Det är hedersamt.
GESTALTNINGEN
Så hur såg uppgiften ut för dem som gestaltade temalekplatserna?
Vad är en bra lekplats? Säkerhet är en självklarhet, men i övrigt?
Generellt: En lekplats är bra om man gillar att vara på den. Och det gör man om den stimulerar fantasin, om det finns bra möjligheter för rollekar och rörelselekar. Den behöver erbjuda mystik och skönhet och vara trygg. Skalan behöver vara lagom och behaglig och det behöver finnas riktlig grönska. Den har många rum och är samtidigt överblickbar, och den behöver kännas naturlig på sin plats.
Då gäller det att som landskapsarkitekt med insikt och kunskap dra sina linjer rätt och på så vis tillskapa en plats med precis denna känsla och detta innehåll.
Temalekplatserna, flaggskeppen bland lekplatserna, behöver formas utifrån samma grundtankar men har utöver dem givits eget unikt tema och givits ett alldeles unikt innehåll. Varje temalekplats har sin en egen själ. Lekplatsen har i alla sina delar utformats konceptuellt i enlighet med temat, alla delar i lekplatsen följer temat, i princip inga redskap är standard.
För att åstadkomma detta har landskapsarkitekten ofta arbetat nära tillsammans med flera andra olika kompetenser; t ex konstnärer, författare, musiker m fl, och inte minst med olika typer av engagerade tekniker och tillverkare. Projektledare på kommunen har självklart också en viktig roll.
Det ligger mycket arbete bakom temalekplatserna
SOCIALA PLATSER
Lekplatserna kan ge många andra ringar på vattnet, den kan bli sociala noder och de kan öka tryggheten.
Om lekplatsen attraktiv så lockar den många barn och också många vuxna. Lekplatsen får därför en viktig social funktion, den ökar samvaro i stadsdelen, minskar anonymitet och befrämjar den så viktiga intergrationen. Man pratar med någon man aldrig annars kanske hade pratat med. Vuxna lär känna andra vuxna, barn lär känna flera barn, vuxna och barn lär känna varandra, inte minst. Viktiga faktorer som kan få stor betydelse i olika skeden i livet, både för barn och vuxna.
Attraktiva lekplatser är viktiga motorer inom begreppet socialt hållbar planering. För att möta denna viktiga funktion innehåller Malmös lekplatserna alltid utöver sin lekmiljö också fina umgängesmöjligheter för vuxna med många trivsamma, väl placerade sittplatser och vackra rum, där alla känner sig välkomna. Som exempel på ökad trygghet vill jag nämna Rörelselekplatsen i Enskifteshagen. Enskifteshagen, som är en förbindelsepark i Rosengårdsstråket, hade en lekplats från början, en ordinär standard från 80-talet, inte så välbesökt. Parken upplevdes tyvärr som ett otryggt och osäkert stråk att röra sig i. Malmö kommun beslöt bygga om den befintliga lekplatsen till en temalekplats på temat Rörelse. När temalekplatsen hade färdigställts, blev den mycket attraktiv och samlade många barn och många vuxna. I o m att lekplatsen blev så befolkad, så spreds en trivsel i parken och den kom att istället för otrygg, nu uppfattas som trygg. Temalekplatsen lockande utformning var avgörande för det skiftet.
TILL SIST
Malmö har 27 olika temalekplatser fördelade över stan. Förutom att de erbjuder superspännande lek, fin vistelse och umgänge i vardagen för närboende, så har de också blivit behjärtansvärda utflyktmål för alla i staden, sommar som vinter, vilket är en mycket stor kvalitet i en stor stad som Malmö. Temalekplatserna står för respekt och insikt och de är en prydnad för vår stad.
Om vi vill att barn ska nå sin fulla potential så behöver vi ge dem stor frihet och mycket tid till lek.
Tack Malmö kommun och Gatukontoret för ert fina arbete i detta syfte, det betyder väldigt mycket för malmöborna och deras barn och skapar glädjerika stunder för många besökare från när och fjärran! Lycka till framöver med fortsatt gott arbete!
Skönhetsrådet i Malmö
genom Ann-Sofi Högborg
Länk till bildspel.
”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?”
Det var rubriken på panelsamtalet som följde på söndagens prisutdelning när Skönhetsrådet i Malmö uppmärksammade stadens temalekplatser med 2023 års pris.
Begreppet mötesplatser vidgades till att även gälla mötesplatser generellt när panelen: Niels de Bruin, Kragh Berglund, Victoria Percovich Gutierrez, White Arkitekter, Helene Mohlin, Mint, Tobias Nilsson, Malmö stad diskuterade under ledning av moderatorerna Lotta Satz och Jeanette Wester från Skönhetsrådet.
Vad var din bästa plats att leka på när du var barn?
På den frågan svarar Niels: ”Stora träd i en park där man kunde leka spontant”. När han blivit lite äldre var det Lars Vilks skulptur Nimis på Kullaberg som gjorde starkt intryck på honom.
Victoria minns de bilfria områdena på Rosengård där hon växte upp och som hon och kompisarna kunde springa fritt mellan gårdarna och leka utan att störas av bilar.
Helene kommer ihåg hur det var att leka i strandlinjen där fantasin kunde flöda.
Tobias säger snabbt ”Mörka skogen”, ett oplanerat område i utkanten av byn där han växte upp. ”Där kunde vi leka helt fritt och bestämma själva.”
Vad krävs för att en plats ska fungera för möten?
Niels: ”Det är olika beroende på läge och innehåll, till exempel om det redan finns en attraktion på platsen eller om det är en plats som inte fungerar och behöver tillföras något eller förändras. Viktigt är att fråga sig varför man vill vara på en plats. Det kan handla om enkla saker som ett stort träd, en varm vägg. Att samarbeta med olika kompetenser inom historia, konst och design är viktigt för att förstå platsen.”Tobias säger att det är mycket som pockar på när nya områden planeras, det är dock viktigt att platserna ska vara välkomnande och upplevas trygga. ”Men man kan inte utforma platser så att de passar alla, men det ska finnas något för alla.”
Victoria berättar om sina erfarenheter som processledare och vikten av att flera får vara med och höras. Hon understryker att platser som är ”gratis” att vara på och där olika människor känner sig trygga är angelägna i en stad. Samtidigt, säger hon, måste man förstå att det finns friktioner. ”Det gäller att skapa toleranta platser där friktioner finns, men de behöver inte innebära konflikter.”
Helene inspireras av att upptäcka platser som kan upplevas hemliga och lockande.
Hur viktigt är det att en plats har en funktion?
Niels menar att en närliggande aktivitet som ett utegym kan påverka platsen positivt. Det är viktigt att det finns möjligheter till tillfällig och spontan användning av platsen.
Victorias erfarenhet att tonårstjejers behov ofta glöms bort i planeringen, även om en förbättring skett de senaste cirka 15 åren. ”Det behövs speciella insatser för att tillgodose tjejers behov och ökad medvetenhet om tjejers/kvinnors utnyttjande av platsen.”
Helene menar att tröskeln till att använda konsten i ett bredare perspektiv behöver sänkas för att skapa fler fungerande mötesplatser.
Tobias vill gärna testa idéer i stor skala innan man slutligt bestämmer utformningen av en plats eller ett gaturum. Först livetest under en tid, utvärdera och sedan fatta beslut. ”Ett bra exempel är Friisgatan som varit en tillfällig gågata under sommaren och som nu ska permanentas. Det behövs ständiga förbättringar av processer för att skapa attraktiva stadsrum.”.
Hur viktig är skönhet och estetik?. Vilken roll spelar konsten för mötesplatsen?
Tobias säger att samspelet med konstnärer är viktigt när platsen växer fram.
Victoria poängterar att det är de konstnärliga metoderna och konstnärskompetenserna som är viktiga när platsen gestaltas. ”Men det kanske dags att ta en paus med nya konstverk och och underhålla befintliga konstverk, behovet är stort.”
Niels att det är viktigt att ha bra diskussioner och vidga tankesättet.
Helene efterlyser platser som framkallar spontana aktiviteter och lek som stenarna i Västra hamnen.
Victoria lyfter gärna fram platsen framför Konsthallen som ett mycket gott exempel på en tolerant plats. Lekplatsen intill och olika spontana aktiviteter på torget samspelar. Detta ger möten mellan olika människorov skapar en levande plats. Hon menar vidare att Malmö har många sådana platser. ”Men det finns också platser som är raka motsatsen.”
Under frågestunden säger Ann-Sofi Högborg, landskapsarkitekt, att hennes erfarenhet är att skönhet, estetik och funktion hänger samman, alla måste uppfyllas annars är det ett misslyckande.
En i publiken frågar om Temalekplatserna mer är för vuxna än för barn och om man inte lika gärna kan använda standardlekredskap istället för de dyrare specialbyggda.
Victoria svarar att Temalekplatserna är viktiga som spjutspetsar. De behövs liksom de lekplatser som är nära och vardagliga. ”Det går inte heller att underskatta Temalekplatsernas betydelse för att stimulera besökare från hela Malmö”.
Temalekplatserna sätter fokus på att barns rörelsemönster och barns lek hänger samman med så många andra funktioner i staden. Att också sätta fokus på temalekplatserna och dess betydelse för den sociala hållbarheten är att arbeta för en stad som är bra för alla.
Text: Agneta Hammer
Foto: Mats Olsson
Det blev Malmö stads temalekplatser som fick motta Skönhetsrådets pris 2023. Det delades ut i samband med en paneldebatt på Form/Design Center.
Skönhetsrådets ordförande Agneta Hammer delade ut priset till Tobias Nilsson, fastighets- och gatudirektör i Malmö.
Temalekplatser bildspel pdf (uppdaterad)
Strömmande klickbart från Google drive länk
Temalekplatser upphovspersoner pdf
Ann-Sofie Högborg beskriver framväxt och betydelse av lekplatser länk
Nu är det dags för den årliga utdelningen av Skönhetsrådets pris. Välkommen söndagen den 26 november klockan 14.00 till Form/Design Center
I samband med prisutdelningen ordnas ett panelsamtal på temat ”Hur skapas en plats för möten, kreativitet och social hållbarhet?”. I panelen får vi höra Niels de Bruin – landskapsarkitekt på Kragh Berglund och Victoria Percovich Gutierrez – hållbarhetsstrateg på White, Helene Mohlin, vd för produktionsbolaget Mint och Petra Bengtsson, landskapsarkitekt på fastighets- och gatukontoret i Malmö.
Samtalet modereras av konstnären Jeanette Wester och journalisten Lotta Satz från Skönhetsrådet.
Allmänna badplatser, en gång- och cykelbro över bangården, 9 000 bostäder och 21 000 nya och gamla arbetsplatser.
Det är bara några av planerna för Malmös nya centrala stadsdel – Nyhamnen. Men så ska området också utvecklas fram till 2050.
1903 skapades Nyhamnsbassängen när Hullkajen och Nyhamnspiren byggdes ut. Sedan dess har Malmös kustlinje flyttat längre och längre ut med Frihamnen och Industrihamnen. Utfyllnader och förlängda pirer skapade mer mark åt stan. Nu när hamnens storhetstid är över ska Malmö få en helt ny stadsdel på det gamla hamn- och industriområdet.
I ett höstsnålt Malmöväder ordnade Skönhetsrådet en vandring, som en programpunkt i Malmö in the making.
Kristoffer Nilsson, Malmö stads övergripande samordnare för utvecklingen av Nyhamnen och Olof Martinsson, stadsantikvarie ledde vandringen genom det gamla med siktet inställt på det som ska bli. Ett 50-tal intresserade följde med.
Först stoppet var hos Ateljéföreningen Addo som består av 52 konstnärer som delar på 48 ateljéer i det röda tvåvåningshuset i hörnet Borrgatan/Lodgatan.
Konstnärerna flyttade från det gamla Addohuset på Industrigatan för ett par år sedan, och tog namnet med sig, när området började gentrifieras. Oroliga för att de skulle kastas ut ur sina arbetsplatser började de söka efter nya lokaler
Elisabeth Moritz är en av konstnärerna som visar upp sin ateljé. Hon säger att visst finns det en oro att Nyhamnen ska genomgå samma förvandlingen som i många andra städer, men just nu upplever föreningen ett starkt stöd från Malmö kommun som bidragit till att Addo har ett 20-årigt hyreskontrakt. Men hyrorna är höga och när en konstnär flyttar ut är det svårt att hitta någon ny som har råd.
– När man bygger om en stad och inte tar hänsyn till de kluster som finns runt till exempel konstnärer då bryter man processer och samarbeten försvinner, säger Elisabeth Moritz.
Nästa stopp blev utanför M1, den stora magasinsbyggnaden från början av 1900-talet och som ligger mellan Frihamnskajen och Grimsbygatan. Det 15 000 kvadratmeter stora magasinet fungerade som ett mellanlager för importerade varor och varor som skulle lämna Malmö för export. Men det har stått tomt länge och bland annat fasaderna är i stort behov av renovering.
Fastighetsbolaget Lifra har köpt fastigheten som har ett högt kulturhistoriskt värde för att renovera den för publika verksamheter.
– Tyvärr har man hittat något i väggarna så renoveringen tar längre tid att planerat, säger Kristoffer Nilsson.
Utvecklingen av Nyhamnen som en ny stadsdel beräknas pågå till 2050.
I höst beräknas dock förvandlingen av och runt rampen till den gamla Tysklandsfärjan Euroway ha påbörjats.
Rampen i sig ska bli en amfiteater och runt den ska en allmän plats, en park, skapas.
– Det blir en test, vilka växter fungerar så här nära vattnet till exempel. Vi ska gestalta genom att förvalta det som finns, säger Kristoffer Nilsson.
Från rampen kan man se utöver det stora utfyllnadsområdet där det en gång stod bilar i långa rader i väntan på att skeppas vidare ut i Europa. I början av augusti lockade musikfesten Big Slap 50 000 besökare till området som gapar tomt nu.
– Vi vill se många initiativ, Små Slap, när området har aktiverats, säger Kristoffer Nilsson.
Han understryker att Nyhamnen ska utvecklas tillsammans med Malmöborna och de verksamheter som redan finns.
– Vi ska jobba med tydlig kommunikation och med samarbete.
Olof Martinsson får frågan vilken som är hans favoritplats i Nyhamnen.
– Jag har nog inte riktigt hittat den än, men jag tycker om denna del, bara några hundra meter från Malmö C, där man tydligt se hur hamnarna vuxit fram.
Längst ut på den än så länge inhägnade Nyhamnspiren står kungastenen från invigningen av Nyhamnen 1903 och med en i dag nästan oläslig signatur på ena sidan.
En gång i tiden fanns det tre allmänna badinrättningar i Nyhamnen och inom en tioårsperiod räknar Kristoffer Nilsson med att det åter ska finnas nya badplatser långs bassängkanterna.
Först ska dock Smörkajen, som består av Ångbåtsbron, gamla Ångfärjekajen, Skeppsbron, Stockholmskajen, området kring den tidigare färjerampen och Bylgiahuset, bli nästa stora steg till en ny stadsdel i centrala Malmö. Här planeras för cirka 500 bostäder och verksamheter, en ny park, tillgängliga kajer, stråk och mötesplatser.
Detaljplanen väntas bli antagen i år så att arbetet kan komma igång under nästa år.
Men det är längs Carlsgatan, öster om Malmö Centralstation, som arbetet med den nya stadsdelen kommit längst. Det började med kontorshusen Glasvasen och Foajén samt bostadshuset Malmö Living,
Det fortsatte med Nordens största domstolsbyggnad, läs mer här, Eons huvudkontor för Norden och snart kommer det andra bostadshuset stå klart.
Eons modern kontor ligger granne med kryddfabriken i rött tegel och med båthallar som ska bevars. Gammalt möter nytt, lågt möter högt.
Carlsgatan och Hans Michelsensgatan är två viktiga in- och utfarter till Malmö. För även om planerna får Nyhamnen innehåller färre bilar och många gång- och cykelstråk kommer de båda gatorna attt byggas om för flera olika trafikslag. Hans Michelsensgatan ska till exempel utvidgas och få en ny sträckning, däremot blir Jörgen Kocksgatan en grön huvudgata genom området. På smågatorna i området kommer cyklister och fotgängare att prioriteras.
Det är många hänsyn och utmaningar när ett havsnära område ska byggas om, havsnivåhöjningar till exempel. Men också att skapa en grön och hållbar miljö för framtiden i ett område som nästan kan beskrivas som en stenöken i dag.
En annan är att knyta området till dagens centrala delar av staden.
– Just nu har vi skarpa diskussioner med Trafikverket om en cykel- och gångbro över bangården mellan Nyhamnen och Drottningtorget, berättar Kristoffer Nilsson.
Dessutom planeras även en gång- och cykelbro över Malmö inre hamn, som kopplar samman Smörkajen och Nyhamnen med Universitetsholmen och Varvsstaden.
Text: Lotta Satz
Foto: Lotta Satz och Jeanette Gostomski
